- Project Runeberg -  Om ordlekar /
116

(1910) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de senast framställda fordringarna på en historisk ordbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

klockan står), i senare fallet verbet i dess funktion såsom
bindemedel mellan subjektet och det egentliga logiska subjektet (t.
ex. klockan går för sakta). Andra ord, som alls icke eller
blott delvis brukas med avseende på skeendet eller varandet
i och för sig, utan uteslutande eller företrädesvis med
avseende på dess sätt och beskaffenhet, äro förlopp, fall (t. ex. i
sådant fall, i motsatt fall), läge, ställning, hållning,
förhållande, uppförande,
m. fl.

Ett annat drag, som framträder hos talrika nomina
actionis, är deras övergång till att beteckna saker eller t. o. m.
personer, t. ex. boning, klänning, församling, förening,
regering, styrelse, administration, tillflykt, försyn
o. s. v.[1]

Det är tydligt, huru värdefullt det skulle vara att i dessa
och dylika ständigt återkommande fall hava en fast
terminologi, med vars tillhjälp man lätt kunde klassificera varje
ords olika användningssätt.

»Man kunde», säger Paul till slut, »mot mig anföra, att
ordboken genom uppfyllandet av de här uppställda
fordringarna skulle nära nog få karaktären av ett systematiskt verk,
varvid ordens alfabetiska uppställning skulle allt mer och
mer tjänstgöra blott som ett register. Men även bortsett
därifrån, att fortfarande synnerligen talrika ords behandling
måste förbliva helt och hållet eller övervägande isolerad, har
denna invändning intet berättigande. Så snart man blott
erkänner, att ordboken skall vara ett verk av självständigt
vetenskapligt värde, ej blott en uppslagsbok till hjälp vid
läsning (eller skrivning), så måste man såsom verkliga
framsteg hälsa alla åtgärder, som leda bort från den yttre och
tillfälliga alfabetiska uppställningen och till en gruppering,
som motsvarar det sakliga sammanhanget.»


[1]
Analog är företeelsen, att substantiv, som betecknar en egenskap, övergår
till beteckning av person, som har denna egenskap; se Es. Tegnér, Om genus
i svenskan, s. 117 följ. -- Härvid kan också påminnas om, hur nomina agentis
övergå från att beteckna personer till att bli namn på saker; se i Akademiens
ordbok artiklarna ackumulator, avbitare, avbrytare, avhållare, avledare m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordlekar/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free