Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - lysten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lysten (motsats: likgiltig, kylig, kall) benägen,
begärlig, fiken, (gott)sugen, glupsk,
(rov)girig, sniken, begiven (på), (vard.) tokig (i l.
efter); vällustig, liderlig, kättjefull, jfr
oanständig, sinnlig 2 — vara lysten (efter) känna
stark lust l. starkt begär (efter), se längta
(efter)
1 lyster (subst.) 1 metallglans, jfr glans 1,
(metall)skimmer, färgton 2 ljuskrona,
takkrona, kandelaber; (åld. för) spegelkula
2 lyster (adj.) 1 (fackspr. för) (klart) lysande,
klar, glansk, (metall)skimrande l. -glänsande
2 (bildl.) ’glansfull’, ’glänsande’, förnäm,
fin
3 lyster (v.) — det lyster mig jag behagar, se
behaga 4, jag känner lust (att), jag önskar
lystmäte — få sitt lystmäte få nog av, få så
man blir mätt l. vad man orkar med l. (mer
än) tillräckligt (av); [ha fått sitt lystmäte]
ha stillat sin hunger, vara mätt
lystra spetsa l. spänna öronen, skärpa hörseln
l. uppmärksamheten, lyssna 1 — lystra till se
1 lyda; kännas vid, reagera för
lystring uppmärksamhet, påpasslighet;
lystringssignal, lystringsord, giv akt, (jäg.)
appell
lyte kroppsfel, defekt, missbildning,
vanskaplighet, deformitet; ofullkomlighet,
felaktighet, (utan) vank l. men; karaktärsfel
1 lytt vanför, ofärdig, handikappad, lam;
krympling, invalid, jfr vanskapt
2 lytt lyhört, lätthört; dåligt ljudisolerat
lyx (motsats: enkelhet) överflöd, yppighet,
(överdriven) prakt, (onödig) ståt, prål,
(överdriven) komfort, överdåd, jfr slöseri;
flärdfullhet, flärd — lyx- prakt-(villa),
skryt-(bygge)
lyxartikel (motsats: nödvändighetsartikel)
överflödsvara
lyxbetonad se luxuös
lyxbil (vard.) vrålåk, dollargrin, ’skrytåk’
1 låda (subst.) se fodral, (prov.) läddika; skrin,
schatull, box, kista 1, lår, lift; (öppen) back;
(murbruks)lave, (tork)ålla (för frukt); dosa,
(bleck)kanister, kantin; (fiske.) backetråg,
bark (för långrev), (strömmings)trumma;
(vard. för) spårvagn, färja, kamera, sko —
hålla låda se prata 2
2 låda (v.) — låda vid se vidlåda 1
låg 1 (motsats: hög, lång, reslig, storväxt;
djup) liten, kort, kortväxt l. -vuxen,
lågväxt; förkrympt, dvärglik, marig (tall); grund
2 lågt liggande l. belägen, låglänt; (om moln)
lågt gående 3 (motsats: högljudd; fin, gäll)
lågmäld, sakta, tyst, dämpad, svag, mjuk;
dov, grov, djup 4 (om pris l. kostnad)
billig, fördelaktig, ringa, obetydlig,
reducerad, (ibl.) marginell; dålig l. ’mager’ (lön),
kuli-(lön); svag l. långsam (puls) 5 oansenlig,
ringa, ringaktad 6 (motsats: upphöjd, ädel)
trivial, platt, plump, ofin, föraktlig, ohyfsad,
vulgär, grovkornig; ond, 2 gemen 1,
förkastlig, lågsinnad, mindervärdig — flyga lågt
flyga på liten höjd — ligga lågt se under
ligga — stå lågt (om sol l. måne) stå nära
horisonten; (om termometer) visa
minusgrader
1 låga (subst.) eldstunga, eldslåga, (prov., i
Sydsv.) lua, se eld 1; (ljus)stråle, blixt; jfr
1 ljus 2; (livs)gnista — bli l. råka i eld och
lågor bli fyr och flamma, se vidare under eld
— stå i låga l. i lågor se brinna 1
2 låga (v.) flamma, brinna (med låga); ’glöda’;
blixtra, ljunga, lysa (fram), skimra, glimma,
(ibl.) gnistra; eldas, nitälska, hänföras, bli
eld och lågor (för), ivra (för), sjuda (av)
låghet se skändlighet, ondska 1
lågkomisk burlesk, barock, farsartad, (ibl.
nära) tarvlig
lågkonjunktur se depression 2
lågländ l. låglänt lågt liggande l. belägen
lågmäld l. lågmält lågröstad, låg, lågstämd,
stilla, diskret, timid, dämpad, halvt
viskande l. viskad, 1 tyst 2
lågprosa (motsats: högprosa, normalprosa,
sakprosa) ledig prosa, vardaglig stil
lågsint se 2 gemen 1
lågtstående föga utvecklad, outvecklad,
underutvecklad, primitiv, djurisk; underlägsen
lågvatten (motsats: högvatten, flod) se ebb 1
lån (penning)försträckning, förlag, (ibl.)
kreditiv; lånetransaktion, inlån(ing), utlån(ing),
långivning, kredit(givning); handlån, (vard.)
’handtag’, vigg; (i högre st. för) gåva;
efterbildning, efterklang
låna l. (åld. o. prov.) läna 1 (om låntagare) få i
l. som lån, få till låns, vigilera, slå en vigg,
(vard.) vigga; (sl.) ’fäkta’, ’rugga’; uppta(ga)
l. skaffa sig (ett) lån, borga, upplåna *;
se skuldsätta sig; (om idéer l. intryck) hämta,
uppta(ga), efterbilda, kopiera, jfr plagiera,
ta(ga) utan lov, (vard.) knycka, saxa 2 (om
långivare) utlåna *, bortlåna *, försträcka,
(ibl.) förskottera l. förskjuta (pengar) — låna
sig till l. åt befatta sig med (ngt uselt l.
nedsättande l. ohederligt), göra drängtjänst åt
(ngn), nedlåta sig (till) — lånad (fackspr.)
lånfången; (ibl.) icke egen, (an)tagen — lysa
l. prunka med lånta fjädrar briljera med
andras idéer, se vidare under 1 lysa — låna av se
pungslå — låna på se belåna 1, jfr pantsätta —
låna sitt öra åt (ngn) lyssna till, se lyssna 1,
höra (på)
lång 1 långsträckt, makro-; ankellång,
maxi-(plagg); 2 (motsats: kortväxt, satt, liten)
högrest, reslig, hög, högväxt, (...
centimeter) i strumplästen, jfr slank, tanig, smärt 1
3 (motsats: kortfattad, koncentrerad,
pregnant) mångordig, vidlyftig, utförlig,
långrandig, ’bred’, ’yvig’, ’utdragen’, (ibl.)
maraton-(tal) 4 se långvarig; långt utdragen,
förlängd, långfristig (kredit); (efter en) rum
(tid); (inte bli) långlivad (på arbetsplatsen);
se långdragen 2, sävlig, släpande; (om blick)
längtande, längtansfull, menande, prövande
— långt (adv., även) 1 lång väg, ett gott
stycke, högt (uppe), lågt l. djupt (nere)
2 (räcka) länge 3 i (så) stor utsträckning, i
hög grad, mycket, vida l. vitt, betydligt;
än(nu) (mindre) — bli lång i ansiktet l. synen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
