Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vingfjäder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIN
lar sina ungar under sina v-gar. Sloka,
släpa v-garna, äfv. (fig.) vara nedslagen. Klippa
ell. släcka v-garna pä en fågel. (Fig.) Släcka
v-garna på en, se Släcka. Taga en under sina
v-gars skugga, laga en i sill beskydd. Se f. ö.
Flyga. — 2) Säges äfv. om de liknande
kroppsdelar. hvarmed vissa gudomligheler och cnglarne
föreställas. Amor, Psyche föreställas med
vingar. Mercurii v-gar. En engels v-ar. (Fig.)
På kärlekens v-gar, med den skyndsamhet,
kärleken gifver. På vädrets, vestans, tidens v-gar,
medelst vinden, vestanvinden, med liden. — 3)
Säges om åtskilliga föremål, hvilka likna en vinge,
t. ex.: V. på en frunlimmersmössa, på en
vä-derqvarn, på en spinnrock, m. m. — 4) Vinge
af vissa fåglar, som begagnas vid städning. — 5)
(bot.) a) Hvarje af de tvenne på sidorna sittande
kronbladen på en ärtblomma. — b) Tunt,
blad-likt bihang på en vingfrukt. — 6) (sjöt.) F-<irne,
de spetsiga dukar i ett råsegel, som bilda
under-likets hörn. — Sä. Vingformig, -lik, -lös.
VINGFJÄDER, m. 2. pl. — fjädrar. Fjäder
i en fågelvinge.
VING FOTAD, a. 2. (nat. hist.) V-e blötdjur,
med två ving- eller fenlika bihang vid halsen.
VINGFRUKT, m. 3. (bot.) En torr, hoptryckt,
en- eller fåfröig frukt, med ett läderarladl
frö-gömme, utvidgadt med så kallade vingar (jfr.
Vinge, 5, a).
VINGLA, v. n. 4. 1) Säges egentligen om
fallande, långa och smala kroppar, soni under
fallet vända sig om, upp och ned, åt alla håll.
— 2) Vackla än hit än dit. — 3) (fig.) Drukas
isynnerhet om handelsspekulanler, som söka alt
förtjena på leveransslut, genorn varans
bortslu-lande, innan den till dem blifvit levererad; äfv.
orn dem, som genom ständigt nya lån söka alt
uppbjelpa förstörda affärer eller fördröja konkurs;
äfv. om dem, som låna upp penningar emot låg
ränta och åter utlåna dem mot högre. —
Vinglande, n. 4.
VINGLARE, m. 5. En, som gör sig känd för
vingleri.
VINGLAS, n. 5. i) Spetsglas, som begagnas,
då man dricker viu. — 2) Ett sådant glas, ifyldt
med vin.
VINGLASS, m. 3. Glass, tillredd af vin med
citron, socker och ägghvitor.
VINGLERI, n. 3. Del slags sält att bedrifva
affärer, då man vinglar. Jfr. Vingla, bem. 3.
VINGSKJUTA, v. a. 3. (böjes som Skjuta)
Med skott träffa cn fågel i vingen.
VINGTUN, vännglö’nng, m. sing. (franskt ord,
som betyder: tjuguell) Ett slags hasardspel med
kort.
VINGTYG, n. S. Inrättning på cn spinnrock,
hvarmedelst bestämmes stället, der tråden skall
linda sig på spolen.
VINGUD, m. 2. (poet.) V-en, Bacchus, vinets
gud.
VINGURKOR, f. 4. pl. Gurkor, inlagda med
vin.
VINGÅRD, m. 2. Inhägnad, der vinrankor äro
planterade. (Fig.) Arbeta i Herrans v., vara
Guds ords tjenare. — Ss, V-s skötsel.
VINGÅRDSFJÄLL, m. 2. (bibi.) Höjd, kulle,
der vinplantering finnes.
VINGÅRDSHACKA, f. 4. Särskilt slags hacka,
som begagnas vid vingårdars skötsel.
VINGÄRDSMAN, m. 5. pl. — män.
Arbetare i en vingård.
