Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Å - Åsamka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄSA
ÅST 727
Sandås. — 4) (bot.) Upphöjd rand, som
hosUm-bellatväxter löpej ifrån fruktens topp till dess
basis. — 3) Se Asslång och Plogås.
ÅSAMKA, å’såmmka, v. a. i. Samla, hopa
på. Brukas endast bildligt. Dellan å-de honom
myckel hal, mycken billerhel. Å. sig skuld,
balans, småningom råka i skuld, balans. Å. sig
förbannelser.
ÅSATT, a sålt, part. pass, af Åsatta.
ÅSDÄLD, m. 3. (bot.) Fördjupning emellan
åsar på en växt. Se Ås, 4.
ÅSE, a sé, v. a. 2. (böjes som Se) Se på. Å.
ell uppträde. Jag kunde ej likgiltigt å., all
han så bemöttes.
ÅSIDO, åsfdo, adv. Asido ell. å sido, till
sidan, ifrån sig, afsides. Lägga å. Sälta å., se
Åsidosätta.
ÅSIDOSÄTTA, v. a. 2. (böjes som Sälla) 4)
Ej iakltaga något som eljest är gällande,
vedertaget; låta fela något, hvartill man är förpliglad.
Å. vördnad, skyldighet. nÅ. all skilnad i rang.
— Syn. Försumma. — Åsidosättande, n. 4.
ÅSIGT, asiggt, f. 3. Sätt atl betrakta och
bedöma något. Jag känner ej hans å. i denna
fråga. Enligt hans å.
ÅSKA, f. 4. (i fornspråket Asikkia, af As,
gud, och Ecka, åkning, d. v. s. Thors åkning)
Naturföreteelse i luften, bestående i en blixt med
ålföljande knall, föranledda af de begge olika
elektricileternas fördelning i molnen och
ögonblickliga urladdning.o Å-n dundrar, mullrar,
höres på afslånd. Å-n går, åskan dundrar. Å-n
slår ned, d. v. s. den elektriska gnista (blixten),
som vid molnens urladdning far ut ifrån dem,
tar riktning ål jorden och träffar något der
befintligt föremål. Å-n har slagit ned i tornet.
Dödas af å-n, af blixten. Slagen af å-n.
träffad af blixten. (Fig.) Å. af bifallsrop, af
handklappningar, stormande bifallsrop, döfvande
handklappningar.
ÄSKA, v. impers. 4. Det å-r, åskan går. —
Åskande, n. 4.
ÅSKBY, m. 2. (sjöt.) Byväder med åska.
ÅSKDUNDER, n. 6. Det dunder, som genom
mångdubbladt eko höres af knallen vid blixtens
(den elektriska gnistans) utfarande ur molnen,
ÅSKELD, åsk-élld, m 2. 4) Åskan. —* 2)
Vådeld. förorsakad af åska.
ÅSKENÄTA. f. 4. Se Bonässla.
ÅSKHUS. n. 5. (fys.) Litet bleckhus, i hvilket
man genom elektricitet låter en blixt slå ned och
tända eller icke, allt efler som der finnas
brännbara ämnen eller icke.
ÅSKKNALL, m. 2. Knallen vid blixtens
utfarande ur molnen.
ÅSKLEDARE, m. 5. Elt slags inrättning all
skydda hus och byggnader för åskan, beslående
af en melallmassa, som i en sammanhängande
sträcka räcker från Öfversta delen af byggnaden
till några fot ned i jorden.
ÅSKMOLN, n. 3. Moln, i högre grad laddadl
med elektricitet (åskämne).
ÅSKREGN, n. 3. Regn, åtföljdt af åska.
ÅSKSLAG, n. 5. 4) Händelsen att ett
föremål träffas af blixten. — 2) (fig.) Plötslig, i högsta
grad olycksbringande händelse eller nyhet. Del
var ell å. för honom. — Syn. (fig.) Dunderslag.
ÅSKSTEN, m. 2. Se Åskvigg, bem. 4.
ÅSKSTRÅLE, m. 2. pl. — strålar. Blixt,
ljungeld.
ÅSKVIGG, m. 2. 4) Å-ar kallas af menige
man de viggformiga stenar (af kiselskiffer,
serpen
tin, grönslen, m. m.), belemniter eller
bergkristaller, som stundom träffas i eller på marken,
och af allmogen tros vara nedslungade med blixten.
