Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID
VID
679
— 42) Betecknar tjensigöring. Han är v.
arméen, v. /lollan, tjenstgör i arméen o. s. v. Vara
v. hofvet, der hafva någon tjenst, befattning.
Minister v. elt hof, sänd till ett hof att der
bevaka sitt lands bästa. Betjeningen v. ell
cm-belsverk. V. hofrätlen. — 43) Utmärker
tillstånd, händelse, omständighet, förhållande, o. s. v.
V. stark hetta, köld. Der är varmt v. alla
vindar. Omständigheterna v. den händelsen.
V. den punklen, frågan, har jag många
anmärkningar all göra. Finna svårighet v.
utförandet af sina planer. Vinna v. jcmförelsen,
då jemförelse göres. V. dessa ord inföll han,
då dessa ord sades Jcc. V. länken derpå, då
man tänker derpå. — 44) Emot. Göra
invändningar, erinringar v. något. — Se för öfrigt
de verber, som utbildas med Vid, såsom: Blifva,
Komma, Röra, (äfv. Vidblifva &c.). — Adv.
Såsom sådant brukligt endast i några få talesätt,
t. ex.: Blifva illa vid, blifva förskräckt; laga
vid, se* Vidtaga. — Med åtskilliga verber och
några få nomina bildar Vid sammansättningar, i
hvilka till cn del bem. 2. gör sig gällande,
såsom: Vidfoga, vidfäsla, vidhäfta, vidlåda, men
sorn äfven nyttjas i bildlig mening, t. ex.:
Vid-blifva, vidhålla, m. fl. — Sjelfkiara
sammansättningar för bem. 2. äro: Vidb inda, -fläta ,
-häfta, -knyla, -knäppa, -löda, -sy,
-sälla, - växa.
VID, a. 2. neulr. vidl. 4) Betecknar målict
af ett tings omfång. Kappan är 8 alnar v.
nedlill. — 2) Säges om ting, som jemförelsevis
hafva stort omfång, t. ex.: V. kappa, klädning.
En flaska, som är v. i Öppningen. V-l glas.
Rocken är för v. V-a hafvet, stora, öppna
hafvet. Hela va verlden, hela verlden. Del står
i v-a fältet, se Fäll. Söka va fältet, fly.
VIDA, adv. 1) Se Vidl. V, omkring. V.
berest. — 2) Långt. Mest i bildlig mening. Gå
v., gå för v., gå långt Scc. (Jfr. Långt). Drifva
någol för v., se Drifva, bem. 9. Jag trodde
ej, all del skulle komma så v., ända derhän.
Jag är ej så v. kommen, har ej hunnit så långt,
kommit derhän. — 3) Mycket. V. slörre, v.
mindre. — Så v., adv. Så vidt, så mycket. Så
v. jag förslår. Så v. jag vet. Så v. man kan
sluta. — Huru .v., adv.. Se Huruvida. — Så
v„ konj. Om. deresl, så framt. Så v. del är
sant. Man bör ej mcdgifva del, ulan så v.
man är tvungen derlill.
VIDARE, adv. kompar. af Vida, i) Längre.
Merendels i fig. mening. Jfr Långt, bem. 3.
Gå, läsa v. Han tordes ej gå v. i sina
försök. Innan vi gå v. Läs v. — 2) Mer. Jag
kan, förmår ej v. Jag har ingenting v. all
göra, att säga. Det behöfs ingenting v. Är
del ingenting v.? — 3) Beskrifning, fortsättning.
Försöka v. V. skall jag säga er all ... Hör
nu v. V. bör man vela, all ... V. vill jag
alt ... V., en bok. Men v. V.! nå v! Och
så v., och lika så med det öfriga. Tills v., på
obestämd tid, under liden. — Syn. Ytterligare.
— Adj. kompar. af adv. Vida. Fortsatt;
ytterligare. Ulan v. uppskof, motstånd, svårighet,
omsvep. För all undvika all v. öfverläggning.
V. föreskrift, undersökning. Ulan v.
omständigheter, utan något v„ utan invändning eller
omsvep. Tills v. order, tills nya order komma.
VIDBLIFVA, v. a. 3. (böjes som Blifva)
Fortfarande bibehålla. Brukas endast i några få
talesätt, såsom: V. sitt beslut, sin tanke, sin
mening.
