Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utveckling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÜTV
UTA
649
raklererna i en roman. — U. sig, v. r. 4)
Växa ut, utbreda sig ur något slutet. Blomman
u-r sig ur knoppen. — 2) (fig.) a) Vinna
tillväxt, förkofran; utbilda sig. Hans snille u-de
sig hastigt. — b) Framträda allt mer och mer;
fortgå till upplösning. Handlingen i denna pjes
u-r sig långsami. intrigen u-r sig raskt. —
c) Utbreda sig. Arméen u-de sig på slålien. —
Ulvecklan de, n. 4.
UTVECKLING, f. 2. Handlingen, hvarigenom
något utvecklas, eller resultatet deraf. Jfr.
Utveckla. Brukas både egentl. o. fig. U-en af en
knopp. Innan knoppen uppnår sin
fullkomliga u. U-en af sjålens krafter. U-en af ell
syslem, af en låra. Karaklerernas, intrigens
u. i en leaterpjcs.
UTVERKA, v. a. 4. 4) Genom sin
bemed-ling vinna, erhålla, förskaffa. U. någol för en
ell. U. en något. U. sig tillstånd lill, frihel
ifrån någol. — 2) U. en hof, med hofjcrn
borttaga det yttre af hofven på en häst, som skall
skos. — Utverkande, n. 4. o. Utverkning,
f. 2.
UTVERTES, a. oböjl. Se Yttre. Iakttaga u.
anständighet. U. anseende, utseende. — Adv.
Till det yttre. U. ful, vacker. [Utvärtes.]
UTVEXLA, v. a. 4. 4) Göra utbyte af. U.
fångar. U. artigheter sins emellan. — 2)
Genom vexling utgifva. Banken u-r guld, silfver
emot sina sedlar. — Äfv. för denna bem. Vexla
ül. — Ulvexlande, n. 4. [Utväxla.]
UTVEXLING, f. 2. 4) Handlingen,
hvarigenom något utvexlas. — 2) U. i ur, inrättning,
hvarigenom urets gång göres likformig. [-[Utväx-ling.]-] {+[Utväx-
ling.]+}
UTVIDGA, v. a. 4. 4) Göra vidare. U. elt
hål. — 2) Göra vidsträcktare, gifva större vidd,
utsträckning, omfång. U. sin egendom. U. ell
rikes gränser. U. luften. (Fig.) U. ell ords
bemärkelse. U. bruket af en Ung. — Äfv. för
begge bem. Vidga ul. — U. sig, v. r. Blifva
vidare, vidsträcktare; utbreda sig. — Äfv. Vidga
ül sig. — Utvidgande, n. 4.
UTVIDGELIG, a. 2. Som kan utvidgas.
UTVIDGELIGHET, f. 3. Egenskapen att kunna
utvidgas.
UTVIDGNING, f. 2. 4) Handlingen eller
verkningen, hvarigenom något utvidgas; den
förändring, en kropp undergår, då han utvidgas. — 2)
Större vidd, omfång. Riket erhöll genom honom
en betydlig u. — Syn. Förstoring.
UTVIDGNINGSKRAFT, f. sing. (fys.) Elastiska
kroppars sträfvande att utbreda sig i ett större
rum, när de förut varit sammanträngda i ett
mindre.
UTVIKA, v. a. 3. (böjes som Vika) Vika utåt.
— Äfv. Vi ka ül. — Ul vikande, n. 4.
UTVIKNING, f. 2. 4) Utvikande. — 2) (i
musik) Se Modulation.
UTVINKA, v. a. 4. Genom vinkning utkalla.
— Äfv. Vinka ul.
UTVISA, v. a. 4. o. 2. 4) Visa bort ur ett
rum, o. s. v. Han blef u-d ur domsalen.
Parterna blefvo u-de. — Äfv. Visa ül. — 2) Visa,
utmärka. Han u-de slällel, der mordel skell.
— 3) Anvisa, utstaka; utsätta. U. orl och ställe
för en förrättning. — 4) (Gg.) Tillkännagifva,
visa, bevisa. Tiden skall u. det. Såsom
verifikationerna u. — Utvisad ell. Ulvi st, part,
pass. På u. orl och ställe. — Ulv isande,
n. 4. o. Utvisning, L 2. (det sednare endast
för bem. 4 o. 2).
