Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk namnforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om utgifter, får man stundom veta att det är Tomas eller Mats
i vederbörandes kassa, eller att fru Inga Schaber är på besök.
Men stundom ligga förklaringarna till en
personifikation icke lika nära till hands. När man på Gottland vill
uttrycka, att man finner en sak förträfflig, kan man säga, att
den »heter Hans»; detta uttryck har sin urbild i tyskt
språkbruk. Även de i sydligaste Sverige brukliga benämningarna
på sommarvärmen och dess förslappande inverkan: Jens,
Jöns, Buska-Jöns, -Jösse, -Karl eller -Märta, även dessa
besynnerliga uttryck ha möjligen haft tyska förebilder.
Barnens vän Jon Blund har väl mest genom H. C. Andersens saga
blivit så namnkunnig i Sverige. Hans följeslagare Jesper
(= gäspningen) torde långt förut ha burit detta namn här i
landet. Av omkvädet i en uppsluppen, ofta sjungen visa
förklaras Julia såsom namn på en uppsluppen fest. Däremot
torde det vara svårare att förklara hur »osa Karl Petter»
kommit att betyda »få hundsnus». Men så mycket lättare
förstår man hur nordanvinden eller vintern blivit en herre
med namnet Kalle Bore eller Kalle Winter.
Det är av flera bland de anförda exemplen
ögonskenligt, att ljudlikheten ofta rent av inbjuder till skämtsam
användning av personnamn. Men det är icke alltid säkert, att det
nybildade uttrycket är ämnat såsom ett skämt. Då man i
Finland brukade säga Hans Matsson i stället för »Hans
Majestät», hade man ganska allvarliga skäl att begagna sig av ett
förblommerat uttryck. När skolpojkar i södra Sverige kalla
Cornelius Nepos för Korva-Nisse och Euclides för
Klister-Nisse, innebära väl dessa namn icke blott skämt,
utan också ungdomens misshag med de gamla besvärliga
herrarna. Däremot är man mest benägen att såsom rena
folketymologier betrakta Ola-ko-lugn (= eau de Cologne,
Skåne) och Petter sjuor (= petits choux, ett slags
bakelser, Stockholm). Huruvida Midfasto-Pelle
(Mefistofeles) beror på avsiktlig förvrängning eller folketymologi, får
väl lämnas därhän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
