Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ordlekar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marsch» och »Bödeln vid sprutan». Av texten kan det vara
nog att citera:
»Och det var här det vattnet flöt.
Ja, här på oss det var – –
Också inom det enskilda ordet kan man stundom göra
en formförändring med god verkan. För några årtionden
sedan tvistades mycket här i Sverige om bredspåriga eller
smalspåriga järnvägar vore förmånligast och mest passande
för våra förhållanden. Kanske icke minst kraftigt talade
det smädenamn, som uppfanns av anhängarna till de
bredspåriga, när de kallade de andra banorna »snålspåriga». I
Danmark förekom under ett skede av 1800-talet, att vännerna
till reformer inom trosbekännelsen öknämnde sina konservativa
motståndare »ortod-oxerne» (= ortod-oxarna).
Åtskilliga andra exempel av samma slag få vi tillfälle att
omtala i nästa artikel (om »namnvitsar»). Men skämtet
behöver inte, som i dessa fall vara tendentiöst. Rent av på
odygd gör man omkastningar, t. ex. »pepåka» (för »påpeka»),
eller andra ändringar, som ha sken av att ha uppkommit
genom missägning. Avsiktliga kontaminationer äro ofta
av detta slag[1]. Och vidare böra vi besinna, att s. k. folketymologier
från början, åtminstone när de äro avsiktliga,
böra räknas till ordlekar, t. ex. »skärkötteri» i st. f. »charkuteri»
(jfr »skärkött»), eller då en istadig häst, som hette
»Xenofon», kallades »Skenfan». De flesta folketymologier,
sådana som »syndaflod» »sintflod» (= stor översvämning)
eller »kyrkoherde» i st. f. »kyrkoherre», äro väl,
om ock i viss mån tendentiösa, dock omedvetna, och böra
därför knappast upptagas som ordlekar. Vanställning på
grund av missförstånd kan ofta göra uttrycket mer eller
mindre obegripligt och konstlat t. ex. »Ont krut (efter det
tyska Unkraut, ogräs) förgås inte så lätt». »Få stryk efter
noter» (efter det tyska nach Noten d. v. s. så mycket som
behovet kräver).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
