Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vitesbrott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIT
VIT
693
4) Penningstraff, som af domstol på förhand
bestämmes för någon, i händelse han försummar att
ställa sig någon dess föreskrift till efterrättelse.
Ålägga, förelägga v. Ålägga en någol vid v.,
vid 10 r:drs v. — 2) (i gamla språket)
Kroppslig åkomma. Deraf: Blodvite.
VITESBROTT, n. 5. Försummelse,
hvarigenom man gör sig förfallen till vite.
VITESBÖTER, 3. pl. Böter, som erläggas för
vitcsbrolt.
VITESFÖRBUD, n. B. Förbud vid vite.
VITJA, se Vittja.
VITNA, VITRA. m. fl., sc Vittna, Vittrade.
VITRII lERA. v. a. 4. (fr. Vilrifier, af lat.
Vilrum, glas) Smälta till glas, förglasa.
VITR1F1KATI0N, –––––tschön, f. 3.
För-glasning.
VITRIOL, –61, m. sing. (medelt. lat.
Vilrio-lum, af lat. Vilrum, glas) 4) (i vidsträckt
mening). Svafvelsyradt salt, bildadi med någon af
dc tyngre metallernas oxider. — 2) (allmännast)
Svafvelsyradt sall af jern-, koppar- eller zinkoxid.
Vanlig v., äfv. grön v., jernvitriol. Blå v,,
äfv. cyprisk v., kopparvitriol. Hvit v., äfv.
Ga-lilzensten, zinkvitriol. Svart v., en blandning af
jernvitriol och alun, som vinnes ur alunens sista
moderlut. — Ss. V-artad, -blandad,
-halli g.
VITRIOLKIS, –ölljis, m. 3. Enkelt
svaf-veljern.
V1TRIOLOLJA. f. sing. Se Svafvelsyra.
VITRIOLSPIRITUS, - - ölspfrituss, m. sing.
Blandning af 4 del engelsk svafvelsyra med 8
delar vatten. Kallas äfv. Messingsvaticn.
VITRIOLSYRA, f. sing. Se Svafvelsyra.
VITRIOLVERK, n. B. Inrättning, ställe, der
vilriol tillverkas.
VITRÖS. -ös, a. 2. (fr. Vilrcux, af lat. Vilrum,
glas) Glasartad.
VITSORD, vftsörd, n. S. (af gamla verbet
Vita, intyga) 4) Intyg, vittnesbörd. Gifva v. om
något. Del v. får jag lemna honom, att ....
Han har godt v. af sina lärare. Hans v.
gäller icke.— 2) Rättighet att gälla som auktoritet;
kraft alt gälla som betyg, bevis; laglig giltighet
såsom bevis. Han äger ej v. i den saken.
Dessa protokoller äga v.
VITSORDA, vftsörda, v. a. 4. Gifva vitsord
om, med vitsord styrka, bekräfta. V. en uppgift,
ell förhållande. — Vitsordande, n. 4.
VITT EN. se Hvitlen.
VITTER, vi’tl*r, a. 2. (af Veta) Ursprungi.:
förståndig, vettig. 4) Som sysselsätter sig ined
diktkonst eller vältalighet. En v. man. V-l
fruntimmer. Den vittra verlden, de som
sysselsätta sig med vitterhet — 2) Som angår,
tillhör diktkonsten eller vältaligheten. V-t arbete.
Vilt ra försök. Villra öfningar, idrotter. V-l
sällskap, gille, förening af vittra personer i och
för villra öfningar.
VITTERHET, f. 3. Den sköna litteraturen
d. v. s. diktkonst och vältalighet. Idka v. —
Ss. V-sälskare.
VITTERHETS-AKADEMI,–––––––-mi’, f. 3.
Akademi, stiftad, för att främja och uppmuntra
villerhclcns idkande. Svenska V-en stiftades år
1753 af drottning Lovisa Ulrika, men fortfor
endast lill hennes död.
VITTERHETS-ALMANACK,–––––––åck, f. 4.
Poetisk kalender.
VITTERHETSARBETE, n. 4. Arbete i
diktkonst eller vältalighet.
