Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Ögbult ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
756
ÖGB
ÖGO
tampen af elt tåg. — f) Tecken ellcr märke på
kort; äfv. prick på tärningar. Få upp tio ögon
på tärningarna. — g) (på växter) Liten utväxt
knopp, som är första tecknet till blifvondc blad»
stjelk, qvist. gren, eller till ny växt.
ÖGBULT, m. 2. (skepp.) Hackbult med ett stort
öga i ena ändan.
ÖGBÄNDSEL. m. 2. pl. — bändslar. (skepp.)
En bändsel. som brukas alt bilda clt öga i ett tåg.
ÖGELJERN, ö’gg’ljä’rn. n. sing. Platt
stång-jern, 6 tum brcdt, % tum tjockt, 2/, aln långt,
antingen med begge ändar sammanviket som en
ögla, eller ock oviket.
ÖGLA, Ö ggla, f. i. (af Öga)* Liten rund
Öppning eller slinga, hvarigenom något trades.
ÖGLESÖM, ö’gglcsö’mm, m. sing. Ett slags
fällskärssöm.
ÖGNA, ö‘ggna, v. a. o. n. 4. 4) Sc, skåda.
Sd länge jag kunde ö. honom. Så långt man
kan Ö. — 2) (endast neutralt) Flyktigt skåda,
blicka på något. Ö. i en bok. Ö. på något.
Ö. igenom se Genomögna.
ÖGNA BLICK, m. fl . se Ögonblick. 8ec.
ÖGONBAD, n. 3. Flytande, äfven gas- ellcr
ångformigt ämne, som anbringas omedelbart på
ögat, för att stärka det eller såsom medel emot
någon dess sjukdom.
ÖGONBALSAM, ö’gånnballsamm, m. 3.
Balsam, som är nyttig för ögonen.
ÖGONBINDEL, m. 2. pl. — bindlar. Bindel,
hvarmed ett sjukt öga betäckes, eller som användes
efter operation på elt öga.
ÖGONBLICK, n. 5. 4) Den tid. som förgår
under en blinkning med ögonen. — 2) Hvarje minsta
del af tidsföljden. — 3) (i allmänhet) En ganska
kort tid. Vänta ännu elt ö. Njuta ett ö-s
hvila. Intet ö. är alt förlora. Del var elt
ö-s verk. Hvarje ö.. beständigt, när som helsL
Intel ö., aldrig, t. ex.: Vi voro intet Ö. åtskilda.
I ell ö., på möjligaste korta tid; helt hastigt.
Om elt ö., som snarast, helt snart. På ö-el, i
ö-el, genast. För ell ö., under en ytterst kort
tid; en liten slund. För ö-el, då för tillfället, nu
för tillfället, i denna slund.
ÖGONBLICKLIG, a. 2. Som sker i elt
ögonblick.
ÖGONBLICKLIGEN, adv. I elt ögonblick, på
Ögonblicket.
ÖGONBRYN, n. 5. De bågformigt växta, små
båren ofvan ögonlocket.
ÖGONDOKTOR, ögånndåcklårr, m. 3. Se
Ögonläkare.
ÖGONFLUSS, m. 3. Ögonens rinnande.
ÖGONFÄGNAD, m. 3. Något som fägnar ögat,
gör på ögal elt behagligt inlryck.
ÖGONFÄSTE, n. 4. Stadigt mål för ögat.
Få ö. på något, få något väl i sigle, komma i
tillfälle att rikligt kunna betrakta något.
ÖGONGLAS, n. 5. Se Okulärglas.
ÖGONGLOB, ögånnglöb, m. 3. Se
Ögonsten.
ÖGONGROP, f. 2. Se Ögonhåla.
ÖGONHINNA, f. 4. Hinna i Ögat. Jfr.
Hornhinna, Nälhinna.
ÖGONHUD. f. 2. Huden på ögonstenen.
ÖGONHÅLA, f. 4. Den af flera ben bildade
bålighet, hvari Ögat är infattadt.
ÖGONHÅR, n. 5. Hår i ögonlockets kant
ÖGONKAST, n. 5. Blick. Vid första ö-el.
Gifva någon ell ö.
ÖGONKLOT, n. 3. Se Ögonsten.