— 2) Se Åskstråle.
ÅSKVÄDER, n. 5. 4) Väder, då åskan går
eller det är åska i luften. — 2) Åska och regn
eller hagel.
ÅSKÅDA, v. a. 4. Uppmärksamt belrakta något
anmärkningsvärdi, som tilldrager sig, ulföres eller
förevisas. Å. en batalj, etl uppträde, ell
slagsmål. Å en lealerpjes, en förevisning af vilda
djur. — Syn. Se Se. — Å-n de, part. akt.
Brukas adjektivt i betydelsen: Filosofiskt
begrundande.
ÅSKÅDANDE, n. 4. Uppmärksamt betraktande.
Jfr. Åskåda. Utsätta till allmänt å. Guds å.,
Guds omedelbara skådande, som enligt bibeln
patriarkerne åtnjöto; äfv. den närmare
gemenskap med Gud, hvari de iroende i lifvet efler
döden hoppas komma.
ÅSKÅDARE, m. 5. och —ARINNA, f. 4.
Den som åskådar något. Jfr. Åskåda. Säges
isynn. med afseende påooffenlliga föreställningar,
förevisningar, o. s. v. Å-ne på ell spektakel.
ÅSKÅDLIG, a. 2. 4) Som kan skådas. — 2)
Som förvärfvas, blifvit förvärfvad eller kan
för-värfvas genom åskådning (bem. 2). Å. kunskap.
Eli å-t begrepp. — 3) Tydlig för förståndet, klar.
Göra någol å-l.
ÅSKÅDLIGGÖRA, v. a. 2. (böjes som Göra)
Göra åskådlig. — Nytt ord.
ÅSKÅDLIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
åskådlig.
ÅSKÅDNING, f. 2. 4) Se Åskådande. Å-en
af en leaterpjes. Utställa lill å. — 2) (fil.)
Själens omedelbara uppfattning af ett intryck på
något yttre sinne.
ÅSKÄPA SIG, å’schäpa, v. r. 4. (egentl.
Af-skapa sig; pop.) Göra sig till på ett löjligt,
larmande, oförnuftigt sätt; spöka ul sig.
ÅSNA. f. 4. (lat. Jnnu$) 4) Bekant djur af
hästslägtet, med långa öron och lång svans, grå
färg och svart rand utåt ryggen. Equus asinus.
— 2) (fig. fam.) Dum menniska. dumhufvud. —
3) (boktr.) Fyrkantigt trästycke, som tjenar till
underlag för brädet, hvarpå pappershögen ligger,
af hvilken vid tryckning papper lages. — Ss.
Åsnebörd a, -hud, -hufvud, -mjölk,
-stall, -vaktare.
ÄSNEAKTIG, a. 2. (fam.) Som bär sig dumt
ål. — Åsneaklig t, adv.
ÅSNEDRIFVARE, m. S. En som drifver
packåsnor.
ÅSNEFEST, m. 3. Å-en var under
medeltiden en religiös folkfest, som firades, dels lill
minne af den åsna, på hvilken Christus höll sitt
intåg i Jerusalem, dels lill minne af den, på
hvilken Maria med Jesus flydde till Egypten.
ÅSNEFÅLE, m. 2. pl. — fålar ell. - FÖL,
n. 5. Ung. ej fullväxt åsna.
ÅSNEKINDBÅGE, m. 2. pl. — bågar, (i bibeln
Åsnakindbåga) Käkben af en åsna.
ÅSNESKRI, n. 4. En åsnas skriande läte.
ÅSNEÖRA, n. 4. pl. — öron. 4) öra på eller
af en åsna. — 2) (fig.) Långt, vidt utslående öra.
— 3) Se Hundöra, bem. 3.
ÅSNTNNA, f. 1. Hona af åsneslägtet.
ÅSSTÅNG, f. 3. pl. — slänger. Slång, som
utgör åsen på ett tält.
ÅSTAD, åstad, adv. (egentl.: Af stad, från
stället) Bort, på väg. Brukas ofta familiert. Gå,
fara å. Skicka å. (Fam.) Flänga, rusa, löpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