VIDBRÄNNA, v. a. 2. Låta af vårdslöshet
mat, under kokningen, fästa sig vid bottnen eller
sidorna utaf grytan, så att den blir bränd.
Brukas sällan aktivt. -V-s, v. dep. Blifva på delta
sätt bränd. Låla malen v. — Vidbränd,
part. pass. Brukas ofta nästan adjektivt. V-t
költ. V. olja. V. lukt, lukt af något, som blifvit
vidbrändi. Lukta, smaka v.
VIDBRÄNNA, f. 4. 4) Vidbränd smak eller
lukt. — 2) Se Skofvor.
VIDBRÄNNING, f. 2. Kokande mals
bränning emot sidorna eller bottnen af grytan.
VIDD, f. 3. 4) Längden af ytterlinien rundt
omkring cn yta, en rymd, elt föremål.
Provinsen håller i v. 40 mil. V-n af en klädning,
ell kärl, en byggnad. En kappa af Ho alnars
v. På en v. af omkring 30 mil. — Syn.
Utsträckning, Omfång. — 2) (fig.) Inbegreppet af allt
det, som hör under något eller derpå kan
tillämpas. V-en af hans makt. V-en af
konungamaklens rättigheter. V-en af ell begrepp, af
en sats. — Syn. Omfattning, Utsträckning,
Omfång, Sfer.
VIDE, vi’de. (lat.) Se! — Utmärker hänvisning
lill något.
VIDE, vide, n. sing. Trädslag af Pilslägtet,
i kärr och på våta ställen, rncd bark, blad och
hängen af grähvilt utseende. Salix cinerea. — Ss.
V-buske, -häck, -löf.
VIDEFJÄRIL, m. 2. En nattfjäril, hvars larf
lefver i multnande träd. Cossus ligniperda.
VIDEKORG, m. 2. Korg, flätad af
vide-qvistar.
VIDERBOENDE, a. 4., o. s. 3. (lagt.) Så
kallas den, som i elt hus och tomt i staden del
äger. V. äge rätt lill lösen framför nabo.
F. rätt.’
VIDERTRYCK. n. 3. (boktr.) Andra sidans
af ett ark tryckning.
VIDESPARF, m. 2. pl. — sparfvar. Fågel
af sparfslägtet, med svart hufvud, kroppen ofvan
röd- eller gråbrun med svarta fläckar, under
hvit med rödbruna fläckar på bröstet. Embcriza
ruslica.
VIDETUR, vidèlurr, n. 5. (latinskt ord; egcnll.:
det synes) Mening, omdöme; examensbetyg.
VIDFOGA, v. a. 4. 4) Foga något till, vid
ell annat. — 2) Se Bifoga, bem. 2. — Vid
fogande, n. 4. o. Vidfogning, f. 2.
VIDFÄSTA, v. a. 4. o. 2. Fästa något vid elt
annat. — Äfv. Fästa vi d. — Vidf äs lan de,
n. 4. o. Vidfä sin ing, f. 2.
VIDGA, vi ddga, v. a. 4. Göra vid, vidare;
gifva slörre vidd, utsträckning. Säges både egentl.
o. fig. V. någol i mynningen. (Fig.) V.
kretsen af sina insigter. — F. sig, v. r. Blifva
vidare, få slörre utsträckning. — Vidgande,
n. 4. o. Vidgning, f. 2.
VIDGÅ, v. a. 2. (böjes som Gå) Tillstå,
bekänna. De hafva v-lt gerningen. Han vidgick,
all han felat. — Vidgången, part. pass. Etl
v-el förhållande. — Vidgående, n. 4.
VIDGÖRA, v. a. 2. (böjes som Göra) Verka,
uträtta i och för någol; lillgöra. — Äfv. Göra
vid. — Vidgörande, n. 4.
VIDHÅLLA, v. a. 3. (böjes som Hålla)
Fortfarande hålla sig vid, vidblifva. V. en uppgift.
V. sin mening.
VIDHÄFTA, v. a. 4. Häfta något vid etl
an-nat. — V. n. Häfta, låda, vara fästad vid något.
— Äfv. Häfla vid. — Vidhäftande, n. 4. o.
Vidhäftning, f. 2. (för både akliv och neu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
