Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - ur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur världen—ursäkta sig
vägen se bort 2; [det vore inte ur vägen[ det
vore bra, se vidare under väg; [gå ur vägen
(för)] stiga åt sidan, se gå undan 1; se undgå 2,
undvika — ur världen borta, se vidare under
värld; [skaffa ur världen] göra slut på
uraktlåta se försumma 2
urarta utvecklas 1. förändras till det sämre,
försämras, förfalla, sjunka, deklinera,
vanartas, vansläktas, iförvildas, degenerera,
(vard.) deka ner sig
urba’n 1 världsvan, belevad, fin o.
förekommande, förbindlig, älskvärd, artig,
förekommande, förfinad, verserad, ’polerad’ 2
storstadsmässig,
(storstads-urbanisering urbanism, förvandling till
tätort 1. stad(s-bygd); flykt från landsbygden
urbild (tänkt) grundform, urgestalt, urtyp,
arketyp, prototyp; (filos, för) idé,
inkarnation; förebild, mönster, modell, ideal,
föredöme
urblekt blekt, bleknad, gul(nad), blek 2,
avfärgad, urfälld, urtvättad, black(ig),
grå-daskig, changerad, sjaskig, jfr vissen //(bildl.,
om fras) ’sliten’
urbota 1 (jur. för) (brott) som ej kan sonas
med böter 2 (bildl.) oförbätterlig, ohjälplig,
oefterrättlig, ’omöjlig’, kapital
urgammal mycket gammal, lastgammal,
gammal som gatan, sekelgammal, uråldrig,
forn-åldrig, antediluviansk, från arilds tid, från
kung Orres tid, utgammal, ’antik’, ’fossil’,
jfr urmodig, gammal
urgera hålla på (en åsikt), ivrigt framhålla,
framhärda i, driva (en sats), hävda, kräva 1
urgröpt urholkad, urgrävd, underminerad,
insänkt, skålformad, konkav, tom; infallen,
mager (i ansiktet)
urholka ni gräva uti. ur, göra ihålig, urgröpa ni,
göra en fördjupning i, skåla, insänka,
underminera, undergräva
urholkning fördjupning, insänkning,
(^hålighet, hål, (med.) (kon)kavitet, kavern; (ibl.)
(hål)käl; [nisch, grotta, jättegryta,
berggryta, älvicvarn|
urinera se pissa
urinoar se pissoar
urinvånare 1. urinnevånare inföding; (i plur.)
ortsbefolkning, autoktoner, aborigines
urkund källskrift, skriftlig ’källa’, (åld.)
tidebok, se dokument, jfr original 1; [urkunder]
(även) urkundssamling, arkivalier, arkiv,
diplomatarium
urkälla ursprung(s-källa), upphov, upprinnelse
urladda sig (bildl.) se explodera 2, rasa 3
urladdning 1 utbrott, utlösning, eruption,
kreva’d, brisa’d, detonation 2 raseriutbrott
urlakad 1 se urvattnad 1, urtvättad, bykt
2 (vard. för) uppgiven (av trötthet),
utmattad, jfr avtärd
urlasta se lasta av 1 under 2 lasta
urminnes — sedan urminnes tider av gammalt,
sedan forntiden
urmodig uråldrig, urgammal, gammal 3
urna förvaringskärl, se kruka 1, (ibl.) vas,
gravurna, askurna, valurna
urpremiär allra första uppförande,
urupp-förande
urringad (motsats: höghalsad) ringad,
låg-halsad, barhalsad, dekolleterad, öppen
ursinne se förbittring, våldsam vrede,
desperation
ursinnig 1 (topp tunnor) rasande, utom sig
(av vrede), ’galen’, upprörd, ond 2, (vulg.)
etterförbannad; rabiat, frenetisk,
’gnistrande’ 2 (om hastighet) se vild 6, våldsam —
ursinnigt (adv., även) kolossalt, fördömt,
fördärvat, (som) besatt; (mus.) furioso
urskilja l (ur)skönja, (knappast kunna) se,
få syn på, sikta, uppsnappa ni, upptäcka,
förnimma 1 2 avskilja, särskilja, urplocka ni,
separera, utmönstra ni, diskriminera
urskillning se omdöme 1, förstånd 1,
bondförstånd, 2 takt, smak 6, känslighet, finess —
utan urskillning kritiklöst
urskog snårvegetation, djungel
urskulda se ursäkta 1, släta 1. stryka över
(med hartassen), överskyla, undskylla,
rättfärdiga, söka göra gott igen, försvara, värja,
rentvå
urskönja (svagt) urskilja 1, spåra 3
ursprung uppkomst, tillblivelse, skapelse;
’frö’, embryo, upprinnelse, början,
begynnelse, utgångspunkt, (ur)källa, (fackspr.)
ge’nesis, (naturv.) gene’s; härkomst,
extraktion, härstamning, ’vagga’, (fackspr.)
proveniens, descendens; släkt, ’blod’ —
ursprungs- genetisk — ha sitt ursprung i se
bygga på 2 — leda sitt ursprung från se
härstamma från; härleda sig från
ursprunglig 1 orörd, naturlig, naturfrisk,
’källfrisk’, nativ, okonstlad, naiv, omedelbar,
outvecklad, medfödd, genuin, autentisk,
oblandad, essentiell, enkel, elementär,
primitiv, originell 1 2 förstahands-, primär,
först(a), ur-, grund-, original-, egentlig —
ursprungligen (adv.) i första början, längst
tillbaka, vid sitt (första) framträdande, se
först 2; i och för sig, egentligen
ursprunglighet se originalitet 1, primitivitet;
omedelbarhet, spontaneitet
urspåra se spåra ur — urspårad avsigkommen,
misslyckad, på dekis, förolyckad, förlorad;
förförd, vilseförd
urstånd 1. ur stånd se oförmögen 2
urståndsätta sätta ur stånd — urståndsatt so
oförmögen 1, förhindrad (att göra ngt)
ursvensk genomsvensk, helsvensk, typiskt
svensk
ursäkt 1 se förlåtelse 2 försvar (för begånget
fel), bevekelsegrund, förevändning,
bortför-klaring; (laga) förfall
ursäkta 1 (v.) se förlåta, ha överseende med,
tillgiva, (åld.) ursaka; se urskulda,
förmildra, rättfärdiga, rehabilitera 2 (itj.) ber
om förlåtelse 1. tillgift 1. ursäkt, förlåt,
pardon, med förlov (sagt), sit venia verbo, (åld.
1. skämts.) med respekt till sägandes, (vard.)
hoppsan; se vafalls — ursäkta sig 1 be om
ursäkt 1. förlåtelse 1. överseende 2 be att få
avstå, tacka nej, jfr avböja 3 3 komma med
(706
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
