Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Episka lagar i folkdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Remus, som i början dela samma öden; men vi böra observera,
att de, när svaghetstiden är slut, komma i motsatsförhållande.
Eljest behöva de gemensamt uppträdande kamrater, som förföljas
eller övervinnas av en starkare, ej ens vara bröder
(syskon). Men underlägsenheten uttryckes så genomgående
med två-talet, att ofta en »broder» eller »kamrat» tillskapas,
där den ursprungliga sägnen haft blott en person. I mytologien
står i regeln ett »tvillingpar» såsom tjänare eller på annat
sätt underordnat den upphöjda gudomligheten: Odin har
två korpar och två ulvar, Frey betjänas av Byggvir och
Beyla, Tor av Tjalve och Raska. Gudasöner äro vanligen
två: Vidar och Vale hos Oden, Mode och Magne hos Tor.
Ända långt ner i tiden förekomma gärna två tjänare till att
utföra något, som tyckes kunna ha uträttats av en enda. Förekommer
blott en tjänare, blir »motsatslagen» gällande: tjänaren
blir t. ex. klokare än hans herre.
Vi komma så till den viktiga »tretalslagen» och den därmed
nära förbundna »omtagnings»- eller »upprepnings-lagen»,
sagans utpräglade förkärlek för talet tre: tre personer,
tre ting, tre efter varandra följande händelser av samma slag.
I folksagorna äro exemplen på dessa »lagar» ytterst talrika.
Också i mytologien härskar tre-talet; genomläser man
t. ex. Voluspa, finner man det överallt.
I allmänhet kan man säga, att 3 är högsta tal, för vars
beståndsdelar sagan kan redogöra. Uppträda någon gång
5 eller 7, äro de obestämt »många», i synnerhet av något sällsamt
eller magiskt slag. Med 12 menas en sluten skara följesvenner.
Talet 9 (= 3x3) har en mystisk religiös funktion,
men blott ringa episk användning. Högre tal brukas ogärna.
I folkdiktningen uttrycker tretalet vanligen, att något är
stort eller svårt att utföra, farligt o. s. v. Det, som skall framstå
som sagans väsentligaste moment, bör helst komma fram
tre gånger. En rad av tre likartade handlingar kan angiva,
att svårigheten övervinnes gradvis, eller ock, att svårigheten
alltjämt växer. En stegring ha vi t. ex. i »Prinsessan på
glasberget», där hjälten i varje anlopp kommer längre upp.
Men de tre handlingarna kunna också vara alldeles likartade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
