Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rytmen och fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fall ringa, ty ofta ligger »texten» av sig själv till hands i
just de kommandoord, som bruka eller åtminstone
kunna uttalas i stället för signalen.
Men den skapande fantasien tyckes dock icke hava
omfattat militärsignalerna med samma kärlek som den enklare
och enformigare klockringningen. Möjligt är ju också, att
textmaterialet icke blivit så fullständigt insamlat som
beträffande klockorna. De svenska förhållandena känner jag
huvudsakligen genom välvilliga meddelanden från löjtnant
Carl Tiselius, de nuvarande tyska genom
upplysningar från min vän professor Hugo Gering i Kiel; av
äldre tyska texter finnas rätt betydande samlingar, t. ex.
i Böhmes »Deutsches Kinderlied und Kinderspiel». Jag
skall här inskränka mig till några korta anmärkningar
och ett fåtal exempel.
Militärsignalernas texter tyckas på senare tid ha
förlorat åtskilligt i intresse, och detta av anledningar, som i
och för sig ha en viss kulturhistorisk märkvärdighet. Först
och främst ha texterna fått en viss officiell prägel,
därigenom att de (eller vissa av dem) blivit erkända och
antagna av militärbefälet. Dessa texter ha nämligen visat sig
behövliga för soldater, som sakna musikaliskt gehör, men
någorlunda kunna igenkänna rytmen, åtminstone om de lärt
sig att till rytmen anknyta vissa ordförbindelser, som angiva
de ifrågavarande signalernas mening. Därför ha dessa
ordförbindelser eller texter tagits i den praktiska nyttans
tjänst, underbefälet har måst lära de soldater, som saknat
gehör, att vid var särskild signal tänka på vissa bestämda ord
i sammna rytmn. Texterna ha således blivit ett slags bihang
till exercisreglementet, de ha därigenom ofta fått något torrt
och tråkigt över sig. Detta gäller i synnerhet de nu brukliga
svenska texterna; åtminstone av dem, jag lärt känna, äro
de flesta nära nog blotta kommandoord, om ock en
smula utförligare än en verklig muntlig befallning. Litet
friskare och lustigare låta dock ännu reveljens och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
