Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gynnsam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gynnsam—gå frain
gynnsam gynnande, befrämjande,
fördelaktig, förmånlig, passande 1, psykologisk(t
ögonblick); välvillig(t stämd); (om vind)
god, förlig, gunstig, tjänlig, (sjö.) rum;
lovande, glädjande
gytter (oredig) anhopning, oordnad hög 1. hop
1. samling 1. grupp, klunga, gyttring, jfr
kaos 2, oorganisk massa, konglomerat,
agglo-merat
gyttja dy, ävja, siam, mudder, sörja, smuts,
lera, lervälling, (sjö.) slick, (vard.)
gegga-(moja)
gyttra (ihop 1. samman) tränga samman,
vräka ihop, (an)hopa, samla (sig) tätt ihop,
packa (sig) samman, kylsa ihop,
agglomere-ra
gyttrig sammangyttrad, hopgyttrad, rörig 2
gyttring se gytter
gå 1 (motsats: stå, springa, åka etc.) vandra,
promenera, spatsera, fingå, flanera, ta(ga) 1.
göra en tur, förflytta sig, ’röra på sig’, röra
sig framåt, färdas till fots, begagna 1. ta(ga)
till apostlahästarna, röra på benen 1. (si.)
på-karna, vanka, masa, larva, pallra sig, traska,
skrida, ’trava’; strutta, tulta, stulta, trippa,
stappla, ströva, strosa; (vart ska du) ta(ga)
vägen; (vard. o. si.) knalla 1. trampa 1. stövla
1. klampa 1. stega (i väg), karta, ’drypa’, kila,
stolpa, knata, ramla på1, ränna, sjava, lafsa,
rulta, kava, speta (omkring), luska, lufsa (i
väg), loda, spankulera; (vard.) skubba
(ärenden); (åld.) gånga (sig) 2 (motsats: stanna,
komma) sätta sig i rörelse, bege sig(till),
(be)-ge sig av, lom(m)a av 1. bort 1. sin väg, bära
av 1. i väg, starta, avlägsna sig 2, bryta upp,
laga sig i väg, packa 1. knalla 1. pallra sig
av; ta(ga) vägen, bli av, (vard.) ’avdunsta’,
’dunsta’, ’sticka’; avtroppa ru, dra(ga) åstad
1. förbi, förfoga sig bort, flytta på sig, styra
kosan mot, sätta kurs på; (bildl.) avgå,
sluta, lämna sin tjänst, abdikera, demissionera,
träda tillbaka 3 (motsats: vara 1. ligga stilla)
gå undan, bära i väg; avgå, (av)segla; röra
sig 1. löpa 1. ta(ga) sig fram (på rullar 1.
hjul 1. kryckor); ränna (på grund); (om is)
bryta upp, gå upp, ge sig av; svänga, pendla
4 (om person) vistas (hemma), göra tjänst
(som); (om ting) röra sig, vara i gång 1. i
rörelse 1. i funktion, fungera; (om åska)
mullra; (om teaterpjäs 1. film) spelas,
uppföras, visas 5 sättas i rörelse, utskickas ru,
(fram)drivas (med); (sjö., om ankare) fällas,
kastas, firas ned, lossa; (om ridå) fällas,
sänkas; (om varor 1. bud) skickas, sändas,
befordras, transporteras, forslas, fraktas,
destineras 6 (om sjukdom) uppträda
epidemiskt, vara spridd, grassera, florera, härja;
(om rykte 1. tal) vara i omlopp 1. i svang,
cirkulera, vara gängse, svirra, surra 7 ha
en viss riktning 1. utsträckning, leda,
framgå ru, flyta (mot), sträcka sig till, räcka 1.
nå (till) 8 (om tid) se förflyta 9 låta sig
göra, vara utförbar, (inte) vara möjligt 1.
