Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de senast framställda fordringarna på en historisk ordbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bruket mellan (ledigt) talspråk och (vårdat eller högre)
litteraturspråk, mellan poesiens och prosans språk, mellan
särskilda arter av vare sig poesien eller prosan, mellan det, som
är för en viss författare individuellt, och det, som har eller
haft allmännare användning.
Vad först angår skillnaden mellan det lediga (eller det
mera vardagliga) talspråket å ena sidan och det egentliga
(mera vårdade) litteraturspråket å den andra, så är denna
skillnad i svenskan på flera punkter ganska stor och i ögonen
fallande. Härvid är dock att märka: dels att det bildade
svenska talspråket hittills blivit i ytterst ringa grad
undersökt, sannolikt mindre än någon annan språkart inom den
nutida svenskan; dels att skillnaden mellan talspråk och
skriftspråk är mindre lexikalisk än grammatisk (i synnerhet
syntaktisk) och inom ordförrådet företrädesvis träffar
»formorden» (t. ex. vissa konjunktioner, vissa pronomina
o. s. v.), dels att ganska mycket, mer eller mindre lärt folk
låter sitt tal påverkas av litteraturspråket, dels även att
många författare, i synnerhet av de yngre, visat en
berömvärd tendens att närma det skrivna språket till det talade och
sålunda minska den klyfta mellan dessa språk, som utan
tvivel länge gjort vår litteratur alltför artificiell och onjutbar
för mindre bildade. Allt detta oaktat finnas likväl talrika
skiljaktigheter mellan skrift och tal, som kunna och böra
anmärkas i en svensk ordbok och som, enligt planen, även
komma att påpekas i Svenska Akademiens; om somliga av
dem, kanske om de flesta, måste ordboken likväl inskränka
sig till relativa bestämmelser, att t. ex. ordet »mest brukas
talspråk», »mest i högre stil», eller att ordet är »vardagligt»,
varmed naturligtvis menas ej blott vardagligt talspråk, utan
även sådant lättare litteraturspråk, som närmar sig detta.
Här bör det också erinras, att de med kursiv stil utmärkta
språkprov, som redaktionen meddelar ur egen fatabur, nästan
uteslutande tillhöra nu gällande ledigt talspråk. Det är ej
osannolikt, att sådana »redaktionsexempel» borde meddelas
efter större måttstock, ävensom att uttryckligt påvisande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
