Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vefva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VEF
VEN
67i
VEFVA, f. 1. (fam.) I samma v„ i den v-n,
i det samma.
VEFVA, v. a. 4. 1) Med vef kringvrida; draga
vefven på något. Nyttjas äfv. neutralt, t. ex.:
V. på ell positiv. — 2) Veckla, linda. V. öm,
omkring. V. af, se Afveckla. V. ihop, i’n,
se Hopveckla, Inveckla. (Fig. fam.) V. in sig i
en sak, inveckla sig i en sak. — Ve fvande,
n. 4.
VEGETABILIER, vejetabfliärr, 3. pl. (från
lat.) 4) Växter. — 2) Födoämnen af växtriket.
VEGETABILISK, a. 2. Som angår° växtriket,
härrör eller är beredd af växter, innehåller
växtdelar. V. föda. (Kem.) V-a syror, växtsyror.
(Gam. kem.) V-l lulsall, kali.
VEGETATION, vcjetatschén, f. 3. Vaxtlif,
växtlighet. En yppig v.
VEGETATIV, vejetati’v, a. 2. 1) Växande (på
växternas sätt). Del v-a ell. organiska lifvet,
hvarigenom kroppen underhålles och tillväxer (i
motsats till Del animala lifvel). — 2) Som
utvecklar, befordrar lif, växtlighet. [— if.]
VEGETERA, vejetèra, v. n. 1. (lat. Vegelare,
upplifva, af Vegelus, qvick, liflig) i) Växa (om
träd och örter). — 2) (fig.) Lejva i fullkomlig
overksamhet och blott tänka på alt nära sin
kropp; föra ett slags plantlif. —
Vegeterande, n. 4.
VEHIKEL, vehi’ck’l, n. 5. (lat. Vehiculum,
af Vehere, föra) i) Befordringsmedel, hjelpmedel.
— 1) (farm.) Medel, hvarmed elt läkemedel
försättes, i afsigt alt lätta intagningen.
VEIDE, vä’jde, m. sing. (t. Waid) 4) Färgväxten
Isatis tinctoria. — 2) Ett blått färgämne,
beslående af de genom torkning, sönderstampning och
jäsning beredda bladen af denna växt.
VEITSDANS, vä jts dånns m. sing. Elt slags
sjukdom, som påstås härröra af Tarantelns bett,
och som uppgifvcs endast kunna botas rned
musik.
VEK. a. 2. (af Vika) 4) Som lätt vikes eller
böjes; mjuk. En v. stängel. V. som vax. V.
i ryggen. V-a lifvet, sidorna af buken på
men-niskor och djur ända till refbenen. / v-a sidan,
sägcs i samma mening. — 2) (fig.) Eftergifvcn,
svag; äfv. lättrörd. — Syn. Blödig, Blödhjerlad,
BlÖdsint, Blöd, Lättrörd, ömtålig.
VEKA, v. a. 4. 4) Göra mjuk. V. upp, se
Uppveka. — 2) (handtv.l.) Blöta.
VEKE, m. 2. pl. vekar. Snodd af garnändar
utaf bomull, hampa o. s. v., som sättes i en
lampa, för att underhålla lågan, eller som
begagnas vid ljusstöpning eller tillverkning af
vaxstaplar, i det den Öfverläckes med talg, vax,
o. s. v.; äfv. liten bit af ett särskilt slags väfnad,
som nyttjas i lampor. V-n i en lampa, i ett
ljus.
VEKHET, f. 3. Egenskapen att vara vek (både
i egentl. o. fig. mening).
VEKLAGAN, f. sing. indef. Högljudd klagan
öfver någon olycka, något tryckande ondt.
VEKLIG, a. 2. I hög grad ömtålig för
obehagliga intryck. En v. menniska.
VEKLIGHET, f. 3. Genom ovana eller
för-klemning uppkommen stegrad Ömtålighet för
obehagliga intryck.
VEKLING, m. 2. 4) Veklig menniska. — 2)
(bibi.) Den, som begår stumma synder emot sjelte
budordet.
VEKLIGT, adv. På ell vekligt sätt.