ÖGONKOPP, m. 2. Kopp, hvari ögonen badas.
ÖGONLOCK, n. 8. Den, med hår i kanten
försedda, rörliga hinna, som, då don nedfälles,
tjenar lill alt betäcka ögat.
ÖGONLUST. f. sing. Sc Ögonfägnad.
ÖGONLÄDER, n. 3. Se Skygglapp.
ÖGONLÄKARE, m. 3. Läkare, som
isynnerhet sysselsätter sig med ögats sjukdomar och
ögon-opcrationer.
ÖGONMUSKEL, m. 3. pl. - muskler. Muskel,
som tillhör ögat.
ÖGONMÅTT, n. 3. Färdigheten att ifrån ell
föremåls skenbara storlek och af dess afstånd sluta
till dess verkliga storlek; ellcr också att ifrån dess
kända storlek och synvinkeln sluta till afståndet.
Geometriskt ö.. förmågan att gissningsvis
be-siämma föremålens afstånd, storlek och läge mot
hvarandra, efter de olika synpunkter, bvarifrån
dc iakttagas. Mililäriskt ö., förmågan alt, efter
fältets natur, kunna vid första Ögonkast finna,
hvad der kan företagas, och hvad fördel deraf
kan vinnas för truppers uppställning, rörelser och
strid. Hafva godt, säkert ö. Mäta med ö.
Döma efter ö.
ÖGONMÄRKE, n. 4. 4) Punkt, föremål, som
tages lill märke för ögat, att dercfler rätta sig,
t. ex. vid styrning, o. s. v. Taga ett kyrktorn
lill ö. — 2) Se Ögonpunkt. — 3) (fig.) Syfte,
mål. Del skall blifva milt förnämsta Ö. alt
söka förljena er godhet. Hafva någol till ö.
— Skrifves äfv. Ögnamärke.
ÖGONNERV, ö’gånn-nä’rrv, m. 3. Nerv, som
tillhör ögat.
ÖGONNÅL, f. 2. Se Liknål.
ÖGONNÄT, n. 5. Se Näthinna.
ÖGONPAR, n. 3. (poet.) Begge ögonen.
ÖGONPULVER, n. 3. Pulver, nyttigt för
ögonen.
ÖGONPUNKT, m. 3. Så kallas, i en
perspektiv-målning, den punkt, hvarifrån ögat anses hafva
sett föremålet.
ÖGONRING, m. 2. Se Iris, bem. 3.
ÖGONSALVA, f. 4. Yltre läkemedel för ögat,
i form af salva.
ÖGONSIGTE, n. 4. Se Sigte, bem. 4.
Förlora någol ur ö. Komma ur ö. Släppa ur ö.
Taga i ö , bese, besigtiga.
ÖGONSJUK, a. 2. Sjuk i ögonen.
ÖGONSJUKA. f. sing. Se Ögonsjukdom.
ÖGONSJUKEGRÄS. n. 3. örten Pyrola
uni-flora, med cn liten hvitaktig, alltid nedåt vänd
blomma.
ÖGONSJUKDOM, m. 2. Sjukdom, hvaraf ögal
angripes.
ÖGONSKENLIG, a. 2. Alldeles uppenbar,
synbar, tydlig. Ö. fara. — Ög onskenlighel,
f. 3.
ÖGONSKENLIGEN, adv. Alldeles uppenbart,
synbarligen. En ö. falsk uppgift.
ÖGONSKÄRM, m. 2. Skärm till skydd för
ögal.
ÖGONSNUS, n. sing. Snussort, som är nyttig
för svaga ögon.
ÖGONSPEL, n. 3. (fig.) Talande blickar.
ÖGONSPRÅK, n. 3. Meddelande af tankar
och känslor medelst ögal.
ÖGONSTEN, m. 2. 4) Sjelfva ögat, bestående
af ett genom sex muskler åt alla håll rörligt klot,
infattadt i ögonhålan och till det yttre skyddadt
genom Ögonlock, ögonhår ocb ögonbryn. (Fam.)
Akta som Ö-en, på det nogaste akta. — Syn.
ögonklot. — 2) (fig.) Synnerligt afhållen person.
Hon var hans ö. — Skrifves äfv. ögnaslen. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
