- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
729

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Å - Återbekomma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅTE

återfått det. — 2) Ånyo, igen. Jag säger er å„
alt... Nu är han å. här. Se der å. någol
nytt. Å. igen har han felat. — 3) Öfrig,
återstående. Jag har icke myckel å. af penningarna.
Del slår ännu å. all berätta. — 4) (ulan
tonvigt) Deremot, tvärtom, men. Jag å. tror, alt
Äro de å. eflerlålna. Somliga vilja icke,
andra å. kunna icke. — Äler bildar en mängd
sammansättningar, i hvilka det har någon af de
tre första bemärkelserna. Sjelfklara sådana äro:
a) Tillbaka. Ålerbegära, -be
skylla,-dra-ga, -drifva, -fara, -flyga, -flyta,
-flytta, v. a. o. n., -forsa, -forsla,
-fånga, -följa, v. a. o. n., -för vänta, -fösa,
-hasta,-helsa, -hinna, - hj elpa, -
hvälf-va, -jaga, -leda, -ledsaga, -leverera,
-locka, -lägga, -längta, -löpa, -mota,
-passera, -rida, -ro, -rulla, -rycka,
-segla, -skicka, -skjutsa, -skynda,
-slunga, -strömma, -sälla, -vandra,
-visa, -välla, -vältra. — b) Ånyo. igen.
Åter begynna, -bygga, -böj a, -börja,
-fylla, -för sälj a, -införlifva, -lasta,
-läka, -läsa, -plöja, -räkna, -sjukna,
-skåda, -säga4, -träffa, -lända, -väga,
•välja, -öppna.

ÅTER BEKOMMA. å’t’r-bekömma, v. a. 3.
(böjes som Komma) Bekomma tillbaka, få igen.
— Äfv. Bekomma å’ler. — Syn. Återfå. — A
ler-bekommande, n. 4.

ÅTERBETALA, v. a. l o o. 2. 4) Betala
tillbaka, hvad man lånat. Å. ett penninglån. —
2) (fig.) Sc Vedergälla. — Äfv. Betala a ler.
— Återbetalande, n. 4. o. Återbetalning,
f. 2.

ÅTERBLICK, m. 2. Blick tillbaka. Säges både
egentl. o. fig. Kasta en å. på det förflutna
årets händelser.

ÅTERBLICKA, v. n. 4. Blicka tillbaka. Både
egentl. o. fig. Å. på del förflutna.

ÅTER BRINGA,o v. a. 2. (böjes som Bringa)
Bringa tillbaka. Å. någon till de sina. A. en
borttappad sak. (Fig.) Å. till förnuft. — Syn.
Återföra, Återskaffa. — Återbringande, n. A.
o. Ålerbringning, f. 2.

ÅTER BRYTA, v. a. 3. (böjes som Bryta) Bryla
tillbaka. Å. ljuset. solstrålarna. — Åler b
rytande, n. A. o. Ålerbr yl nin g, f. 2.

ÅTERBUD, n. 5. Bud eller lillkännagifvande,
hvarigenom något återkallas, inställes, o. s. v.
Gifva, få å. om någol.

ÅTERBÄRA, v. 8. 3. (böjes som Bära) 4)
Bära tillbaka. — 2) (lagt.) Återställa, lemna
tillbaka. — Åler bär an de, n. 4.

ÅTERBÖRDA, v. 8. 4. (lagl.) Se Börda.

ÅTERDÖPA. v. a. 2. Döpa om.

ÅTER DÖPA RE, m. 5. Se Vederdöpare.

ÅTERFALL, n. 5. 4) Fall tillbaka. — 2) (fig.)
a) Återvändande till en falsk lära, som man förut
bekant sig till och öfvergifvit. — b) Nytt anfall
af samma sjukdom. — Syn. Recidiv. — 3) (lagt.)
Se Hemfall.

ÅTERFALLA, v. n. 3. (böjes som Falla) 4)
Falla tillbaka. — 2) (fig.) Återvända Ull en falsk
lära, lill gamla villfarelser, o. s. v. Å. i källeri.
A. i samma fel. — Z) (lagt.) Se Hemfalla. —
Återfallande, n. 4.

ÅTERFART, c. 3. Se Återfärd.

ÅTERFINNA, v. 8. 3. (böjes som Finna) Åter
påträffa; återfå. — Återfinnande, n. A.

c ÅTERFORDRA,v. a. 4. Fordra att få tillbaka.—
Återfordrande, n. 4. o. Återför dr i ng, f. 2.

