Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - träsk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träsk—tugga
träsk 1 se myr, dy 2 2 (prov. tör) (in)sjö
3 (bildl.) ’moras’, ’kloak’, ’gungfly’
träskalle so dumbom
träskartad se sumpig
1 träta (subst.) se gräl 1, ordväxling, 1 strid 2
2 träta (v.) byta 1. skifta 1. växla ord, inlåta
sig i ordväxling med, trätas, se tvista,
kivas — träta på se skälla ut under 2 skälla,
svära över, gräla 1. tjata 1. gnata 1. kälta
på
trätgirig se grälsjuk, retlig, stingslig, irritabel.
oppositionell, polemisk
trätofrö se stridsäpple
trög 1 (om person, motsats: livlig, rörlig,
snabbtänkt) långsam av sig, se långsam 1,
’bekväm’ (av sig), ’sömnig’; overksam,
passiv, oföretagsam, indolent, flegmatisk,
letargisk, tungusisk, dorsk; ovillig,
försumlig (betalare); oläraktig, so dum 1;
olustig, förtyngd, däst, tung, se klumpig 2;
okänslig, slö, se slapp 3; (bildl., även om
sak) ’tungkörd’, ’tungrodd’, ’hårdflörtad’:
matt, (hand.) ’stillastående’ 2 (motsats: lös:
lättflytande) hård (måge); trögflytande, so
seg 3 tröggående, trögkörd, kärv — ha
trögt före i portgången ha svårt att komma
1 gång, se vidare under portgång — trögt
liv se förstoppning — vara trög 1 (om person)
vara svår att sätta i rörelse, gå 1. röra sig
tungt o. långsamt, vara långsam (av sig)
2 (om sak, även) gå på skruvar 1. på trissor
trögflytande se tjockflytande
tröghet se lättja, indolens, (fackspr.) inertia.
(prov.) drön
trögmåns (vard.) trögis, trögbock, trögelin,
slöfock, sömn tuta, (prov.) drög
tröja kofta, (dam)jumper, pullover, slipover,
olle, gens(are), sweater, cardigan, jacka
tröska om ideligen upprepa, traggla om
tröskel på tröskeln till vid ingången till, i
1. vid början av
tröst 1 uppmuntran, konsolation,
vederkvickelse, förtröstan, lindring, lisa, lättnad,
stöd, hjälp, s(o)ulagemang, (åld. o. i högre st.)
hugsvalelse, hugsvalan, hugnad, ’läkedom’,
’balsam’ (på såren) 2 (tröst)napp, ’sudd’
3 (ss. adj., poet. o. åld. för) (var) lugn,
förtröstansfull, frimodig - söka sin tröst i hålla
sig till, hålla till godo med, nöja sig med;
dränka sin sorg i (glaset) — tröst för ett
tigerhjärta klen tröst, liten uppmuntran (vid
besvikelse)
trösta (in)ge (ngn) tröst o. tillförsikt, torka
tårarna på, lätta sinnet på, (åld. o. i högre
st.) hugsvala, hugna; stärka, styrka, lindra,
lisa, lägga plåster på såret’, lägga 1. gjuta
balsam på såren, vederkvicka, förljuva,
uppmuntra, s(o)ulagera, (ibl.) lugna, (vard.)
kasta I. slänga till ngn ett (kött- t. fläsk)ben:
(åld. för) förlita sig (på), förtrösta (på)
trösta sig stilla sin sorg, (söka) finna tröst: ge
sig tillfreds, sätta sig över, övervinna sin
sorg: söka tröst (hos)
trösterik 1. tröstrik so hugnesam: (del är)
uppmuntrande I. skönt (alt)
tröstlös l (om person) omöjlig alt trösta,
so förkrossad, otröstlig 2 (om sak) omöjlig
att reda upp, so hopplös, ohjälplig, sorglig
trött 1 sömnig, utvakad, sömndrucken,
omor-nad, dödstrött, jfr utmattad, matt, slö, dåsig,
duven, slapp, gäspig, ’tagen’, (vard.)
’avsågad’; ansträngd; kraftlös 2 [trött på]
(motsats: glad åt, intresserad) uttröttad på,
(ut)led, (ut)ledsen, uttråkad, blaserad, mätt.
färdig alt ge upp, ’nöjd’ med, (prov., i Sydsv.)
ked
trötta uttrötta ni, möda, se anstränga, 2
matta 1, se 2 plåga, pina (ut), tråka (ut), (vard.)
schacka — tröttas se tröttna — trötta ut sig
se anstränga sig, förtaga sig
tröttande (motsats: intressant, uppiggande,
intresseväckande) utmattande, mattsam, se
tröttsam, besvärlig 1, ledsam 1, (ibl. nära)
besvärande
tröttkörd so utmattad
tröttna bli trött 1. sömnig, (för)tröttas,
(ut)-mattas, slappna, (vard.) tappa orken 1.
sugen, ta(ga) ’slut’; bli utledsen 1. led 1.
uttråkad (på), ledsna (på)
tröttsam se tröttande, besvärlig 1, enformig,
långrandig, enerverande, odräglig, tjatig 2,
intressedödande
tu två ■— de unga tu det unga paret, de
nyför-lovade 1. nygifta — det är inte tu tal om
den saken därom är blott en mening, därom
råder inte delade meningar, det råder inget
tvivel om den saken, därom kan man samsas,
det kan inte betvivlas 1. ifrågasättas —
ett tu tre se plötsligt — på tu man hand
1 enrum, mellan fyra ögon, so enskilt, jfr
rendezvous
tub ledningsrör, se 2 rör 1; (lång)kikare,
teleskop; cylindrisk behållare, kapsel, hylsa,
cylindriskt fodral 1. etui 1. emballage
tubba förleda, se 2 locka 2, 1 lura 3, nödga,
muta
tuberkulos tuberlcelsjukdom, tbc;
[bröstlidande, bröstsjukdom, lungtuberkulos, lungsot,
(med.) ftis(is), (åld.) tärsot, (tvin)sot]
tuberkulos tuberkulossmittad, tuberkelsjuk,
(med., ibl.) skrofulos; [bröstsvag, bröstklen,
bröstsjuk, lungsiktig, lungsjuk, (åld.) [-tvin-sjuk]-] {+tvin-
sjuk]+}
tudela se halvera 2
tuff (vard. för) 1 fräck, hänsynslös, hård o.
säker, känslokall, förhärdad, rå, brutal,
hårdkokt’, frän’, (vard.) ’stenhård’ 2 djärv,
orädd, viril: bra, utmärkt: (vard.) klämmig,
’skarp’, ’vass’, ’strong’
tuffing (vard.) so hårding. (skolsl.) beatnik
tufsa till (vard. för) 1 bringa i oordning,
tilltyga, rufsa till, skrynkla till, derangera
2 ta(ga) i upptuktelse, ge en läxa, ’ruska om’,
(vard.) tilltvåla ni, ’stuka’; fara ovarsamt
fram med, gå hårt åt, se under hård,
misshandla — tilltufsad se medfaren
1 tugga (subst.) (muns)bit, (en) beta (bröd),
(en) matbit, (en) smakbit, (ibl.) (en) munfull,
(zool.) (ugglans) spyboll
2 tugga (v.) knapra, mumsa, (vard.) mugga;
(679
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
