Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Öfvervigtighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFV
ÖFVER VIG TIG HET, f. 3. Se Öfvervigt.’
ÖFVERVIKA, v. a. 3. (böjes sorn Vika) Vika
någol öfver elt annat. — Äfv. Vika öfver. —
Öfvcrvikande, n. 4. o. Öfvervikning,
f. 2.
ÖFVERVINNA, v. a. 3. (böjes som Finna)
Vinna seger öfver. ’Säges både egenll. och fig.
Fienden blef ö-vunnen. (Fig.) f). sina begär,
sin fruktan. Ö. en fördom. Ö. svårigheter.
— Syn. Segra öfver. Besegra. Öfverväldiga.
öfver-manna, Få öfverhand öfver, Blifva mäsiare öfver.
Bekämpa, Betvinga, Tukta, Kufva. —
Öfvcrvin-nande, n. 4.
ÖFVERVINNARE, m. B. Den, som
öfvcrvin-ner eller öfvervunnit någon.
ÖFVERVINNELIG, a. 2. Som kan
öfver-vinnas.
ÖFVERVINTRA, v. n. 4. Dröja vintern öfver
på elt ställe. — Ö-nde, part. pres. o. adj. (Bot.)
(5. rot, flerårig. — Öfvervinlrin g, f. 2.
ÖFVER VUXEN, se Öfverväxa.
ÖFVERVÄLD, n. sing. Föröfvande af
våldsamheter emot person. Begå ö. emot någon.
Göra ö.
ÖFVERVÄGA. v. a. 2. I. Hafva öfverviglen
öfver. Brukas mest bildligt. Hans förljensler
ö. medsökandens. — Ö-nde, part. akt. o. adj.
Öfverlägsen. Ö. förtjenster.
ÖFVERVÄGA, v. a. 4. II. Tänka på (ett
förslag, en plan, eller något som man ämnar göra),
öfverlägga orn. Jag har noga ö-l allt. Låtom
oss ö. saken, — Syn. öfvertänka, Taga i
öfver-vägande, Eftersinna.
ÖFVERVÄGANDE, n. 4. Öfverläggning,
öfver-tänkande. Taga i ö., göra till föremål för
öfver-tänkande, för Öfverläggning. E/ter noga ö. Efler
moget ö.
ÖFVERVÄLDE, n. 4. Rådande välde,
herravälde. Öfvermakt. Hafva ö-l.
ÖFVERVÄLDIGA, v. a. 4. Besegra,
öfver-vinna. Både egenll. och fig. Fiendens ena
flygel ö-des. (Fig.) Vreden ö-de honom. Låla sig
ö-s af sorg. Tårarne ö-de henne, hon brast
ut i gråt — Öfverväldig ande, n. 4.
ÖFVERVÄLLA, v. a. 2. Upphetta till
svets-värme och något utsmida.
ÖFVERVÄLTA, v. a. 4. o. 2. Välta något
Öfver ett annat. — Äfv. Välla ö’fver.
ÖFVERVÄLTRA, v. a. 4. Se Öfvervälta.
ÖFVERVÄXA, v. a. 2. o. 3. (böjes som Växa)
Växande utbreda sig Öfver. Brukas mest i part,
pass. Ö-växt ell. -vuxen, ö. med ogräs.
ÖFVERÅRIG, a. 2. 4) Allt för gammal. —
2) Som räknar längre tjenstelid, än som erfordras.
— Öfverårighel, f. 3.
ÖFVERÄNDA, öv’r-ä’nnda, adv. Omkull.
Skrif-ves räitare öfver ända. Kasta, stöta, falla,
gå ö.
ÖFVERÄNDAKASTA, v. a. 4. Kasta öfver
ända, omkull.
ÖFVERÄRM, f. 2. 4) Ärm, som till skydd
bäres utanpå en annan. — 2) öfre delen af en
ärm.
ÖFVERÖGNA, v. a. 4. Flyktigt öfverse eller
genomse.
ÖGA. n. 4. pl. ögon. 4) Det kroppsverktyg,
hvarmedelst menniskor eller djur kunna se,
bestående af ett i en bengrop liggande, af ögonlock
ocb Ögonhår betäckt klot, som utgöres af flera
hinnor. Slora, små ögon. Ha qvicka, skarpa,
vackra, svarta ögon. Sura, rinnande ögon.
Svaga Ögon, svag syn. Slicka ul ell ö. på någon.
