Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - ljuset ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föra bakom ljuset—logement
för ngn, se under klarna 3 — föra bakom
ljuset se bedraga, 1 lura 2 — inte sätta sitt
ljus under skäppan låta sitt ljus lysa 1.
skina, inte underlåta att lysa 1. glänsa 1.
briljera 1. stoltsera 1. bravera 1. skryta med
sina kunskaper 1. goda gärningar, (veta att)
göra sig gällande, inte hålla sig i skymundan,
inte vara tillbakadragen 1. (buska)blyg, vara
skrytsam, yvas — kasta 1. sprida ljus över se
belysa 2, förklara 2 — komma i ljuset bli
bekant, se under 2 bekant — med ljus och lykta
(leta 1. söka) ivrigt — se 1. skåda dagens ljus
se födas 1 under 2 föda — skifta ljus och
skugga (rättvist) fördela beröm och klander
— som tända ljus (sitta 1. stå) orörliga, se
orörlig — stöpa ljus (för) se niga
2 ljus (adj.) 1 (motsats: mörk, dunkel)
lysande, klart skinande, (ibl.) självlysande;
upplyst, klart belyst, solbelyst, (ibl.) solig;
ofördunklad, oförmörkad; genomskinlig,
transparent; ljusfärgad, se blond 1; (ljust) klingande,
silverklar 2 (motsats: pessimistisk) glad,
lycklig, hoppfull 3 klar; (iron. för) ’fin’
(pojke), ’ljusblå’ (idé), ’snygg’, ’trevlig’
ljusbild skioptikonbild, dia(positiv), diabild,
stordia, (ibl.) projektion
ljusdunkel halvljus, klärobskyr 1. clairobscur
ljusfattig 1 (om dag) skum, dyster, blek, grå,
mörk 2 (om lampa) svag
ljushuvud se begåvning 3
ljushyllt ljushyad, vithyllt, ljuslätt, med ljus
ljushårig se blond 1
ljuslagd se blond 1
ljusna 1 (motsats: skymma) dagas, bli dager,
jfr 2 gry; sola upp, klarna upp, klarna 1;
[det ljusnar] det lättar 2 blekas (ur), vitna,
blekna 3 (motsats: försämras) lysa upp,
vända sig till det bättre, bättra sig
ljusning 1 dagning, gryning; (upp)klarnande
2 glänta, öppen plats (i skogen), glad 3
skimmer, (ljus)glimt, klara (mellan moln) 4 se
lättnad 2, ’ljuspunkt’, ’ljusstråle’
ljusskygg (bildl.) se obskyr 2;
upplysningsfientlig — vara ljusskygg fly dagens ljus 1.
(dags)ljuset, öva mörksens gärningar, icke
tåla (att ses i) klart ljus
ljusskylt ljusreklam, neonskylt, transparang
ljusstake kandelaber, lyster; lampett (på vägg
1. spegel)
ljuta — ljuta döden se dö 1, stupa 2
ljuv se behaglig 2, förtjusande 1, mild 3,
vacker 1, fager 2; (om doft) välluktande; (om
musik 1. melodi) välklingande, smäktande,
smältande
ljuvlig se behaglig 2, blid 2, vederkvickande,
härlig 2, förtjusande 1
1 lock hårlock, buckla, våg, hårslinga, (ibl.)
hårtest, hårtott; (om lin 1. ull) bunt, knippa,
tapp, topp; [lockar] hårsvall
2 lock klaff, lucka, läm; (på stråkinstrument)
bröst, (tekn.) topplock, (cylinder)däckel, jfr
huv
3 lock lockelser; lockrop, lockton, kall, rop;
sirensång — med lock och pock (motsats:
med lämpor) både med godo och med ondo,
med goda ord och hotelser 1. envisa krav
1 locka krusa, (vard.) krulla; ’bränna’, våga,
ondulera, föna, frisera, permanenta — locka
sig lägga sig i lockar, ligga 1. falla i lockar,
buckla 1. ringla 1. knollra 1. krusa 1. burra sig
2 locka 1 utstöta lockrop, skrocka; kalla (på)
2 fresta, lysa (ngn) i ögonen, leka ngn i hågen,
dra(ga) (till sig), attrahera; förleda, övertala,
narra, tubba, provocera, jfr 1 lura 3;
(inbjuda, inleda (i frestelse); (ibl. nära)
(upp)-egga, intala 3 (högtidl. för) framkalla (tårar,
toner) — lockas (även) vara trakterad (av) —
lockande frestande, inbjudande, förledande,
sugande, utmanande, (be)dårande, tjusande,
intagande, förförisk, tilldragande,
publikdragande; (aptit)retande, pikant; smittsamt 1.
smittande (skratt), eggande, jfr tilltalande —
locka av se avlocka — locka bort leda bort,
avvända — locka fram 1 lirka fram, narra fram,
dra(ga) fram 2 se framkalla 2, föranleda —
locka i fördärvet se snärja 3 — locka ur se
avlocka — locka ut på hal is sätta (ngn) på det
hala, se under hal, se snärja 3
lockbete se 2 bete, lockelse 1, attraktion 3,
’morot’, (ibl.) lockvara; jfr lockfågel 2
lockelse 1 dragningskraft, dragning, tjuskraft,
tjusning, förtrollning, trollmakt, attraktion;
förförelse, frestelse, retelse, anfäktelse(r);
lockbete, lockmat, dragplåster 2 [lockelser]
förledande ord, förespeglingar
lockfågel 1 (jäg.) vette 2 (bildl.) lockbete,
siren, bulvan
lockig vågig, ringlande, knollrig, ondulerad,
jfr krusig; böljande, svallande, bucklig,
(prov.) kryllig
lockout (arbets)avspärrning
1 loda l (sjö. för) undersöka 1. mäta 1. bestämma
1. pröva 1. fastställa 1. ta(ga) 1. pejla djupet,
kasta 1. hyva lodet, göra lodskott; fastställa
lodlinjen 2 (bildl. för) sondera, pröva, söka
få känning av, undersöka hur landet ligger
2 loda (vard.) vara (ute) på luffen, ’luffa’,
(vard.) vara på driven, (landsvägs)pika,
ströva 1. ’driva’ 1. flacka 1. traska 1. ’stryka’
(omkring), leva vagabondliv, vagabondera,
jfr gå 1
lodare se luffare
lodrät (motsats: vågrät, horisontal, sned)
lod-(linje), vertikal, perpendikulär,
upprättstående, tvärbrant, jfr 2 brant — lodrätt
(adv., även) i vertikalled, i lodled, i höjdled
loft l innertak; vind, vindsutrymme,
vindskontor; spannmålsvind, (hö)skulle, (prov.)
(hö)ränne, (hö)slinder, hjälle 2 (om äldre
förh. för) övervåning 3 (åld.) loftbod 4 (i
högre st. för) himlavalv(et)
1 loge logbyggnad, sädeslada, trösklada,
trösk-loge; (ibl.) logrum, loggolv
2 loge [lå’sj] 1 omklädningsrum (för
skådespelare), klädloge, sminkloge 2 (i
teatersalong) ’bås’, ’oxöga’ 3 ordensloge, jfr
orden 1, nykterhetsloge
logement kasernrum, förläggning, (mil.-sl.)
’lucka’
365
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
