Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom och dess minnesmärken. Bearbetning efter Gaston Boissier. Af Edv. Alkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 21
att fästa sitt namn vid något stort
byggnadsföretag
Ett af de största nöjen, en resande
kan bestå sig, är en vandring genom
kejsarstaden Rom. Ville ban se allt, så
blefve vandringen lång nog; hvarenda
bit af staden innehåller ett eller annat
minne från cesarernas tid, — i vanliga
fall får man därför nöja sig med det,
som resehandboken anbefaller eller
händelsen för i ens väg. Kejsarnes Rom
är framför allt Palatinen. Där kan man
besöka dem i deras residens, innan man
ger sig ut på ströftåg för att beundra
deras verk. Efter de sista decenniernas
uppgräfningar kan man göra sig
en’ganska noggrann föreställning om Flaviernas
kejsarborg. Af den stora
mottagningssalen återstå ännu icke obetydliga
murrester, klädda i marmor, med nischer, i
hvilka åtta kolossalstatyer haft sin plats,
och i bakgrunden en absid, afsedd för
kejsarens tron, sella curidis. Bakom denna
sal, vid andra änden af en vidsträckt, af
pelargångar omgifven gård, låg
matsalen, triclinium, hvilken Martialis
jämfört med de olympiska gudarnes matsal
och om hvars prakt rester af dyrbara
stenarter bära vittne. Vidare stadium,
elär kejsaren med några vänner plägade
åse de förnämsta atleter och
knytnäfskämpar, och slutligen kejserliga logen
vid den nedanför utsträckta circus
maximus. På Palatinen ligger äfven den mera
privata byggnad, som man kallat ömsom
Livias, ömsom Germanici hus, prydt med
de vackraste antika fresker, som
upptäckts i Rom.
Man kan stiga ned från palatinen på
den stora antika trappa, som leder direkt
till forum. Här återfinner man rester af
kejserlig byggnadsverksamhet, särskildt
af den stora basilica julia, men som
sagdt tillhör forum mera republikens tid
än kejsarnes. Dessa synas också hafva
insett svårigheten att gifva sin prägel
åt detta minne af en gängetr storhetstid,
ty de hafva byggt nya fora, som ännu
bära namn efter sina upphofsmän. Så
fortsätter forum på den palatinen
motsatta sidan af Cæsars, Augusti, Nervas,
och det praktfullaste af alla, Trajani
forum. På det sistnämnda reser sig
ännu i dag den berömda, med en
relief-följd smyckade Trajanuskolonnen, men
eljest äro återstoderna af dessa
kejserliga minnesmärken rätt få och
obetydliga. Man kan därför rundt Capitolium
rikta sina steg emot Corson, som är den
gamla Via flaminia, hvilken forntidens
romare följde, när de ville begifva sig
till Marsfältet. Nu är området mellan
Corson och Tibern stadens tätast
bebyggda del med slingrande gator och
oregelbundet sammangyttrade hus.
Fordom var här en stor slätt, där man
öfvade sig i alla brukliga idrotter.
Redan Horatius klagar dock, att ungdomen
visar allt mindre benägenhet för de
stärkande öfningarna, och kejsartiden kan
utan olägenhet fylla Marsfältet med
byggnader. Augustus börjar: från hans tid
härröra Agrippas Panteon, Oktavias
pelargång och Marcellusteatern. Panteon är så
godt som orördt; blott dess dyrbara tak af
koppar och brons är borta. Det har vandrat
till gjuteriet och därifrån i form af ett både
till volym och smaklöshet storartadt
tabernakel till Peterskyrkans högaltare. De
bägge andra byggnaderna hafva lidit mera;
Marcellusteatern skulle man dock kunna
återfinna till större delen, om den
befriades från de husmassor, som lägrat
sig i och omkring dess murar.
Innan vi sluta vandringen genom
kejsartidens Rom, återstår ännu ett stycke
väg. Från Marcellusteatern bär det af
genom ett kvarter, som fordom hette
Velabrum, utmed Palatinen ända till
bortre ändan af forum, där Titusbågen
reser sig. Vi befinna oss inom den
fla-viska ättens särskilda område, och
framför oss höjer sig det största monument,
denna ätt lämnat efter sig och som
mer än alla andra ger ett uttryck åt
det dåtida Roms storhet — Colosseum.
Kolossens höjd öfverskrider 52 meter, och
denna amfiteater, som icke ens en före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