UTVITTRA, v. n. 4. Säges om salter, som
genomtränga porösa kroppar och afsätta sig på
dem, i form af ett fint ludd. — Ulvillring,
f. 2.
UTVOTERA, v. a. 4. Genom votering
utesluta. Han blef u-d ur riddarhusel. — Äfv.
Votera ul. — Ulvoler ande, n. 4. o.
Ulvole-ring, f. 2.
UTVRIDA, v. a. 3. (böjes som Vrida) Genom
vridning utbringa. U. vattnet ur bykkläder. —
Äfv. Vrida ul. — Ulvridande, n. 4. o.
Ul-vridning, f. 2.
UTVRÄKA, v. a. 2. Våldsamt utkasta (något
tungt). U. någon ur rummet. — Äfv. Vräka
üt. — Utvräkni ng, f. 2.
UTVÄFVA, v. n. 2. Sluta väfningen af något.
Har hon ulväfl än? — Äfv. Väfva üt.
UTVÄG, m. 2. Medel att uppnå ett mål
(egentl. att komma ur en svårighet, förlägenhet,
fara). Jag vet ingen u. alt komma från den
saken. Han har funnit en u. atl draga sig
ur förlägenheten. Taga en tjenlig u. Nyttja
elaka u-ar. Han hillar alllid på u-ar. Man
finner väl u. derför. Jag ser ingen u. atl
komma lill målet. Del finnes ingen annan u.
— Syn. Medel, Resurs.
UTVÄGA, v. a. 2. Väga och ullemna. — Äfv.
Våga ul. — Ulvägning, f. 2.
UTVÄLJA, v. a. 2. (böjes som Välja) Utse
eller utsöka och välja. U. någon till konung.
U. de bästa varorna. — Äfv. Välja üt. —
Utvald, part. pass. Den u-de konungen. U-dt
folk. — Brukas äfv. adjektivt i samma mening
som: Utsökt, högst förträfflig, af bästa sorten.
De u-asle perlor. U. smak. Nyttjas äfv.
sub-slantivt, t. ex.: De u-e. Del u-asle, det bästa.
— Utväljande, n. 4.
UTVÄLTA, v. a. 4. o. 2. ell. UTVÄLTRA,
v. a. 4. Välta, vältra inifrån ut. — Äfv. Välla
ell. Vältra üt.
UTVÄNDA, v. a. 2. Vända utåt. — Oftare
Vända üt.
UTVÄNDIG, a. 2. Se Yttre.
UTVÄNDIGT, adv. På yttre sidan, till det
yttre. — Syn. Utanpå, Utvertes.
UTVÄNDSMUSKEL. m. 3. pl. - muskler.
Muskel, som rörer en lem utåt.
UTVÄNTA, v. a. 4. Vänta så länge på någon,
tills han kommer. — Äfv. Vänta ul.
UTVÄRDSHÜS, n. B. Värdshus i en större
stads omgifning.
UTVÄRKA, v. n. 2. Genom värk och bulnad
uttränga ur kroppen. En slicka, som u-ker ur
fingret. — Äfv. Värka üt.
UTVÄRTES, se Utvertes.
UTVÄXA, v. n. 2. o. 3. (böjes som Växa)
Växa fram, utåt; växande skjuta ut. Flera
grenar hafva ulvuxit ifrån stammen. — Äfv. Växa
üt. — Utväxt o. Utvuxen, part. pret. En
u. knöl. — Utväxande, n.A.o. Utväxning,
f. 2. [Utvexa.]
UTVÄXLA, se Ulvcxla.
UTVÄXT, f. 3. Onaturlig bildning af en
utvuxen fast massa på ytan af en kropp.
Öfver-ben, kötlvåxler, svallköll, vårtor, polyper äro
u-er.
UTÅDRA, v. a. 4. (med.) Förorsaka utådring.
— V. n. Säges om blod eller vätskor, som
uttränga ur sina kärl i någon af de närliggande
inre delarna.
UTÅDRING, f. 2. (med.) Se Exlravasalion och
Exlravasat.
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
