Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Werenskiold och Thaulow. Af Richard Bergh. Med 2 porträtt efter teckningar af Chr. Krogh och 16 bilder efter taflor och teckningar af Erik Werenskiold och Fritz Thaulow - Pärlmusslan. Af Claes Lagergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 154 -
på snön i backsluttningarna äro intensivt
blå. Solen står högt på himmeln; det
är så midt på dagen det kan vara.
Träd och buskar äro höljda af
gnistrande rimfrost. Så ser en riktigt
praktfull vinterdag ut i norden. Skidspår
korsa hvarandra öfver snön, de tyckas
alla leda bort till den höga, mörka åsen
där i bakgrunden, vid hvars fot den röda
bondgården ligger bäddad i snö. Röken
från skorstenen stiger, blå mot åsen, en
stund rätt upp i vädret men ångrar sig,
sträcker lättjefullt ut sig, blir till en fin,
horisontal strimma, som ligger och vajar
sakta i solen.
Gulhvitt (den solbelysta snön),
grönblått (himmeln), indigo (skuggorna öfver
snön), rödgult (den solbelysta
bondgården), mörkt brungrönt och mörkviolett
(skuggorna och dagrarna på den skog-
bevuxna åsen) bilda harmonien; det är
ett riktigt nordiskt färgackord, starkt
och uppfriskande. Thaulow har denna
gång icke mildrat något af dess salta,
smak.
Thaulow målar också
högsommarbilder likasom ljus-ljusgröna vårlandskap
eller trista, tunga höststämningar. Alla
tider på året ser man honom ute i färd
med att eröfra land och rike åt sin konst.
Hans höga, bredaxlade jättefigur med det
vackra, blonda hufvudet är väl känd och
gärna sedd öfverallt i Kristianias
grannskap, men hans fina, stämningsfulla konst
är känd långt utom landets gränser och
gärna sedd, hvar helst den visar sig. I
konstens hufvudstad Paris äger den
kanske sina varmaste beundrare.
Thaulow hör till de konstnärer, som
gjort norden modern i södern.
Pärlmusslan.
’^är musslan lider under skalets hårda yta,
så löser hon, det sägs, de band, som henne fäst
vid klippan, där små lefnadsglada vågor flyta,
och söker ensligt djup — det djupaste är bäst.
Och där, af intet öga sedd, i smärta danar
en pärla — som med andra snart du fäster kallt
till prydnad. — Sköna kvinna, ej ditt hjärta anar,
att stackars musslan gaf dig i sin pärla allt.
Och så gör mänskohjärtat, när det älskar, lider.
I enslig vrå det skapar under tysta strider
en värld, som tjusar oss i toner, poesi.
En värld också kanske, som inga tonfall finner,
som, evigt outtryckt, förbränner och förbrinner,
som ingen prydnad är, som hon går kallt förbi.
Claes Lagergren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
