Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om vikingatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med sina gamla hemland, till vilka de förde nya rikedomar
och ny kultur.
Beträffande sjöfart och skeppsbyggnadskonst hade nordborna
mera att lära Västeuropas folk än att själva lära av dem.
Åtskilliga nyheter i skeppsbyggeri synas dock för nordborna
ha blivit frukten av beröringen med Västeuropa, särskilt
några nya fartygstyper med utländska namn; de stora skepp,
Olav Tryggvason lät bygga, tyckas ha haft sina förebilder i England.
Anläggandet av städer var åtmistone i Norge vid vikingatidens
slut starkt påverkat av brittiska mönster; Olav
Tryggvason hade, när han anlade Nidaros, Dublin och London
för ögonen.
I krigsväsendet (som behandlas i avd. V) voro visserligen
nordborna på det hela överlägsna Västerns och Söderns
folk, men mera genom kroppslig styrka och färdighet samt
genom sitt mod och dödsförakt än genom beväpning och taktik.
Därför införde de under vikingatiden en myckenhet av
goda vapen, i synnerhet hjälmar, spjut och svärd från Frankrike,
men lärde sig också att hemma efterlikna dem. Vidare
lärde de sig att begagna rytteriet såsom en del av hären, att
uppställa sig i »svinfylking», att förskansa sig och bygga fästningar,
att företaga regelbundna belägringar, konstruera och
använda konstrika och starka belägringsmaskiner. När Knut
den store upprättade ett slags stående här (þingmannalið),
hade han förebilder dels från de i Irland bofasta norrmännen,
dels från angelsaxerna.
Åkerbruk och boskapsskötsel (avd. VI) kunde norrmännen
på flera sätt utveckla genom sin intima beröring med de
keltiska folken på de brittiska öarna: lånord, anträffade i synnerhet
på Färöarna, visa, att nya sädesslag och kreatursraser,
nya redskap och arbetsmetoder blivit kända av dem genom
dessa kelter. Och dessa inflytelser sträcka sig i många fall
även till Island, i några till och med till Norge.
Den mycket utförliga redogörelsen för myntväsendet
(avd. VII) omtalar först de omkring år 900 präglade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
