Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Välförhållande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAL VÄL 707
som upprätladcs år 1791 ocb bekläddes med
dik-tatorisk makt.
VÄLFÖRHÅLLANDE, n. 4. Godt, berömligt
förhållande. Belönas för sill v.
VÄLFÖRSEDD, a. 2. Väl, rikligen försedd.
En v. börs.
VÄLFÖRSTÅENDES, vä’l förslå’änndäss. adv.
Förslås naturligtvis; härvid är likväl att märka.
VÄLFÖRSTÅNDIG, vä’l förslå’nndig. a. 2.
Mycket förståndig. Titel, som gifves nämdemän.
Nämdemanncn. ärlige och v-e, N. N.
VÄLFÖRTJENT, välförtjänt, a. 4. 4) (om
sak) Sorn blifvit väl förtjent. V. slra/f. V.
belöning. — 2) (om person) Som gjort sig väl
för-Ijent. En v. man. — Skrifves äfv. Väl förljenl.
— Adv» På ell väl förtjent sätt, med all
försky lian. Ilan har v. blifvit belönad.
VÄLGERNING, valjarninng ell. väljä>ninng.
f. 2. Hjelp. understöd, som gifves någon, Inilken
är i nöd eller behof. Bevisa någon cn v.
Al-njuta v-ar af någon.
VÄLGERNINGSMAN, m. b. pl. — män. Se
Välgörare.
VÄLGRUNDAD, va Igrünndadd, a. 2. Väl
grundad. riktig. V. anmärkning.
VÄLGÅNG, vä’lgå’nng, m. sing. Förhållandet,
atl det går cn väl. Timlig lycka, framgång i
verlden. Önska en v. Gud förläne eder all
sällhel och v. Dricka ens v., dricka någon lill
rncd önskan af välgång.
VÄLGÅNGSSKÅL, f. 2. Skål, som drickcs till
ens välgång.
VÄLGÅNGSVÄN, m. 3. pl. — vänner, (fam.)
Vän endast i välgång, men ej i motgång.
VÄLGÖRANDE, a. 4. 4) Som gör godt,
bevisar välgerniiigar. Han är myckel v. mol de
fattiga. — 2) (om sak) Som verkar hjelp, lindring.
Dclla läkemedel var myckel v.
VÄLGÖRANDE, n. 4. Handlingen att göra
godt. att förbättra andras tillstånd.
VÄLGÖRARE, m. B. — ARINNA, f. 4. Den
som gör eller gjorl någon godt, bevisar eller
bevisat någon en välgerning, välgerningar. Min v.
VÄLGÖRENHET, f. 3. Goda gcrningar. så
vida som de hafva lill föremål behöfvandcs hjelp
och understöd.
VÄLJA, vä’Bja, v. a. o. n. 2. Impf. Valde;
sup. Valt (långt a i både impf. o. sup.) Af två
eller flera personer eller saker bestämma sig för,
utse den eller dem, som anses bäst, tjenligast.
V. någon till styresman, lill konsul, lill
konung. V. mellan godt och ondl. V. mellan
två onda Ung. Om jag finge v. mellan dem,
så valde jag... Der är all v. af. Ni äger
all v. Välj hvilkendera ni behagar. V. en
ibland tusen. V. på, genom val utse. V. in,
ül, se Invälja. Utvälja. — Väljande. part,
akt. Brukas ofta suhstanlivt: De v. — Vald,
part. pass. V. lill riksdagsman. De äro v-e
bland de bästa. Se äfv. Utvald, t. ex. V. frukt.
— Väljan de, n. 4.
VÄLJARE, m. S. Den som väljer.
VÄLKLANG, m. 3. Välklingande ljud.
VÄLKLINGANDE, a. 4. Som klingar väl. V.
ord, namn, lillar. — Syn. Välljudande.
VÄLKLÄDD, valkladd, a. 2. Väl klädd; iklädd
snygga kläder. En v. person. V-dl fruntimmer.
VÄLKOMMA, f. 4. 1) Se Välkomnad. — 2)
Slor pokal, som fordom brukades atl dricka ens
välkomstskål. — 5) Se Välkomstskål.
