Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och Förbättringar - Lampsot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAM
NÖT
769
LAxMPSOT, d. sing. Ett slags finare kimrök,
som erbålles genom uppfångande af rök ifrån
lampor och del afsalta sotets ulglödgning i täppt
kärl.
LANDSALAMANDER, m. 2. pl. — mandrar.
Krälande djur af Batrachierna, svart med
brandgula fläckar, likt en Ödla, 6 tum långt.
Sala-mandra maculata.
LANDSKÖLDPADDA, f. i. Slägle af
Sköldpaddorna, som lefver på landet. Testudo.
LANDTÖRN, m. 2. L ar är benämningen på
den hufvudklass af örnarna, som lefva af
däggdjur och större fåglar.
LAPPSKOMAKARE, m. S. (pop.) Se
Sko-/lickare.
LAPPSKRÄDDARE, m. 5. (pop.) Skräddare,
som lagar gamla kläder.
LAXFORELL, m. 3. En art utmärkt god
forell, som fångas i Bodensjön.
Ledare. (Sjöt.) Främsta fartyget i en flotta.
LEDSTRÄCKNING, f. 2. Försträckning af cn
lem, så att den kommer ur led.
LERGODS, n. sing. Se Krukmakargods.
LIFVETS BLOMMA. En klängväxt med
pur-purfärgade eller violetta blommor, af hvilka på
hvart stånd utslår en ny och vissnar cn annan
dagligen. Convolvulus purpureus.
Liggande, part. pres. I förvar. Han har
alllid 100 r:dr, 100 tunnor spannmål l.
LIGNIT, linngnit, m. 3. Se Surturbrand.
Lik, a. (Ordspr.) L-a barn leka bäst,
jemn-likar passa bäst för bvarann, trifvas bäst
tillsammans.
Likstol skrifves rättare Likslod. Jfr. Slod.
LILLTOK, m. 2. Elt slags sällskaps- eller
barnspel med kort.
LORTFÄRDIG, a. 2. (pop.) Säges om qvinnor,
som ej äro fallna för alt hålla snyggt omkring
sig eller äro orenliga vid matlagning, o. s. v.
LUPIN, lupfn, m. 3. Elt slägte af foderväxter
med vackra välluklande blommor. Lupinus.
LYRSVANS, m. 2. En brandgul fågel i
Guyana, af Sparffåglarna. Menura superba.
LYSVED, m. sing. Ruttet trä, som har den
egenskapen att lysa i mörkret.
LYX, m. 3. (lat. Luxus) i) Yppig lefnad. —
2) Yppighet, öfverflöd, rikedom på något.
LÅGTRYCKNINGS-MASKIN, m. 3.
Ångmaskin med kondensalor (se d. o.).
LÅGVÄXT, a. i. Som har låg växt.
LÅNGMYNTA, f. 4. (bot.) En art Mynta, odlad
i trädgårdarna under namn af Pepparmynta.
Men-tha viridis.
LÅNGSKIDAD, a. 2. (bot.) Som bar långa
skidor.
LÄGGANKAR, n. 5. (skepp.) Elt ankar, som
ligger om babord på samma sätt som pliktankaret
om styrbord.
MANCHEN1LJ, manngschenfllj, m. 3. Ett
giftigt veslindiskt trädslag. Hippomanc Mancinella.
MANDRAKE, m. 2. pl. — drakar. Ört med
hvila blommor, stora gula bär och en lång
gre-nig rot, hvaraf man fordom utskar
mennisko-figurer, som begagnades vid hexerier. Mandragora
vernalis.
MANGO, månngo, m. pl. mangos. Den läckra
frukten af Mangoträdet, lik ett stort guldgult
plommon.
MANGOTRÄD. månngolrä’d, n. 5. Det
tropiska trädet Mangifera indica.
IL
MANGUSTTRÄD, n. 5. Ett tropiskt träd,
hvars frukt anses vara den läckraste som finnes.
Garcinia mangostana.
MANNASOCKER, n. sing. Sockerämnet i
manna.
MANTELDJUR, n. B. (nal. bist.) Benämning
på de djur, som tillhöra fjerde afdelningcn af
Blötdjuren, eller de som hafva kroppen betäckt
med en mjuk mantel, hvilken likt cn säck
innesluter den öfveralll.
Marabut. Äfv. En^ fågel af Vadarnc, 6 till
7 fot hög, ofvan gråblå, inunder hvil. Ciconia
alba.
MARULK, m. 2. Se Paddfisk.
MASTIXTRÄD. n. B. Se Maslixpislacie.
MATTELUMMER, m. sing. Se Mallegräs.
MEDELFÖRHÅLLANDE, n. 4. Förhållande,
som utgör medlet af flera.
MELLANSIRAP, m. 3. En sämre sort sirap,
som jcmle rörsockret innehåller slemsocker samt
färgämne, och erbålles vid beredning af
meliss-socker.
MENGEL, mä’ng’l, m. sing. Ett gult
färgämne, som utgör en förening af bly med syre
och cblor.
Merkurium. Se Arseniksyra.
METALLBRONS. metullbrå’nns, m. sing.
Pulver af oäkta metallguld.
Melallvigl. Se äfv. Slapelsladsvigt.
MISNE. mfssne, m. sing. Kärrväxt med
tunglik, ofvan hvil, inunder grön blomhylsa.
MODERKANEL, - -kanel, m. sing. En sort
kanel, som endast användes i medicinen.
MODERNEGLIKOR, m6d’rnä’jlickårr, f. 4. pl.
De omogna torkade frukterna utaf neglikträdet.
MOXA, f. 4. (kir.) Lilen kägla af kardad och
hårdt hoprullad bomull, som bränneg invid clt
ställe af huden, der man vill frambringa
bränn-blåsa.
MUSSELFÖRARE, m. B. (nat. bist.)
Benämning på Musslorna.
o MÅNADSDUFVA, f. 4. En art af Dufslflgtet,
blå, skifferhvit, svart eller brokig. Columba
do-meslica.
MÅNGQVINNAD. a. 2. (bot.) M-e kallas växter
med flera un tio pistiller.
NAMNSKRIFT, f. 3. Se Signatur.
NATTBLINI), a. 2. Som endast vid fullt
dagsljus ser föremålen tydligt. — Nattblindhet,
r. 3.
NATTGAMMAL, a. 2. Som varit till blott
sedan i går.
NEDRUTTEN, a. 2. neulr. — et. (fam.)
Alldeles förruttnad.
NITID, -fd, a. 2. (lat. Nilidus) Utmärkt fin
och snygg.
Nummer. 2) (rättare) Räknela), tal.
NUNNAS, se Bällnunnas.
NYBLÅTT. n. sing. Se Tvältblålt.
Nyckel. (Ordspr.) Binda alla nycklar vid
ell bälte, låta allt bero af en enda affär, utväg,
o. s. v.
NYGULT, n. sing. En särdeles vacker sort
af Schültgelb.
NYRÖDT. n. sing. Se Tvätlrödl.
NÅTLIST, f. 3. (snick. o. tim.) List, som
betäcker ett nåt.
Nöt, f. 3. (sjöt.) En afsats på läggen af ett
ankar.
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
