Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utåt ... - V - V ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
650 UTÅ
UTÅT, ülät, adv. (af Ut och Åt} Betecknar
rörelse eller riktning inifrån ut. Gå u. med
föl-lerna. U. böjda ben. — Prep. 4) Ut i
riktning åt. Blicka u. sjön, u. skogen, u. fällel.
— 2) Utefter, utmed. Bo u. stranden. — 3)
Längs. Hästen kom galopperande u. galan.
UTÄGOR, f. i. pl. Ägor, tillhöriga* en
jordegendom, men belägna utom dess rågång. [-[Ut-egor.]-] {+[Ut-
egor.]+}
UTÄNG, f. 2. Äng, tillhörig en jordegendom,
men belägen utom dess rågång.
UTÄTA, v. a. 3. (böjes som Äla) Genom
beskyllningar, förtal, ränker uttränga någon ifrån
en innehafvande befattning, fördel, ur en persons
ynnest, o. s. v. — Äfv. Äta ut.
UTÖ, f. 2. Långt ifrån landet belägen ö.
UTÖDA, v. a. 2. Genom öfverdrifvcn
förbrukning, öfverdrifven jagt, öfverdrifvet fiske förstöra,
utrota. U. en skog. U. vildl i en skog, fisken
i en sjö. — Äfv. Öda ul. — Ulödande, n. 4.
o. Ulödning, f. 2.
UTÖFNING, f. 2. Verksamhet, hvarigenom
något utöfvas. U-en af elt yrke, af rättigheter.
Sälta, städla något i u., börja alt utöfva något.
Sälla någon i u., försätta i tillfälle att utöfva,
t. ex.: Sälla någon i u. af sina rättigheter.
Sällas i u., börja att utöfvas. Komma i u. af
något, försättas i tillfälle all utöfva det.
UTÖFN1NGSSÄTT, n. 3. Sättet, huru något
utöfvas.
UTÖFVA, v. a. i. 4) Sätta i verket,
verkställa, i verkligheten iakttaga ell. bruka; göra
VAC
gällande. Det är ej nog alt känna konstens
reglor, man måste äfven u. dem. U. dygden.
U. sill välde, sin makt, sina rättigheter. — 2)
öfva; begå, föröfva. U. rättvisa. U. nåd,
mildhet. U. våld emot någon. U. grymheter. U.
hämd på någon. — 3) Betecknar verkning. Den
kraft, som elden u-r. Andras råd u. mycken
inflytelse på honom. — 4) Idka, bedrifva. U. en
konst, ell yrke, ell handlverk. U. läkekonsten.
— U-nde, part. akt. o. adj. (Velensk.) Se
Praktisk. — Ulöfvande, n. 4.
UTÖFVER, utöVr, prep. 4) Öfver något i
hela dess längd eller sträckning. En örn flög
u. staden. — 2) Längre bort än ett visst
upp-gifvet mål. (Fig.) Gå* u. gränsen af siha
rättigheter. — 3) Utanpå del hela. U. rocken
kastade han sin mantel. Han drog der u. en
kappa. — 4) (Fig.) Mer än. U. hvad han
begärde. — Adv. Se Derulöfver, bem. c. Han har
fåll hvad han skulle och u.
UTÖGD, ütö’ggd, a. 2. Som har utslående
ögon.
UTÖRA, ütö’ra, n. 4. pl. — öron.
Utstående öra.
UTÖSA, v. a. 2. ösa något ur ett kärl, o. s. v.
Han utöste ämbarels hela innehåll på galan.
U. vattnet ur en så. (Fig.) U. sin galla, sin
vrede, gifva fritt lopp åt sitt hat, sin vrede.* U.
skällsord, ovell, förbannelser, öfverhopa någon
med skällsord &c. — Äfv. Ösa ut. —
Utösande, n. 4. o. Ulösning, f. 2.
UTÖSLIG, a. 2. Som kan utösas.
V, ve, n. 4. 4) Tjugondeandra bokstafven i
alfabetet. Har i svenskan alltid silt egna ljud,
l. ex.: Van, svan, sven, nerver. — Anm. Som
f ljuder v i tyska ordet von, äfvensom i tyska
namn, t. ex. Viereck. — 2) Ljudet, då bokstafven
v ultalas. — Man säger äfven: v-ljud. — 3)
Förkortningar: V såsom romersk siffra = 5. —
V. = vice. — F. D. M, = Verbi divini
minister (d. v. s. Guds ords tjenare, ell. adjunkt,
Iijelp-prest). — Vid. = Vide (se). — Vol. = Volym.
— V. S. (i musik) = Volti subito (vänd fort).
— V. o. = vänd om. — v. v. = vice versa (i
omvändt förhållande; tvärtom).
VACCIN, vacksfn, m. 3. (af lat. Vacca, ko)
Genom kokoppvars inympning frambragi ämne,
som, då det inympas, skyddar emol naturliga
koppor. Skyddskoppvar.
VACCINATION, vacksinatschön, f. 3.
Inympning af vaccin (skyddskoppvar). Jfr. Vaccinera.
— Syn. Vaccinering, Skyddskoppympning.
VACCINERA, vacksincra, v. a. 4. Inympa
vaccin (skyddskoppvar). för att skydda mot
naturliga koppor. — Syn. Ympa. — Vacci n ering,
r. 2.
VACCINKOPPOR, vacksinkäppårr, f. 4. pl.
Koppor, frambragta genom vaccinering.
VACCINÄMNE, tacksi’nä’mmnc, n. sing. Se
Vaccin.
VACKA, f. sing. (t. Wacke) 4) En i stora
massor förekommande stenart, grå eller brun. —
2) Benämning, hvarmed grufarbetare beteckna
nästan alla oansenliga bergarter, som ej innehålla
metall.
VACKER, våck’r, a. 2. komp, vackrare, superi.
vackrast. 4) Behaglig till utseendei; som gör
ett behagligt intryck på ögal. Säges både om
person och sak. V. för ögat. En v. flicka.
V-t fruntimmer. V. karl. V. växt. V-kra
armar, händer. V. bildstod, vas. V. blomma.
V. som en dag, mycket vacker. — Syn. Skön,
Täck, Fager, bäglig, Intagande, Behaglig, Frid.
Vän. — 2) Säges äfv. i fråga om ren och klar
luft. V-l väder. Del är v-l väder ell. blott
del är v-t. En v. dag. V. morgon, afton,
natt. (Fam.) En V. dag, någon gång, när man
minst väntar, l. ex.: Én v. dag kan del falla
honom in all lända eld på huset. — 3) Säges
äfv. om det, som gör elt behagligt intryck på
börselsinnet. V. röst. V-kra toner, ackorder.
V. musik. V-t sångstycke. — 4) Nyttjas i
utsträckt mening om allt bva4 som väcker ett med
beundran blaudadl nöje. Del är v-t all se, huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
