Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolumbus. Af Emil Svensén. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 97
hemlighet. Men det kom honom också
illa till pass, att han för sina syften icke
vågade betjäna sig af den gamle lärdes
ännu alltid obestridliga auktoritet men
däremot sorgfälligt måste undvika allt,
som kunde tyda på kunskap om dennes
förslag.
Halft med misstro, halft med intresse
tyckes man hafva lyssnat till hans djärfva
planer. Tvärt afvisad blef han icke, men
konungen hade nu beslutit att å nyo
mera energiskt fullfölja försöken att
kringsegla Afrika, hvars södra spets
Bartolo-meo Dias några år senare lyckligt
uppnådde. Då intresset för dessa färder
åter fått lif, svalnade hågen för
upptäckter i västerhafvet. De fordringar
Kolumbus uppställde voro ej heller af
det slag, att de höjde hans utsikter.
Fullt förvissad om framgången af sina
planer och icke mindre medveten om
deras oerhörda betydelse för det land,
som fick draga fördel af dem, var han
för egen del ingalunda hugad att nöja
sig med blotta äran. Han begärde
därför i blifvande belöning adelskap,
amiralsvärdighet, ärftligt ståthållarskap öfver
alla nyupptäckta länder och tionde af
alla inkomster därifrån. Detta tyckte
den portugisiska regeringen vara något
starkt, helst i en tid, då konungarne
med ängsligaste misstänksamhet vakade
öfver att en enskild undersåte icke fick
blifva alltför mäktig. I Portugal var
det ju till och med ledande
statsgrundsats, att den, som under en
upptäcktsfärd skördat ära och rykte, aldrig mera
fick leda en dylik färd. Det har
berättats, att konung Johan, sedan han
af-lockat Kolumbus dennes planer, i
hemlighet låtit utsända ett skepp för att
bakom hans rygg på egen hand utföra
dem, men att skeppet efter åtskilliga
vidrigheter med illa förrättadt ärende
måst vända tillbaka. Berättelsen kan ej
historiskt ledas i bevis men stämmer
utmärkt väl öfverens med tidens anda.
Hvad som ock var enligt med
tidsandan, det var, att den tillämnade upp-
täckaren en vacker dag såg sig på väg
att behandlas som statsfånge.
Statskonsten var då sådan, som den inom
kort skulle sättas i system af
Macchiavelli; och ville Portugal ej för egen del
göra sig främlingens vidtsväfvande snille
till godo, så var det klok politik att
hindra andra stater att eventuellt draga
fördel däraf. Med utsikt att kanske för
lifstiden försvinna i ett mer eller mindre
mildt fängelse, kanske hotad med
anklagelse att lia satt sig i besittning
af statshemligheter, fann Kolumbus det
bättre att förekomma än förekommas.
Lämnande sin maka död eller döende,
flydde han 1484 med sin femårige son
Diego från Portugal.
Till en början tyckes han ej rätt veta,
hvart han skulle vända sig. En tid har
han varit i begrepp att uppsöka konungen
af Frankrike och underställa honom sin
plan, men händelsernas gång förde honom
till Spanien, där vi snart finna honom hos
hertigen af Medina Celi.
Kung Johan tyckes hafva ångrat, att
han släppt den djärfve sjömannen ifrån
sig. Ar 1488 sänder han ett bref till
honom i Sevilla, hvari han inbjuder »sin
synnerligen gode vän» att återvända till
Portugal och gifver honom kunglig lejd
att komma, stanna och gå efter behag.
För ali säkerhets skull tillades, att 0111
han för vissa orsaker befarade någon
obehaglig närgångenhet af de kungliga
ämbetsmännen, så tillförsäkrades honom
att hvarken varda fängslad, fasttagen,
anklagad, ställd för rätta eller förhörd,
för hvad sak det vara månde. Men
Kolumbus lät icke locka sig tillbaka,
och däri har han antagligen handlat
klokast.
I Spanien erhåller hans förehafvande
snart en ny prägel. Hans för alla
intryck öppna sinne kunde ej undgå att
påverkas af det starka religiösa drag,
som gick igenom det samhälle, där han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
