Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vexelmål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
678
VEX
VID
VEXELMÅL, n. 5. Rättegångsmål, som angår
någon vexelaffär.
VEXELMÄKLARE, m. 5. Mäklare i
vexel-handeln.
VEXELORDMNG, f. 2. Se Vexelsladga.
VEXELR1M. n. S. Rim för omvexlnnde rader.
VEXELRYTTARE, m. 5. En som utställer
vcxlar. blott för att skaffa sig penningar.
VEXELRYTTERI. n. 3. Så kallas i
vexel-handcln, då man utställer vexlar, blott för alt
skaffa sig penningar.
VEXELRÄTT, m. sing. Inbegreppet af lagar,
bruk och rättsgrundsatser, som röra vcxelaffärer.
VEXELSTADGA, f pl. — stadgar. Laga
stadga, angående hvad vid vexelaffärer
iakttagas bör.
VEXELTAGARE. m. S. Se Remillenl.
VEXELUNDERVISNING, f. 2. Det slags
undervisningssätt, då de äldre mera försigkomne
lär-jungarne, under lärarens Öfverinseende, undervisa
dc mindre försigkomne. Kallas äfv.
Bcll-Lanca-sterska metoden.
VEXELVERKAN, f. sing. indef. Verkan och
återverkan.
VEXELVIS, adv. På ett vexlande sätt; än
den ena och än den andra.
VEXLA, v. a. 1. Utbyta. V. ringar,
för-lofva sig med hvarandra. F. bref, skrifva bref
lill hvarandra. F. kulor, duellera på pistol med
hvarandra. F. penningar, utbyta en
penningsumma i en viss myntsort emot dess värde i en
annan myntsort. V. ord, samtala; se äfv.
Ord-vexla. Ulan all v. mänga ord, ulan att
samtala länge. F. skrifler, se Skriflvexla. F. börl,
in, öm, ut, se Borlvcxla. &c. F. lill sig ell.
v. sig lill, se Tillvexla sig. — F. n. ell. v. af,
öm, se Afvexla, Omvexla, v. n. — F-nr/e.part.
pres. Sc Omvexlande, part. pres. [Växla.]
VEXLANDE, n. 4. Se Vexling.
VEXLARE, m. 5. Se Bankir.
VEXLING, f. 2. 4) Utbyte. V. af ringar,
trolofning. Penningars v., utbytande (jfr. Vexla),
— 2) Sc Omvexling. [Växling.]
VEXT, m. fl., se Växt, Äc.
VI. Pronomen, som för maskulin och feminin
utmärker första personen af plural. Vi äro
der-om ense. Brukas i regeringshandlingar och
cm-betsskrifter, för alt beteckna en kollektiv
myndighet, såsom rcgenten med dess råd,
styresmannen för ett embelsverk jemte deltas ledamöter,
o. s. v. Fi Carl Johan med Guds nåde &c.
Brukas äfven af tidningsredaktioner samt
skriftställare.
VIA, vfa. (lat.) Vägen öfver. V. Göteborg lill
England.
VIATICUM, viåtikumm. s. n. (lat.) 4)
Reskost, respeiiningar. — 2) Mildrande uttryck för:
Almosor. — 3) (hos katolikerna) Nattvarden,
gifven ål en dödligt sjuk.
VIATIKANT.–––-ånnt. m. 3. (af Vialicum)
Så kallas i Norrland cn studerande, som far
omkring, för att få understöd för resa till
akademien.
VIBRATION, –tschön, f. 3. (vetensk.)
Svängning. dallring.
VJBR ATIONS-SYSTEjf, - - tschönssjstä m,
n. 3. eller
VIBRATIONS-TEORI, - - tschönsleorf, f. 3.
(vetensk.) Teori, enligt hvilken man söker
förklara vissa fenomener i naturen genom
vibrationer eller svängningar, t. ex. ljud, ljus. Jfr.
Un-dulations-teori.
VIBRERA, v. n. 4. (lat. Vibrare) Svänga,
dallra. Säges om strängar. Jfr. äfv. Oscillera. —
F i b r e r i n g, f. 2.
