Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Å - Åra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
726 ÅR
inträffa under en sådan tidrymd. Eltvälsignadl,
ell olyckligi å. Godt å., då god skörd inträffar.
Hårdt å., då missväxt inträffar. I goda och
onda å., i både lyckliga och olyckliga år eller
tider. — 3) År betyder äfven en tidrymd af 365
dagar, räknadt ifrån någon viss dag af
kalenderåret. Lefnadsår, Räkenskaps-, Skatte-, Uppbörds-,
Redogörelse-, Spelår, m. fl. För ell d. sedan.
Om ell d., ett år härefter. / dag ell å. lill.
Inom ell års lid, inom elt d., ell. inom d. och
dag. A. och dag efler hans ankomst, ett. år
efler &c. På å., för ell års lid. för elt eller
flera år i sender. t. ex.: Hyra, tjena på d. —
4) Lefnadsår. Tjugu å. gammal Han dr i
tjugonde å-el. Han är vid mina å., ungefär
lika gammal som jag. / sina bästa å., i sin
kraftfullaste ålder. Vara kommen lill å-en ell.
blott vara lill å-en, vara temmeligcn gammal.
Blifva till å-en, börja alt åldras. Man blir lill
å-en, man blir gammal. Han bär sina år räll
väl, tycks icke vara så gammal som han är.
Med å-en, när lefnadsåldern tilltager, efter några
år, t. ex.: Med å-en blir han väl förnuftig,
när han blir äldre &c. — 5) Den tid, som en
planet behöfver för elt omlopp kring solen. Ell
Jupilers d. — 6) En period aj flera år.
Års-cykel. Platoniskt å. — 7) Se Årtal. År 1850,
del 185O:nde året efler Chrisli födelse.
ÅR ell. ÅRA, f. 4. En i ena ändan rund, i
den andra flat, tunn och bred stång, bvarmed
större ochp mindre farkoster fortdrifvas genom
vattnet. Ärorna in! ell. väl rodl!
kommandoord till roddarne, då de skola upphöra att ro.
Ärorna ut! ell. res årorna! då de skola hålla
sig färdiga att ro.
ÅRANUNKEL, å’ranünngk’l,m.3. pl. — nunkler.
ört af Ranunkelslägtet, i åar bland vass, med
stora gula blommor och nästan svärdslika blad.
Ranunculus Lingua.
ÅRBLAD, n. 5. Den yttre flata ändan af
en åra.
ÅRDER, å’rd’r. n. 5. (af gamla verbet Æria,
plöja) Ett åkerredskap, hvarmed jorden luckras
ocb uppröres. Kallas äfv. Trästock, Årjekrok.
ÅRGÅNG, m. 2. Samling (af tidskrifter,
tidningar, predikningar m. m.) för ett år. En å.
predikningar.
ÅRHUNDRADE, n. 4. Tidrymd af hundrade
år, räknad ifrån hvarje fullt hundratal. Sjuttonde
å-l, från år 1600 till 1700.
ÅRKLAMP, m. 2. På relingen af en farkost
belastad klamp. hvarpå åran hvilar, då man ror.
ÅRLIG, a. 2. Som sker, hålles hvari år; som
behöfver utgifvas, uppbäras, erhållas för hvari år.
Å. sammankomst, högtid. Å-a behof. Å.
utgift, inkomst. Han har lusen r:dr i å. lön,
inkomst.
ÅRLIGEN, adv. Hvarje år. Del inträffar å.
ÅRPINNE, m. 2. pl. — pinnar. Jernpinne
på relingen af en farkost, hvarvid en åra fästes,
då man skall ro.
ÅRSARBETE, n. 4. Arbete på år; arbete,
som* räcker ett år. bvarlill ett års tid fordras.
ÅRSARRENDE, å’rsarä’nnde. n. 4. Arrende
på år.
ÅRSBARN, n. 5. Person, född på samma år
som en annan. De äro å. (Fam.) 4. med
jorden. lika gammal snm jorden.
ÅRSBEGÄNGELSE, f. 3. Årlig begängelse af
en persons minne.