ÖGA 755
(Fig. fam.) Slicka ul ögonen på en, bedraga ens
vaksamhet. Jag fick hela nallen ingen blund i
mina Ögon. Hafva ondl i Ögonen.
Inflammation i ögonen. Få lår ar i ögonen. Känna en
slickning i ögonen. Hålla för ögonen. (Fig.
fam.) Hålla en någol för ögonen, förehålla cn
något. Med blotta ögonen, cll. med blotta ö-l,
utan synglas. Se med egna ögon, se sjelf
personligen. Träda en under ögonen, gå ända fram
intill någon. Mina ögons ljus, min syn. Blåll
ö., se Blå. Se någon sladigt i ö-l, hålla blicken
stadigt på ens öga. (Fam.) Inte så myckel som
man kan lägga på ö-l. ej det allra ringaste. Se
en under ögonen, blicka en i ögat. (Fig.) Se
döden under ögonen, modigt gå döden till mötes,
modigt utsätta sig för dödsfara. Lägga ihop
ögonen på en döende, neddraga ögonlocken öfver
hans ögon. (Fig.) Lägga ihop ögonen, dö. (Fig.)
Släppa lill ögonen, börja alt gråta (Fig.)
För-tviflan lyste ur hans Ögon, hans blick röjde
för-tviflan. (Fig. fam.) Del gör honom ondl i
ögonen , förtretar honom; gör honom afundsjuk.
Mellan fyra ögon, se Fyra. Göra stora ögon,
spärra upp ögonen (såsom då man blir öfverraskad,
förundrad, o. s. v.). Ö. för ö., och tand för
tand, lalesält, hvarigenom betecknas den stränga
vedergällningsrälten för våld emot andra. Se äfv.
Fyra, Husbonde, Korp, Nagel, Sall. — 2) (fig.)
a) (för både singular och plural) Blick, syn. åsyn.
Ha ö-l ell. ögonen på något, blicka på något.
Ha ögonen omkring sig, blicka omkring sig.
Fästa ögonen på, se Fästa. (Fam.) Få ögonen
på en, bli en varse. Hafva för ögonen, till
föremål för ens syn. (Fig.) Hafva Gud för ögonen,
handla så, som vore man alltid i Guds närvaro,
d. v. s. lyda hans bud. Det ligger midl för era
ögon, kan lätt ses af er. För allas ögon, i allas
åsyn. För ell. inför mina ögon, i min åsyn.
För mina ögon, äfv. efter hvad jag tycker eller
tyckt mig finna. Komma för ens ögon, visa sig
för ens blickar. Kom aldrig mer för mina
ögon, visa dig (er) aldrig mer för mig. Gåifrån
mina ögon, gå bort ifrån mig. Släppa från
sina ögon, Jemna ur sigte. Falla i ögonen,
vara mycket synbar, Ögonskenlig; lysa fram. Falla
väl i ö-l, hafva vackert utseende, se bra ut.
Hafva godt ö. lill, tycka om; åtrå. Ha ondl,
(snedl) ö. till, bära hat, agg, fiendskap till. (Pop.
o. fam.) Goda, onda ögon, en blick, som tros
bringa lycka, olycka. Se med svartsjukt,
vredgad! ö., med begärliga ögon, med svartsjuka,
vrede, begär. Kasta ögonen på, åt, blicka på,
åt. Med oafvåndl ö. betrakta, oafbrutet, stadigt
b. Slå upp, upplyfta ögonen* blicka upp. Slå
ned ögonen, fälla ögonen till marken, till
golf-vet, blicka ned. Hafva elt vaksamt ö. på, noga
bevaka, gifva akt på. Knappt tro sina ögon,
knappt tro hvad man sjelf ser. Läsa någol i,
se någol på ens ögon, märka något af ens blick.
Saken ligger för hvar mans ö., är solklar.
(Ordspr.) Den, som är borta från ögonen, är
glömd, cn frånvarande blir snart glömd. Mycket
för ö-l och inlel för nyttan, fagert sken, vackert
utseende ulan all nytta. — b) (fig) Se Ögonmåll.
Ha godt ö. — c) Person, som man innerligen
håller af. Yngsta gossen är fadrens ö. — Syn.
ögonsten. — d) Öppning på vissa ting, t. ex. på
en synål, på löparen i en qvarn; den öppning på
en yxa eller bila, som tjenar till hylsa för
skaftet ; hålet för skaftet till en hammare, o. s. v. —
e) (skepp.) Bugt l elt tåg, formerad genom
spliss-ning eller med bändsel. Splissadl ö., ett öga i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
