Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ordlekar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydelse) är mindre vanligt. Som typiskt exempel kan anföras
den engelska jämförelsen mellan en lycklig och en olycklig
älskare; den förre »Kisses his missis», den senare »Misses
his kisses». Till sin form likartat är uttalandet av en
svensk husmoder: »Nu har jag det trevligt med mina båda
nya jungfrur. Den ena gör ingenting rent, och den andra gör
rent ingenting.»
Ett annat konstgrepp – helheter i motsats till delarna
– förekommer i den gamla satsen: »Studiosus sine studio
sus est» (= En student, som inte studerar, är ett svin).
Under Napoleon III:s tid, då man med bekymmer såg,
att kejsaren lät styra sig av sin inskränkta och bigotta gemål,
formulerade man jämförelsen: »Napoléon I a eu génie, Napoléon III
a Eugénie.»
Hit höra också de väl avpassade ekosvaren. Ett
sådant eko är fördelaktigare för kejsarinnan Eugénie än den
nyss citerade parallellen, Napoleon III och kejsar Frans
Josef hade arrangerat ett sammanträffande och vandrade i
en park. De kommo till en plats med berömt eko. För att
pröva det, ropade vardera sin gemåls namn (Eugénie, Elisabethe),
och svaren blevo: »Génie!» – »Bête!» – Vid ett
ekoställe i närheten av staden Oberwesel lära resande studenter
roa sig med att ropa: »Wie heisst der Bürgermeister
in Oberwesel?» på sådant sätt, att svaret blir »Esel!»
Ordvrängningar i svar förekomma ganska rikligt hos
svensk allmoge och hos svenska barn. J. Nordlander har
samlat ett antal sådana stereotypa retsamma svar i Sv.
Landsm. V, varifrån följande prov må anföras (i några av
dem ändras icke formen, varför de, noga taget, höra till
föregående huvudavdelning):
Frågorna »Va’sa’?» och »Va?» betraktas såsom mindre
hövliga och tillrättavisas; alltså:
»Va’ sa’?» – »Vassar växer i sjön!» – »Va’?» – »Säj
stena mä, så blir dä Va(d)stena!»
En tillrättavisning för brist på artighet ligger naturligtvis
också i replikskiftet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
