- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
716

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Växtsyra ... - W - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

löses i vatten, men utsväller deri till ett halft
genomskinligt slem.

VÄXTSYRA, f. 1. (kem.) Syra med
sammansatt radikal, färdigbildad i växtriket.

VÄXTSYSTEM, vä`xtsystä´m, n. 3. o. 5.
Vetenskapligt ordnad uppställning af växtrikets alster.
Linnés v.

VÄXTTRÅD, m. 2. Se Växtfiber. — S. m.
(utan plur.) Trådämnet hos växterna, då trådarne
lätt kunna skiljas ifrån hvarandra.

VÄXTÄMNE, n. 4. 1) (kem.) Eget ämne hos
växterna. — 2) (bot.) Den delen af ett frö, hvarur
den nya växten vid fröets groning utvecklar sig.

VÖLUSPA, s. Benämning på ett af qvädena
i den äldre Eddan. Betyder egentligen: Valans
eller den visas spådom.

VÖLVA, f. 1. (i fornspråket) Spåqvinna.

VÖRDA, v. a. 1. (isl. Virda, värdera, åsätta
värde) Högt akta och ära. V. sina föräldrar.
V. Gud
. — Vördande, n. 4.

VÖRDIG, a. 2. Som väcker, ingifver vördnad.
En v. man. V-t skägg. V. min. Se v. ut.
Är äfven en titel, som gifves lägre prester, såsom
t. ex. adjunkter.

VÖRDIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
vördig; vördig min, vördigt utseende. Eders v.,
titel, som fordom gafs lägre prester.

VÖRDIGT, adv. På ett vördigt sätt.

VÖRDNAD, m. sing. 1) Känsla af högsta
aktning. Bära ell. hysa v. för någon. Han
väcker v. Betyga någon sin v. Med v. tänka
på någon
. Med all v. för, oaktadt all den
vördnad jag hyser för, t. ex.: Med all v. för hans
snille, kan jag likväl ej dela hans åsigter i
detta ämne
. I slutet af bref brukas såsom
artighetsformel: Jag förblifver med v., med all
v., med mycken v. en ödmjuk tjenare
. — 2)
Betygande af denna känsla. Visa någon
gudomlig v.
Brukas ofta i bref, vid helsningar, t. ex.:
Anmäl ell. frambär min v. för din far. Jag
ber om anmälan af min v., af min djupa
v. för N. N.


VÖRDNADSBETYGELSE, f. 3. Betygande af
vördnad.

VÖRDNADSBJUDANDE, a. 1. Som bjuder,
ovilkorligt ingifver vördnad. Ett v. ansigte.

VÖRDNADSFULL, a. 2. Som känner eller är
uttryck af djup vördnad. V. nalkas någon. V.
min
.

VÖRDNADSFULLT, adv. Med djup vördnad.

VÖRDNADSOFFER, n. 5. (fig.) Offer, gärd af
vördnad; vördnadsbetygelse.

VÖRDNADSVÄRD, a. 2. Som förtjenar
vördnad. En v. gubbe.

VÖRDSAM, a. 2. Ganska aktningsfull.

VÖRDSAMMELIGEN, adv. eller

VÖRDSAMT, adv. Med största aktning.

VÖRT, vö´rrt, m. sing. Den söta, angenäma
vätska, som vid bryggning först erhålles af maltet.

VÖRTBRÖD, n. 5. Bröd, hvars deg blifvit
knådad med vört.

VÖRTSIRAP, m. 3. Vört, inkokt till siraps
tjocklek.

W.



W, vé, n. 4. Medljudande bokstaf, den
tjugondetredje i svenska alfabetet, egentligen det
enkla V fördubbladt. Brukades fordom en tid,
isynnerhet under 15:de århundradet, allmänt för
enkelt v. Bibehålles numera endast i så kallad
svensk skrifstil och i fraktur-bokstil. Deremot i
engelsk skrifstil och antiqva-bokstil är numera
enkelt v allmänt brukligt, utom i vissa utländska,
mest tyska ord och namn, der w nyttjas, såsom
Wittenberg, Wittstock. Äfven bibehålles
merendels W i början af svenska namn, t. ex.:
Westerstrand, Wetterstedt, Wallin, af några äfven inuti
ordet, t. ex.: Arwid, Arwidsson.

WHIG, ui´ggh, m. pl. Whigs. Whigs är
benämningen på ett politiskt parti uti England,
hvars anhängare, i motsats till Torys,
ursprungligen hyllade frisinnade regerings-grundsatser.

WHISKEY, ui´ski, n. sing. Ett starkt
kornbrännvin, som tillverkas isynnerhet uti Irland.

WHIST, se Vist.

WIENERLACK, vi`n’r-láck, n. sing. eller

WIENERRÖDT, vi`n’r-rö´tt, n. sing. Se
Florentinerlack.

WIRRWARR, se Virrvarr.

WISMUTH, se Vismut.

WOIWOD, se Vojvod.

WOLFRAM, se Volfram.

WOLTHÄTER, vå`ltä´t’r, m. 2. pl. wolthätrar.
(tyskt ord) 1) Välgörare. — 2) (i Sverige, fam.)
Den, som på offentligt ställe betalar för en eller
flera andra, hvad de förtärt.

WOODSÖRT, hvúdds örrt, f. 3.
Ormbunkslägtet Woodsia.

WURST, se Vurst. — Hans Wurst (tyskt
ord), benämning på en fordom stående, grotesk
komisk roll på den tyska skådebanan.
Pickelhäring, gyckelmakare. Brukas äfven bildligt, för
att beteckna tyska nationen.

X.



X, äcks, n. 5. 1) Medljudande bokstaf, den
tjugondefjerde i svenska alfabetet. Uttalas som
cks, t. ex.: Vax, växa, blixt, yxa. Bibehålles
i ord af främmande upprinnelse, såsom: Reflexion,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0722.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free