Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om folketymologi. Af Robert Geete (Fortsättning och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
på de två för äldre stockholmare
välbekanta afdelningarna af stadsmilitären
i Stockholm, hvilka först 1835
omorganiserades till en reguliär kår. De spelade
en viktig roll, innan ett ordnadt
polisvä-sen infördes i Stockholm, hvilket skedde
först 1850. — Den egentliga
stadsvaktens officiella titulatur var corps-de-garde,
och däraf blef i folkets mun korfgarde,
hvilket medförde, att de särskilda
individerna kallades korfvar och deras
kasern i rådhuset korfkitteln. 1761
inrättades dessutom en särskild vakt, eller
»separationsvakt», som underhölls af
Be-medlingskommissionen. Dess medlemmar
benämndes officiellt separationskarlaréA&x,
som gemene man uttalade det,
»siffra-tionskarlar», och hade till sitt speciella
åliggande att eskortera kvinnor till och
från domstolarna, kyrkplikten, spinnhuset
på Långholmen o. s. v. Denna »ståtliga»
trupp, som var om möjligt ännu mera
vanvårdad till det yttre än »korfvarna»,
rekryterad som den var ur stadens
slödder, gick i dagligt tal under benämningen
paltar, ett namn som förekommer redan
hos Bellman (t. ex. i Fredmans 26
epistel). I ordparet korf-palt är det således
tydligen det förra ordet, som i kraft af
sin folketymologiska skepnad framkallat
det senare. Ännu ett exempel, äfven
detta frän Stockholm. Den härstädes
särskildt inom arbetarklassen mycket
brukliga skräddkakan (af »skräd t» mjöl)
kallas af folket tämligen allmänt för
skräd-darkaka, och i denna omtydda form
har den återigen kallat till lif en pendant:
skomakarkakan, hvilket namn gifvits
åt den mjuka svarta rågkakan, som förr
också kallades »6 styfvers-kaka». Med så
enkla medel skapas en rangskillnad
mellan skräddare och skomakare, som är
förarglig nog för de senare. Och till
detta som till så mycket annat — både
ondt och godt — är folketymologien
skuld! —
De senast anförda orden leda tanken
på ännu ett ordpar, hvars historia är
ungefär densamma, ehuru ingenting af
tendentiös syftning där framträder. •—
Redan i Kajsa Vargs bekanta kokbok
finns beskrifning öfver ett slags kaka, som
bär namnet systerkaka. Namnet är
närmast lån från det danska Sösterkage,
som emellertid ej står i något samband
med Söster, »syster», utan har sitt namn
frän den westfaliska staden Soest\ alltså
»kaka från Soest». Detta hindrar likväl
ej, att den så benämnda kakan framkallat
en annan, nämligen broderkakan, som
finns beskrifven i senare kokböcker, t. ex.
i Gustafva Björklunds mycket använda
hjälpreda för husmödrar.
Ett mycket roande exempel på sådana
folketymologiska nybildningar som de
senast nämnda berättas från Norge. I
Nordlanden är det vanligt, att den yngre
fiskarbefolkningen om aftnarna kommer
tillsammans för att roa sig, och då tar
man sig gärna en svängom. Men som
sjöstöflar och träskor äro mindre
lämpliga, när man vill vara lätt på foten, så
har man funnit särdeles passande att
därvid begagna guttaperkagaloscher. Dessa
persedlar kallas i Nordlanden
gnttaperka-sko, men som första leden i detta ord
är för dem svårbegriplig, så associeras
den med det allmänt brukade gut, pojke,
hvaraf följden blir formen
gutteperka-sko. Men om »gutteperkasko» betyder:
»skor, som gutterna bruka», så är det ju
helt logiskt och i sin ordning, att det, som
flickorna dansa i, kallas pigeperkasko!
Så är också förhållandet i nämnda
landsände^ ^^^^
Om vi därnäst kasta en blick på de
språkområden, där folketymologien
företrädesvis drifver sitt spel, så finna vi
snart, att somliga af dessa gebit äro
mera lockande, andra mindre. Det är
en naturlig sak, att den tacksammaste
jordmånen finnes på sådana fält, som
måste trampas af alla och där de
främmande orden uppträda i stort antal. Sä
t. ex. torde hvarje apotekare kunna ur
sin egen erfarenhet lämna öfverraskande
bidrag till folkets uppfattning af läke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