ÅRSBERÄTTELSE, f. 3. Berättelse, som
em-betsverk, embetsman o. s. v. årligen afgifver öfver
AS
allt det märkliga, som i dess krets under året sig
tilldragit, fullbordade arbeten, o. s. v.
ÅRSBOK, f. 3. pl. — böcker. Räkenskapsbok
för ett år. — Årsböcker, pl. Historiska
anteckningar, ordnade efler år. — Syn. Annaler,
Krönika.
ÅRSCYKEL, å’rssy’ck’1, m. 3. pl. — cykler.
Se Cykel.
ÅRSDAG, m. 2. Dag i året, då jemt etl eller
flera år förflutit ifrån någon viss händelse.
ÅRSFEST, m. 3. Fest, som firas en gång
hvarje år.
ÅRSFÖLJD. f. 3. Årens följd efler hvarandra.
ÅRSFÖRSLAG, n. 5. Förslag
(räkenskaps-eller kostnads-) för ctl år.
ÅRSGAMMAL, a. 2. Elt år gammal.
ÅRSHÖGTID, m. 3. Högtid, som firas hvarje
år, vanligen på samma dag i årei.
ÅRSLÖN, f. 3. Årlig lön.
ÅRSMARKNAD, m. 3. Årlig marknad.
ÅRSMOT, n. 5. (ford.) Årlig högtidlig messa
på en afliden persons dödsdag.
ÅRSMOTSDAG, m. 2. Årsdagen af en
per-sonsn död.
ÅRSRING, m. 2. Ringformigt, för hvarje år,
krine kärnan af elt träd bildadt vedlagcr.
ÅRSRÄKNING, f. 2. 1) Räkning, som föres
på år, ell. som man har på år med någon. — 2)
Räkning efter år; uträkning af årens följd o. s. v.
i kronologien. — 3) Tidräkning. Kristna å-en.
Mohammedanska å-en. — 4) Årets beräkning ocb
indelning.
ÅRSRÄNTA, f. 1. Årlig ränta.
ÅRSSKIFTE, n. 4. Skifte af år, d. v. s. då
elt år slutar och ett annat begynner. Nyår.
ÅRSSKOTT, n. 5. (bot.) 1) Det stycke af stjelk
eller gren, som under året utväxt. — 2) Hela
stjelken hos vissa växter.
ÅRSSOLD, m. 3. Sold för år.
ÅRSSTAF, m. 2. pl. — slafvar. Sc
Run-staf.
ÅRSTERMIN, å’rstärrmi’n, m. 3. Se Era,
bem. 1.
ÅRSTID, m. 3. Viss tid, utgörande en
fjerde-del af året och beräknad efter solslånds- ocb
dagjemningsliderna. Å-erna äro fyra: Vår,
sommar, hösl, vinter.
ÅRSVÄXT, m. 3. Sädens och jordfrukternas
växtn och afkastning för hvarje år.
ÅRSÄLL, å’rsä’ll. a. 2. 1) Som åldrats under
åtnjutande af lycka och välgång. — 2) Sades
fordom om konungar, i hvilkas tid inträffade goda år.
ÅRTA, å rrta, f. 1. Simfågel. 1 fot 3’/t tum
lång, med svart nacke och ell hvitl band genom
ögonen. Anas querquedula.
ÅRTAG, å’rtåg, n. 5. Den rörelse, som man
vid rodd för hvarje särskilt gång gör med årorna.
Hålla å., ro med alla årorna på en gång efter
samma takt.
ÅRTAL. å’rtål. n. 5. Talet på ett efter en
viss årsräkning bestämdt år.
ÅRTRÄ. å rträ’, n. 4. Trä, ämnadt till åra.
ÅRTULL ell. ÅRTULLE, m 2. pl. - tullar.
Se Tulle.
ÅRTUSEN, å’rtüs’n, n. 4. pl. — tusenden.
Tidrymd af lusen år.
ÅRVIS, å’rvi’s, adv. Elt eller flera år i
sen-der: räknadt efter år; år efter år.
ÅS. m. 2. (isl. Äs) 1) Öfversta bjelken på ett
tak. Kroppås. Takås. — 2) Den öfversta
långsträckta förhöjningen på en åker. — 3)
Långsträckt upphöjning på jordens yta. Se Bergås,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
