Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruksanvisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRUKSANVISNING
Vid val av lämpligt ersättningsord i en räcka av synonymer har läsaren hjälp
bl. a. av stil- och fackområdesuppgifter och andra parentetiskt lämnade
upplysningar. Om man i den artikel man har slagit upp inte finner det ord eller
uttryck, som hör till ens passiva ordförråd, som föresvävar en, som man alltså
har på tungan, kan man söka vidare — antingen genom att slå upp det eller de
kursiverade ord, vartill hänvisas, eller den synonym i artikeln, som synes komma
närmast vad man söker och som är upptagen som eget uppslagsord. På så vis bör
man kunna komma på exakt vad man söker. I vissa fall har avsiktligt tämligen
speciella varianter och underordnade begrepp medtagits, oftast satta inom
klämmer för att markera att de icke är egentliga synonymer. Artikeln 1 spik ger sålunda
utbytesordet nagel men dessutom ordgrannarna nubb, stift, (hästsko)söm m. fi.
Artikeln roddbåt upptar utom eka, (rodd)snäcka m. fi. också (kinesisk) sampan:
det kan vara just denna speciella båttyps namn, som läsaren är på jakt efter. I
artikeln frukt 1 redovisas inom klämmer för olika frukttyper, stenfrukt, bär osv.
Eljest undviks katalogmässig uppräkning, speciellt av synonymer, som delvis
består av uppslagsordet som sammansättningsled. I artikeln borste återfinns
sålunda icke som synonymer skurborste, hårborste, nagelborste m. fi.
Omskrivningar, definitioner och förklaringar har avsiktligt uteslutits. Där
klarheten så kräver har inom parentes ett eller flera stödjande ord tillagts, så att
läsaren skall kunna se i vilket sammanhang eller med vilken konstruktion ordet i
fråga används. I princip har utbytesorden inom artiklarna ordnats från de
allmänna till de speciella, så att fackuttryck respektive bildliga eller vardagliga ord
kommer sist. Ovanligare främmande ord, likaså fackuttryck, har sällan fått tjäna
som uppslagsord men ofta som utbytesord inuti artiklarna.
Uppslagsord och till dem anslutna böjningsformer, uttryck och fraser är satta
med halvfet stil. Kursiv stil anger ord, till vilka hänvisas, ibland föregångna av
se. Med jfr hänvisas till artikel, där man finner närstående begrepp (av värde
från associationssynpunkt) men i regel icke utgångsordet upptaget som synonym.
Inom parentes sätts genus- och ordklassangivelse, motsatsord, förklaringar som
anger stilvärde eller stilart, t. ex. (vard.), (filos.), ävensom ord som förtydligar
fras eller uttryck utan att ha motsvarighet i uppslagsordet eller i fras vari
uppslagsordet ingår, t. ex. i artikeln gottgöra 3: skriva (sig) till godo. Inom parentes
XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