II.

ÅTE 729

ÅTERFORDRAN, f. sing. indef. Fordran alt
återbekomma.

ÅTERFRAKT, c. 3. Frakt på återvägen.
[— fragl.]

ÅTERFÅ, v. a. 2. (böjes som Få) Få tillbaka,
få igen, återvinna. Å. något som man gifvü,
förlorat. o Å. sin egendom, sill förstånd. Å.
helsan. A. en sjukdom, åter angripas af en
sjukdom. — Äfv. Få åler. — Ålerfåe nde, n. 4.

ÅTERFÄRD, c. 3. Färd tillbaka. Vara på
å-en. — Syn. Återresa.

ÅTERFÄRDAS. v. d. 4. Färdas tillbaka.

ÅTERFÖDA, ÅTERFÖDELSE, se Pånyllföda,
Pånyttfödelse.

ÅTERFÖRA, v. a. 2. Föra tillbaka. Å. en
rymmare i fängelse. Å. någon på rätta vägen.
(Fig.) A. någon lill sin pligl, lill sin
skyldighet, nödga någon au åter göra &c. Å. en till
ämnet, leda en tillbaka lill ämnet. — Äfv. Föra
åler (i egentlig mening). — Återförande,
n. 4.

ÅTERFÖRENA, å’t’r-föréna, v. a. 4. q. 2. Ånyo
förena. — Återförenande, n. A. o.
Återförening, f. 2.

ÅTERFÖRSEL, å‘t’r-fö’rrs’1, m. sing.
Återförande.

ÅTERFÖRVISA, v. a. 4. o. 2. Förvisa
tillbaka. Målet har blifvit å-vist. —
Återförvisande, n. A.

ÅTERGIFVA, v. a. 3. (böjes söm Gifva) 4)
Gifva tillbaka. Å. någol, som man fåll eller
tagit. (Fig.) Å. sitt land freden. Å. en lugnet.
— Äfv. Gifva åler. — 2) öfversätla, uttrycka,
skildra, framställa i bild, i målning. En mening,
som är svår att å. Å. en roll, utföra den på
scenen. Väl å. en persons karakler. känslor.
Han har icke lyckats all väl å. färgtonen i
landskapet. — Åter g i f van de, n. 4. o.
Åler-gifning, f. 2.

ÅTERGLANS. m. 3. Återstrålande glans.

ÄTERGLÄNSA, v. n. 2. Kasta glans tillbaka.
ÅTERGODS, n. 5. Gods, som fraktas i återväg.
ÅTERGÅ, v. n. 2. (böjes som Gå) 4) Gå
tillbaka. vända tillbaka. Å. hem. (Fig.) Å. lill
ämnet. Å. till silt förra lefnadssätl, sina förra
misstankar. — 2) (lagl.) Åter tillfalla.
Egendomen å-r lill sin förra ägare, lill kronan.
Medlen å. lill slalsverkel. — 3) Uppböfvas.
Köpet å-r. Köp stånde och icke ålergånge,
afslutadt köp skall slå fast. — Äfv. Gå aler (för
alla bem.). — Återgående, n. A.

ÅTERGÅNG, nr 2. 4) Gående tillbaka,
återvändande. (Fig.) Å. till gamla systemet. — 2)
(lagl.) Återfall. Ett hemmans å. (ill kronan. —

3) Upphäfvande. Å. af ell köp.

ÅTERGÅNGSBYTE, n. A. Byte, som återgår.

ÅTERGÅNGSED, m. 3. Ed, som förklaras
ogiltig

ÅTERGÅNGSVITTNE, n. 4. Vittne, hvars
vittnesmål förkastas såsom ogilligt.

ÅTERGÄLDA, v. a. 4. o. 2. Se Återbetala
(både egenll. o. fig.). Å elt lån. (Fig.) Med
olack å. ens omsorger. — oÄfv. Gälda åler. —
Återgäldande, n. 4. o. Ålergäldn ing, f. 2.

ÅTERHÅLL, n. 5. 4) Tillbakahållande. — 2)
(fig.) Se Återhållsamhet. Han har inlel å. Utan
å. — 3) Upphörande. När skall del blifva å. i
del eviga regnandet?

ÅTERHÅLLA, v. a. 3. (böjes som Hålla) 4)
Hålla tillbaka, qvar. — Äfv. Hålla åter. — Syn.
Tillbakahålja, Qvarhålla. — 2) (fig.) Hejda, tygla,
hindra. Å. ens ifver, ens bemödanden, ens
92

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0735.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free