- Project Runeberg -  Ord och Bild / Första årgången. 1892 /
396

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolumbus. Af Emil Svensén. Med 5 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

alla kommande släkters framtid. Genom
en väns bemedling sänder ban ett bref
till den gamle lärde och utber sig af
honom nödiga upplysningar rörande hans
förslag.

Den åttioårige Toscanelli hade helt
visst med harm och sorg sett sitt förslag
gä om intet. Nu må han hafva erfarit
något af den glädje, som en man af hans
skaplynne känner, då han invid dödens
port ser sitt lifs stora tanke slå rot och
spira upp i ett yngre sinne. Kolumbus
fick snart mottaga en afskrift af hans
bref och en kopia af hans karta. Det
var den gamles testamente, och han
afled själf kort därefter. Men den unge
hade han för lifvet kedjat fast vid sin
stora upptäckartanke. Kolumbus har fått
en lifsuppgift, ett mål att sträfva för,
och åt det målet ägnar han sig nu af
alla sina krafter, af ali sin själ och af
ali sin håg. Det fyller hans tankar tidigt
och sent, dag och natt, och med undran,
nästan med häpnad se vi, huru mannen
inför våra ögon höjer sig och växer. Den
forne äfventyrlige fantasten, som med
sitt ej alltid sanningskära skryt ingifvit
föga intresse och ännu mindre sympati,
är med ens förbytt i en hjälte, hvars
själ väl ännu ej är och knappast
någonsin blir helt frigjord från sin beskärda
del af mänskligt slagg men som dock
med outtröttlig ifver och brinnande
hänförelse gifver sig helt och hållet åt den
stora plan, hvars fullbordan skall göra
hans namn till ett af de största i alla tider.

Efter det han mottagit den gamle
lärdes bref, är Kolumbus en
världshistorisk personlighet, och vi kunna
numera fatta oss kortare om den allmänna
gången af hans lefnadsbana, som enhvar
ju känner till förut. Men hvar helst
hans namn med ära nämnes, där bör ej
heller Paolo Toscanellis namn förgätas.
Ty utan honom och hans bref hade
kanske den store upptäckaren aldrig
blifvit den man han blef.

)6 -

Veterligen har Kolumbus aldrig
hembjudit sin plan till sin egen fädernestad.
Det skulle ock till ingenting hafva tjänat,
ty äfven om det stolta Genua därigenom
låtit afleda sig från sin täflan med
Venedig i hemmets farvatten, skulle det för
allt hvad det kunnat vinna bortom
världshafvet stått i lika stort beroende af den
makt, hvilken behärskade Gibraltars sund,
som det för sina nybyggen vid Svarta
hafvet stått till Byzanz’ störtade kejsare.

Men på Portugals tron satt sedan 1481
Johan II, en konung efter Henrik
Sjöfararens sinne, och till honom vände sig
nu Kolumbus med sina förslag. Till deras
försvar använder ban inför konungen och
dennes rådgifvare hela det kunskapsmått,

han under tidernas längd kunnat förvärfva
sig, hvilket för sin tid icke var ringa
men hvari den själflärdes förtjänster och
brister pä ett egendomligt sätt blanda
sig. Han åberopar hvad Petrus Alliacus
och andra af tidens geografer veta att
förkunna om jordens yttersta länder;
han återgifver hvad som passar till hans
teorier hos de klassiska auktorer, hvilka
han med stor möda lärt sig att studera
på grundspråket; han anför hvad Marco
Polo har sagt om Cathay och Zipangu,
hvilkas rikedomar han med sin glödande
inbillningskraft utmålar för sina tviflande
åhörare. Naivt och okritiskt upptager
han från sina källor endast det, som
lämpar sig för honom, och förkastar lika
godtyckligt allt det öfriga. De stora
gärningarna utfördes i alla tider af de
naiva, trosstarka entusiaster, som med
underskattande ringaktning för alla hinder
gå den väg, som ingifvelsen visar dem,
och icke af de skarpsynta, pröfvande
kritiker, som vid alla företag främst se
på bristerna i teorien och svårigheterna
vid utförandet.

Men en sak förteg Kolumbus visligen,
och det var sin brefväxling med
Toscanelli. Det skulle kanske stått honom
dyrt, om han låtit förstå, att han fått
vetskap om hvad de styrande ville
omsorgsfullt bevara såsom en dyrbar stats-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 11 17:23:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1892/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free