V1CARIAT, VICARIERA, m. fl., se
Vikariat, <5cc.
VICE, vfse. Latinskt ord, som egentl.
betyder: I ens ställe. Betecknar en person, som
biträder någon i cn syssla o. s. v., eller är
tjenst-förrältande, t. ex.: F. konung, v. amiral, v.
konsul, v. borgmästare, v. häradshöfding, v.
pastor, v. reklor, o. s. v.
VICKA, v. n. 4. (af Vek) 4) Af brist på
stadig bvilopunkt fara öfver åt ena sidan. Båten
v-de, så att han föll i sjön. Slolen v-de, så
all gossen föll i golfvel. F. lill, plötsligt göra
en häftig vickning. — 2) Gifva något en rörelse
fram och åler emellan tvenne sidor. Silla och
v. i en bål, på en stol. F. på svansen, på
stjerlen. — Vickande, n. 4. o. Vickning,
f. 2.
VICKE, m. 2. pl. vickar. Se Svängel.
VICKER, vfck’r, m. sing. Etl slägle af
ärtväxterna, hvaraf finnas många vilda och många
odlade arter. Vicia. Dit höra Kråkärter, Välska
bönor, Åkervicker, m. fl.
VICKERFODER. vfckT-föd’r, n. sing.
Boskapsfoder af vicker.
VICKLA, se Veckla.
VICTORIA, vicktöria, nom. prop. f. 4) Elt
qvinnonamn. — 2) (bot.) F. regina, den största
hittills kända praktblomma, purpurfärgad,
välluktande, med 17 tum i diameter och blad af 6 fots
diameter.
VICUNNA ell. VICUNJA, vikünnja, f. 4.
Peruanskt får. Camelus Vicunna.
VID, prep. 4) Nära intill. Silla v. bordet.
Siad, som ligger v. hafvel. V. vägen, v.
stranden. V. jorden, v. marken, v» hafsylan. —
2) Säges om någol. som är fastadi i beröring med
ett föremål. Faslsatl v. väggen. Binda en slen
v. halsen på någon. Korset hänger v. kedjan.
(Fig.) Bunden v. lagen, skyldig all iakttaga den.
Fästa sill hjerla v. någol, fatta lifligt tycke
derför. — 3) Rctecknar någon viss tidpunkt. V.
middagstiden. V. samma lid. V. jul. V.
inträdet. F. 50 års ålder. Vi äro nu v. den
åldern. V. första tillfälle. — 4) Utmärker viss
gradbestämning. V. 50 graders polhöjd. — 5)
(i fråga om antal) Omkring. De voro v.
hundrade. I samma mening säges oftare V. pass,
v. lag. — 6) Brukas i hcdyringar. Svära v.
Gud och hans heliga ord. V. min själ, är
del icke sant. V. min heder. V. alll hvad
heligt är. — 7) Med. En man v. namn N.
Kalla någon v. namn. Tala v. någon. Han
tänkte v. sig sjelf, inom sig. — 8) Från.
Skiljas v. någon. — 9) Med stadgande af.
Förbjuda v. straff, v. vite. v. böter. V. min
högsta onåd förbjuder jag del. — 10) I skenet
eller ljuset af. Läsa v. en lampa, v. ljus, v.
dagen. V. ell vackert månsken. Göra något
v. brasan. Äfv. säges: V. skenet af (en lampa,
o. s. v.). — 41) n) Brukas, för all beteckna större
eller mindre gårdar, hemvist på landet, då
meningen uttrycker ett vistande, varande, en
händelse, o. s. v. Han bor v. Norrlorp. F. Haga
har en händelse nyss inträffat. — För större
byar brukas äfv. prep. i ell. uti, och för sloll
samt större gods äfv. prep. på, t. ex.: De
kungliga ha vistats länge på Gripsholm. — b) Säges
äfv. om ställe i bok, skrift, tal, t. ex.: Han
stannade i läsningen v. kap. 5. V. slutet af lalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