VINJÄSNING, f. 2. Det slags jäsning hos
fly
VIN 687
tande ämnen, hvilka innehålla sockerämne, som
äger rum, då spirituösa delar eller alkohol
utvecklas, och som isynnerhet är nödig vid
beredning af vin.
VINK, vinngk, m. 2. 4) Tecken med handen
eller fingret, för alt kalla, underrätta, varna, o. s. v.
Han gaf mig en v. all komma in. Med en
v. kalla någon lill sig. Han läl mig genom
en v. förslå, all... — 2) (fig.) Tillkännagifvande,
befallning, underrättelse, varning, ej uttryckligt
gifna, ulan endast antydda. Lyda, gifva akt på
minsta v. Komma på första v. Jag förstod
strax v-en.
VINKA, vinngka, v. n. 4. Gifva tecken ät
någon med handen eller fingret. V. ål honom,
all han kommer. V. någon lill sig, genom
vinkning kalla någon lill sig. V. in, gifva någon
en vink all komma in. (Fig. fam.) Hafva någol
all v. på, alt tillgå vid behof, i nöd; hafva någon
tillflykt. Han har ell arf all v. på, alt vänta.
Så länge jag har honom all v. på, så länge jag
kan räkna på hans bistånd, taga min tillflykt till
honom. — Vinkande, n. 4.
VINKA, vi nngka, f. 4. örtslägtct Vinca.
VINKALLSKÅL, f. 2. Kallskåll, tillredd med
vin i st. f. dricka.
VINKAR, vfnkar, n. B. Kar, hvari drufvor
pressas.
VINKARE, vfnngkarc, m. B. Skorpdjur af
Tiofötterna, en tum långt, rned en af tångklorna
mycket större än dc öfriga; ligger ofla på
stranden och vinkar med denna klo. Gelasimus vocans.
VINKEL, vi nngk’1, m. 2. pl. vinklar. 4) Den
spels, som bildas, när tvenne mot hvarandra
lutande linier råkas. Rdllinig v., af räta linien.
Sferisk v., af kroklinier. Räl, spetsig, trubbig
v., se Räl, &c. Sc äfv. Alternal- och
Vertikal-angel. Solid v-, den vinkel, som bildas af tre
eller flera planer, hvilka slöta tillsammans i en
punkt. — 2) (fam.) Hörn, som bildas af
husväggar, af väggarnc i ett rum, o. s. v. Leta i alla
v-klar och vrår. — 3) Krökning, bugt. Vägen,
[loden gör der en v. — Ss. V-formig.
VINKELHAKE, m. 2. pl. — hakar. 4) Se
Vinkelmått. — 2) Rätvinkligt verktyg, vanligtvis
af messing, hvari på ett boktryckeri slilarne sättas
i rader.
VINKELKNÄ, n. 4. Se Knä, bem. 4.
VINKELMÅTT, n. B. Rätvinkligt verktyg,
hvarmed undersökes, om sidoytorna på ett arbete
stå i rät vinkel emot dess öfre och undre planer.
VINKELMÄTARE, m. B. Se Transportör.
V1NKELRÄT, a. 2. neutr. — rätt. Så kallas
cn linie, som gör 90° med cn annan linie.
VINKELSÖM, m. 2. pl. — sömmar, (anat.)
Söm i hufvudskålen, som bakåt förenar
hjcssbe-nen med del uppåt spetsiga nackbenet.
VINKLASE, m. 2. pl. — klasar. Se
Fin-dru[va.
VINKLIG, vfnngkligg, a. 2. Som har många
ut- och ingående vinklar.
VINKNING, f. 2. Se Vink.
VINKRANS, m. 2. 4) Krans af vinblad. —
2) Skylt på cn vinkällare, föreställande en sådan
krans.
VINKÄLLARE, m. 2. o. B. pl. — källrar och
— källare. 4) Källare, der vin förvaras. — 2)
Ställe, der vin försäljcs i gross (Lagerkällare) eller
i minut.
VINKÄNNARE, m. 5. En, som väl förslår
all af smaken igenkänna olika vinsorler och
bedöma deras godhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