tänkbart att, utveckla sig, försiggå, tillgå,
lyckas, ordna sig, (vard.)gå vägen; bära sig, jfr
löna sig; klara sig, reda sig, (få) passera, ha
sin gång; (om växter) trivas, arta sig,
utveckla sig 10 krävas, fordras, behövas,
förbrukas; belöpa sig (på) 11 vara gångbar 1.
kurant 1. giltig 1. gill; gälla 1. anses 1.
räknas 1. hållas (för) 12 kunna säljas, gå åt,
finna 1. få avsättning 1. åtgång, ha god
avsättning 1. avgång 1. åtgång, säljas 1.
avyttras lätt; försvinna, upphöra, förgå, ta(ga)
slut, röna efterfrågan, vara efterfrågad 1.
eftersökt 13 [gå att] (i högre st. för) skola,
ämna, ärna 14 övergå (till), tillfalla,
komma till del, komma på ngns lott, användas
till 15 (vard. för) gå sönder 1 — gå an 1 se
passa sig 2; låta sig göra, vara tillbörligt 1.
försvarligt 1. (till)rådligt, kunna tålas 1.
gillas; kunna godkännas 1. tillåtas 1.
tillstädjas, vara passabel 1. dräglig 1. hjälplig
nog 1. någotsånär 1. (så där) tämligen 1.
bra nog, kunna brukas, kunna 1. få passera
1. duga 1. ske, reda sig; vara lätt, gå lätt,
inte vara farligt 2 (vard. för) gå till verket,
gripa sig an med, ta(ga) itu med; (vard.
för) gå på, anstränga sig, ’arbeta’, ’fäkta’;
se 1 bråka 1, föra (o)väsen, prata på —
gå av 1 (motsats: stiga upp på) stiga
av 1. ur, hoppa av 2 nötas av, falla av,
springa av 1. itu, slitas av, gå itu 1. sönder,
brytas, knäckas, bräckas, brista sönder,
braka (sönder) 3 (motsats: klicka) (om
skott) gå, avskjutas, (av)lossas,
avfyras, brinna av 4 frånräknas, avdra(ga)s
5 se avgå — gå bort 1 gå sin väg, se avlägsna
sig 2; gå på besök 1. kalas, vara bortbjuden
1. inviterad, gå på bjudning; lämna det
jordiska, se dö 1; upphöra, ta(ga) slut, (ibl.)
avdunsta, fördunsta 2 se gå ur 3 — gå bra (för
ngn) lyckas(för ngn), ha framgång — gå bra
till passa (i stycke) till, stå bra till — gå din
väg ge dig av 1. i väg, försvinn, (vard.)
stick — gå efter 1 gå I. färdas bakefter,
följa (efter), gå i ngns kölvatten 2 (om ur)
gå för sakta 1. för sent, ha saktat sig, dra(ga)
sig, ha dragit sig efter 3 se hämta 1 — gå
1. stanna i stöpet (motsats: fullföljas) sitta
(ohjälpligt) fast, inte komma ngn vart,
stagnera, gå omstyr, gå om intet,
misslyckas 1, avbrytas i förtid, avstanna,
’fastna’, ’köra fast’ — gå emellan söka
skilja stridande åt, söka avstyra slagsmål,
bilägga en tvist 1. meningsskiljaktighet, medla
— gå emo’t 1. mot 1 röra sig mot, gå och
möta, gå till mötes 2 gå 1. skrida till
anfall mot, se anfalla 2, vända sig mot 3
motsätta sig, vara riktad mot, bekämpa, rikta
sig mot; strida mot, stå i motsättning till
4 gå 1. utfalla olyckligt, gå mot ngns
önskningar, vara motigt, ta(ga) en olycklig
vändning — gå fram 1 se gå framåt 2 komma
1. stiga 1. träda 1. kliva fram, gå närmare,
vandra 1. färdas fram, (i högre st.) framgå,
framträda; (mil.) framrycka ru, anrycka iu,
marschera fram, tåga fram, avancera; (relig.)
gå fram till sin första nattvardsgång,
konfirmeras; (idrott.) gå förbi, spurta, ta(ga) led-
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
