Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett svenskt rimlexikon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenskar, som förvärvat någon betydande skicklighet i den obundna
stilens behandling, hava säkert många i sin ungdom
med lust och iver försökt sig i den bundna stilen. För min
del hyser jag ej det ringaste tvivel om att metodiskt ordnade
övningar i versskrivning förr eller senare komma att ingå som
ett led i modersmålsundervisningen på de högre stadierna i
våra skolor. Så vitt jag vet, är den tanken ännu främmande för
flertalet av våra ledande pedagoger, – men det betyder föga;
vi komma att behöva införa flera »nyheter», innan vi få till
stånd en verkligt fruktbärande modersmålsundervisning.
Nu är ju inte all vers rimmad och skriver man vers för att
öva upp sig i språkbehandling, så gör man nog klokast i att
till en början låta de metriska försöken röra sig
fria från rimmets hårda band. Men den rimmade versen är
i alla fall för oss den käraste poetiska formen, den enda rent
folkliga. Och naturligtvis skärper rimdiktandet än mera behovet
att genomrannsaka språkets förrådskammare. Av alla verser,
som nu skrivas eller framdeles komma att skrivas i Sveriges land,
är och blir säkerligen den allra största delen rimmad, vare sig
den skrivande är verskonstnär eller dilettant, ung eller gammal.
Och så pass mycket har nog en och var av oss sysslat med rimmerier,
att han vet, hur lätt man kommer i rimnöd, och hur glad man blir,
»när rimmets guldfisk hugger på ens bete», som Snoilsky uttrycker
sig i en sonett.
Skulle man – för att fasthålla Snoilskys bild – ha dålig
fiskelycka eller ha ont om tid, så är det ju bra att ha
tillgång till en liten bekväm glaskupa, där en »guldfisk» av
passande dimensioner ögonblickligen kan håvas upp.
Rimlexika ha också av ålder blivit sammanskrivna för
de flesta kulturspråk. För svenskan gjordes det första
försöket av rektorn sedermera kyrkoherden Andreas Arvidi;
rimlistan, upptagande 76 sidor, utgör en avdelning i
hans »Manuductio ad poesin suecanam, thet är En kort handledning
til thet svenske poeterij» (Strängnäs 1651). Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
