Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och Förbättringar - Obestämmelig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
770
OBE
SIN
OBESTÄMMELIG, a. 2. Som ej kan
bestämmas.
OLEINSÅPA, olci’nså’pa, f. sing. Ett slags
såpa af utmärkt godhet, tillverkad af olein.
OLLONMÄRKE, n. 4. Se Råmjölksgräs.
OLJHALTIG, a. 2. Som håller olja.
OMFARA, v. n. 3. (böjes som Fara) Fara
om, förbi; (fig.) förbigå.
OMLJUD, n. 5. (gram.) Vokalförändring,
förorsakad genom ett efter sjelfva stammen följande
i (j) eller u (v).
OPP. OPPE, sc Upp, Uppe.
OXSVANSSOPPA, f. 4. Soppa, kokad på
ox-svansar.
PALMSEKT, m. sing. En sort Kanaricvin
från ön Palma.
PARAGUAYTE, paragua-té, n. 3. Ett slags
te, som fås af det i Sydamerika växande trädet
Ilex paraguaricnsis.
PASSTRYCK, n. B. (boktr.) Metod atl trycka
med flera färger, beslående deri, all uppsättningen
sker i lika många formar, som färgerna äro till
antalel, och atl tryckningen, då det är möjligt,
förrättas på en gång i flera pressar.
PATENTOLJA, pala nnlåJlja, f. sing.
Raffinerad rofolja.
Peka. (Talesätt) Ha alll hvad man vill p.
på, få allt hvad man önskar.
PERUKDUFVA, f. 1. Se Jakobindufva (i
Tillägget).
PHOSPHORIST. fåssfårfsst, m. 3. 1) P-er
kallades tillförene förfatlarne af den Nya Skolan
eller Romantikerna i svenska vilterhelen, efter
Phosphoros, en af Atlcrbom och Palmblad
ul-gifven poetisk tidskrift. — 2) (spevis)
Himmels-åtsträfvande skald, som under täckelset af elt
grant, klingande ordsvall döljer idel oförnuft. —
Skrifves äfv. Fosforisl.
PHOSPHORISTISK, fåssfårisllssk, a. 2. 4)
Sades om den vittcrhetsart, som Phosphorislerne
hyllade, samt om den stil och den riktning, hvilka
utmärkte dcm. — 2) (spevis) Uppstyltad,
känslosvallande och bål. men tom på sant innehåll. —
Skrifves äfv. Fosforislisk.
PILROT, f. 3. pl. — rötter. En tropisk växt,
hvars rot innehåller en fln, närande stärkelse,
hvilken förekommer i handeln under namn af
Arrowrot. Maranta arundinacea.
PILSTJERT, m. 2. Skorpdjur af
Sköldkräftorna, med en ifrån bakändan utgående spets,
lika lång som den öfriga kroppen och beväpnad
med hullingar. Limulus Polyphemus.
P1MPINELLROS. - - nållrös, f. 4.
Trädgårds-och krukväxt af Ros-slägtet. Rosa pimpinellifolia.
Pipa, säges äfy. för Gjutugn, Masugn.
PIPGODS, n. sing. Del slags tobak, bvaraf
röktobak tillverkas.
PLANRITNING, f. 2. (skeppsb.) Ritning öfver
halfva bredden af elt fartyg, sedt uppifrån.
PLATTHUFVUD, n. 4. Elt slags spik.
PLOCKFINK, n. sing. (prov.) Ett slags mat
af skurna remsor utaf slaglboskaps inmäte.
PLOCKVIS, adv. (fam.) Litel om sender, Htet
då och litet då. Betala p.
POLERSKIFFER, polèrschi lTr. m. sing. En
stenart rned skifrigt brott, till sammansättning
och utseende liknande trippel.
PUNG KRÄFTA, f. 4. Ostindisk kräfta, som
under sijcrien har en pung, fylld med ell
smör-likt, välsmakande ämne. Birgus crumenatus.
Pupill. Den runda öppningen i
medelpunkten af Iris,/ell. den tunna, ringformiga hinna, som
ligger närmast bakom ögats hornhinna.
PYROP, -6p. m. 3. Orientalisk granat.
PÅFÅGELSTRANA, f. 4. En art Trana, i
Afrika. Grus pavonia.
RACKARPACK. n. sing. (pop.) Uselt pack.
Recepler. pl. öfverläder på slöflar.
REGEMENTSPOST, rejemä’nnlspå’sst, m. 3.
Särskilt post, som fortskaflas emellan soldalrotar
för bref i embelsärcnder till befälet.
REGNFALL, n. 5. Ymnigt regn, som faller
på en gång.
REGNFLUGA, f. 4. En liten fluga, som
under åskregn svärmar kring hufvudet på
menni-skor och djur, Musca meteorica.
RELIEFTRYCK, n. B. (boktr.) Etl slags
metod att Irycka med typer, som hafva en glatt yta
med nedsänkt gravur, så atl bokstäfver m. m. visa
sig upphöjda på papperet.
RINGHÅL, n. B. (skepp.) Hål i ändan af en
ankarlägg, för ringen.
Ristning, (äfv.) Känsla i kroppen liksom af
något ristande.
Rof. Icke akta, icke räkna för r., icke
försmå; (bibi.) icke anse sig tillsländigl (jfr. Pbil.
2: 5, 6).
Ropa. R pa, bjuda pa auktion.
RORTRUMMA, f. 4. (skepp.) Det hål i
hvalf-vet på elt fartyg, hvarigenom hjerlstocken går.
ROSENAKACIA, rös’n-akåsia. f. 3. En
vacker buskväxt med stora talrika röda blommor.
Robinia bispida.
RUGGKLÄDE, n. 4. Etl slags kläde, som
blifvit ruggadt, men icke, eller blott en gång,
skuret.
RUMPSKATT, m. 3. Se Boskapsskatl.
RYGGRADSDJUR, n. B. (nat. hist.) Djur med
ryggrad, utgörande 4:sta afdelningen af Bendjuren.
RÅGGRÄS, n. B. Se Angka/le.
Råtta, (fam.) Liten dålig häst.
RÄNNLA. f. 4. Lång och helt smal
fördjupning, lik en ränna eller rännil.
RÖDBOK, f. 2. Se Bok.
RÖDSKOLLA, f. 4. Se Rödspula.
Salmiak. (efter nyare kemien) Chlorbundet
ammonium.
SAMGIFTE, s. pl. Se Syngenesia.
SAMMETSSPINDEL, m. 2. pl. — spindlar.
En spindel med sammetsglänsande hår. Clubiona
holosericea.
SAMSPEL, n. B. Öfverensslämmelse i
skådespelares sätt all ulföra sina roller. Nyll ord,
motsvarande del franska Ensemble.
SARGASSO, sarrgåsso, s. sing. Se Hafsgräs.
SAXSTJERT. m 2. Se Kärrsnäppa.
SCHAGRÄNGROCKA, f. 4. En arl rocka, af
hvars skinn fås det bästa schagräng. Raja Sephcn.
SENEG A ROT, senègaröt, f. 3. pl. — rötter.
En nordamerikansk apoteksväxt. Polygala Senega.
SIDORITN1NG, f. 2. 4) (i allm.) Ritning, som
visar etl föremål på sidan. — 2) (skeppsbygg.)
Ritning, som visar elt fartygs längd, djup,
lutningen af dess för- och aktcrsiäf, berghullen,
vai-tenlinien, däck, portar, master och röst.
SILKESKANIN, - –in, m. 3. Se Silkeshare.
SINKA, si ngka. f. 4. (t. Zinke) Elt slags
urgammalt biåsinstrument.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