VÄLKOMMEN, va Ikå mmänn o. välkå’mmänn,
a. 2. ncutr. — cl. Ilvars ankomst är med nöje,
med glädje sedd, väcker glädje. Blifva, vara v.
Han var myckel v. En altlid v. vän. Vara
v. öfvcrallt. Nyttjas som helsningsulrop lill en
ankommande. V., min vän! Myckel v! V.
hem! Var v.! Helsa någon v. V., o måne,
min åldriga vän! Be någon vara v., hclsa
välkommen. — Brukas äfven om sak, t. ex.: Ett
v-el bref. V. förevändning.
VÄLKOMNA, va lkå’mmna, v. a. 1. 4) Hclsa
välkommen, bedja någon vara välkommen. — 2)
Emoltaga cn kommande på ett sätt, som visar,
alt han är välkommen.
VÄLKOMNAD, m. 3. Välkomnande,
cmoltag-ning. Han kom objuden; v-cn blef ock
der-efler.
VÄLKOMNANDE, n. 4. Se Välkomnad.
VÄLKOMSTHELSNING, f. 2. Helsning, då
man ber någon vara välkommen.
VÄLKOMSTSKÅL, f. 2. Skål, som drickcs,
för att betyga sin glädje öfver ens ankomst.
VÄLL. Taga v., kunna vällas. Jern och slål
taga v.
VÄLLA, v. n. 2. 1) (egentl.) Koka, sjuda,
brusa upp. — 2) V. ell. v. üpp, se Uppvälla. —
V. a. V. ell. v. ihop, se Svclsa. V. jern. F.
en bösspipa.
VÄLLARE. m. B. Fn, som väller.
VÄLLEFNAD, vä’1-lévnadd, m. 3.
Njulnings-full och beqväm lcfnad.
VÄLLGNISTA, f. 4. Gnista, som far ut vid
vällning.
VÄLLHAMMARE, m. 2. pl. — hamrar.
Hammare. som begagnas vid vällning.
VÄLLHETTA. f. sing. Värmegrad, då färgen
på ett upphcttadt ämne är röd.
VÄLLING, m. 2. (af Välla, koka) 4) Supamat.
tunnare än gröt, dels af mjöl, kokt i mjölk eller
vatten, dels af gryn, kokta i mjölk. — V. af
hvetemjöl. Tjock v. för barn. — Bildar
åtskilliga sammansättningar, såsom: Hveimjöls-,
Vatten-, Bnrnvälling, m. fl. — 2) (fam.) Tjock
blandning. liknande välling.
VÄLLINGSKLOCKA, f. 4. (fam.) Se
Mat-klocka.
VÄLLJUD, vä’l-jüd, n. B. Behagligt ljud.
Bok-stafsbyte för v-ets skull.
VÄLLJUDANDE, n. 4. Behagligt ljudande.
V. period, vers.
VÄLLNING, f. 2. 4) Förrättningen, förfarandet,
då något välles. — 2) Sjelfva stället, der något
blifvit väidt. —- 3) Första graden af hetta vid
smältning.
VÄLLOFLIG, vä’llå’vligg o. välla’vligg, a. 2.
Hedervärd. Titel, sorn lillägges borgareståndet,
rådhusrätter och magistrater. (- låflig.]
VÄLLRAND, f. 3. pl. — ränder. Fin rand
efter vällning.
VÄLLSAND, m. sing. Sand, hvarmed bitar
beströs, som skola hopvällas.
VÄLLUGN, vä’ll-ünngn, m. 2. Dragugn, hvari
vällning verkställes.
VÄLLUKT, vä 1-lückl ell. vü lluckt. m. 3.
Behaglig lukt. Blommornas v. Blommorna sprida
V. — Syn. Parfym. Balsamdoft.
VÄLLUKTANDE. a. 4. Som luktar behagligt.
V. ämnen, saker. V. handskar. — Syn.
Aromatisk. Balsamisk, Väldoftande, Parfymerad.
VÄLLUKTDOFTANDE, a. 1. Se
Välluk-lande.
VÄLLUST, vä’l-lüssl cll. vä’Ilüsst, f. 3. 4) (i
vidsträckt hem.) Hvarje högre känsla af njutning.
Del är för honom cn v. all göra godt. — 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