VEKNA, v. n. 4. Blifva vek.
VEKNING, f. 2. (handtY.t.) Blötning.
VEKSIDA, f. 4. Veka sidan, veka lifvet.
VELD, se Väld.
VELE, m. 2. pl. velar. En af Hnneskaf eller
något annat lätt ämne gjord, kägelformig kropp
till att hålla sår. bulnader eller svulster öppna;
äfv. smal cylinder af något ämne, tjenligt till
sondering.
VELIN. velä’nng, m. sing. (franskt ord, som
egentligen betyder: fint kalfskinnspergament; af
Veau, lat. Vitulus, kalf.) En sort fint och glatt
papper, till ytan liknande pergament.
VELSK. se Välsk.
VELÜTERA. v. a. 4. (från fr.) V. tapeter,
helt och hållet eller i vissa fasoner, på en förut
påtryckt grund af linoljefernissa med blyhvitt.
öf-verströ dem med fint sönderklippt ull af olika
färger. — Velulerin g, f. 2.
VELVANTIN. vällvanntfn, m. sing. En sort
skuren bomullsväfnad.
VEMOD, vèmöd, n. sing. (t. Wehmulh) Djup
nedslagenhet. — Syn. Svårmod, Sorgbundenhet,
Melankoli. — Ss. V-sfull.
VEMODIG, a. 2. Djupt nedslagen. — Syn.
Svårmodig. Sorgbunden, Melankolisk.
VEMODIGHET, f. 3. Se Vemod.
VENAL, -ål, a. 2. (lat. Venalis) Fal,
bc-sticklig.
VENAL1TET, –-ct, f. 3. Falhet,
bestick-lighet.
VENDELROT, se Vänderot.
VENEDISK, a. 2. V. tvål, se Tvål. V.
terpentin, se Terpentin.
VENER, vén’r, 3. pl. (af lat. Vena, åder)
Blodådror.
VENERATION, –-tschön, f. 3. (lal.) Djup
vördnad; vördnadsbelygelse.
VENERISK, a. 2. (af Venus) V. sjukdom,
V-a sjukan, ett slags smittsam sjukdom, som
fortplantas genom köttslig beblandelse. I samma
mening säges äfv.: V. böld, v-a åkommor. Smitta
med v-l, meddela sådan sjukdom.
VENSTER, vä’nnst’r, adj. utan neutr. sing.
indef.: i best, form: venslra. (af gamla ordet
Van, brist) Betecknar egentligen den sidan af
menniskans kropp, som vanligen är svagare än
den motsatta (Högra). Säges i allmänhet om den
sidan af ell föremål, som har lill nämde sida
af menniskans kropp ett motsvarande läge.
Brukas merendels i bestämd form, utom i vissa
ad-verbiala sammanställningar. Venstra armen,
handen, benet på en menniska. Pä venslra sidan
i kyrkan. (Fam.) Icke veta skilnad på höger
och v., äfv. (fig.) vara mycket dum. På venslra
sidan ell. på v. hand, sida, ell. äfv. på, lill,
ål v., åt det håll, hvaråt venstra sidan är. Taga
ell. vika af lill v. Till v. om, eller blott v.
om, på venslra sidan om, t. ex. lill v. om
kyrkan. Gifta sig lill v., träda i morganatiskl
äktenskap (se Morganalisk). V. öm,
kommandoord, som betyder: 90 graders vändning åt
ven-sler. Göra v. om, göra en sådan vändning. Ell
v. om, en dylik vändning. V. sväng!
kommandoord, hvarmed befalles svängning åt venster.
VENSTERHÄND, a. 2. Som vanligen
begagnar sig af venstra handen i st. f. den högra.
VENTIL, vännli’1, m. 3. (medell. lat. Ventile,
af lat. Venlus, vind) 4) Klappert eller väderlucka
i ändan af sugröret lill en pump. — 2) Sc
Vridhane. — 3) Klaff, som qvarhåller luften i
väder-röret på ett orgverk.
VENTILATOR, vänntilålårr, m. 3. (uttalas i
pl. — lörärr) Vädervexlingsmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