VITTERHETS-. iHSTORIE- och
ANTIQVI-TETS-AKADEMIEN, f. sing. def. Svensk
akademi. som af konung Gustaf III år 4786 stiftades
i stället för Vilterhcls-akademien (Jfr. detta ord),
i ändamål att befordra vitlcrhetens,
bäfdatecknin-gcns och fornforskningens framsteg i
fäderneslandet.
VITTERHETSIDKARE, m. B. En som idkar
vitterhet.
V1TTERHETS-KALENDER,––––––kalänndr,
m. 2. pl. — kalendrar. Se Villerhcls-almanack.
V1TTERHETSNÖJE, n. 4. Nöje, som har
till föremål vitter svsselsällning.
VITTERHETSSTYCKE, n. 4. Se
Skaldestycke.
VITTERLEK, m. sing. 4) (hos de fordna
Skandinaverna) Skaldsknp (skaldekonst, sång,
sago-skämlan, paraboler och gåtor) jemte sällskapliga
tidsfördrif (musik, dans och brädspel). — 2) (nu)
Se Villerhel.
VITTERLEKARE. m. B. Se Villerhetsidkare.
VITTERT, adv. På cll vittert sätt, poetiskt
eller vältaligt. Skrifva, uttrycka sig v. V.
uppfostrad.
VITTJA, v. a. 4. (fordom: Besöka) Undersöka
utlagd fisk- eller jagt-redskap, för all se, om
någon fångst erhållits. V. nät, stångkrok,
kräfl-håf. donor. — Vittjande, n. 4.
VITTNA, v. n. 4. (af gamla verbet Vila,
intyga) 4) Inför domstol omtala, hvad man vet i
ett mål, som der är under ransakning. V. i en
sak, i ell mål. V. om någol. Han v-de, att
han sell mig. F. för cll. med någon, till dess
fördel. V. emot någon, till hans fällande, eller
ernol hans påstående, uppgift. — 2) (fig.) V. om,
utgöra bevis för, bevisa, intyga. Detta v-r om
hans lättja. Dessa Iroféer v. om våra segrar.
Der om villna hans arbeten.
VITTNE, n. 4. (af gamla verbet Vila, inlyga)
4) Person, som vittnar i cn rättcgångssak. Höras
som v. Afhöra v-n. Eli v-s utsago. V-l
förklarade, all .... Efler aflagd ed berättade v-l
följande. Kalla, stämma någon lill v.
Framskaffa v-n. Åberopa någon som v. Taga v.
på, lill någon vid en händelse närvarande
förklara, att man fordrar, det han skall villna derom.
Han tog alla de närvarande till v-n. — 2)
Person, som är närvarande vid cn händelse och
således kan bevittna den. Vara, blifva v. lill etl
broll. Jag var v. till, all han slog honom.
Jag har v-n på det. V-na till uppirädel
af-lägsnade sig. — 3) (i allmänhet) Den. som
intygar, kan intyga något. Han är mill v., att
jag ej yllrade mig så. Gud är mill v., all
man förtalat mig. Taga Gud (himlen) lill v.
på sin oskuld. — 4) Vittnesbörd. I uttrycket:
Bära v. om, villna om. — Bi (minör). Fnöskbit
af lika storlek och anländ på samma gång som
den, hvilken skall anlända en mina.
V1TTNESBERÄTTELSE, f. 3. Vilines
berättelse i ett rättegångsmål.
VITTNESBÖRD, n. B. 4) Se Vittnesmål.
A (lägga v., se Villna. — 2) Vitsord, intyg. Bära
v. om, vittna om, inlyga, bevisa, ådagalägga.
VITTNESED, m 3. Ed. som vittne inför
rätten aflägger, och hvarigenom det förpligtar sig
att villna. hvad del vet sant vara.
VITTNESFöR. a. 2. Se Villnesgill.
VITTNESFÖRHÖR, n. B. Vittnens
förhörande; cmottagande af vittnesmål.
VITTNESGILL, a. 2. Hvars vittnesmål enligt
lag är giltigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
