Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Olavus Petri. Af Fredrik Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
the thet, gudh them budhit och befalet
haffuer, såå ath the stadhgar, ther göras j
then acht, ath skickeligheet skal bliffua och
ath förarghelse icke skee skole, äre icke
retzligha menniskio stadhgar, som man här
omtalar, vtan gudz bodh, som skickeligheet
budhit och förarghelse forbudhit haffuer, och
then sådana stadhgar bryter, görandes ther
medh oskickeligheet och förarghelse j then
Christeliga församblingene, han bryter icke
emoot menniskio bodh aleena, vtan emoot
gudz bodh, som sådana forbudhit haffuer.
Men thet skal man och här besinna, ath
thet är wel gudz wilie och bodh ath
skickeligheet altijdh halles, och förarghelse emoot
kerleken altijdh vndwikas skal; doch kan
sådana skickeligheet icke altijdh eens gå til
medh the vthuertes åthäffuor och
Ceremonier, ther före skeer ther offta förwandling
vthi, epter som tijdhen och lägligheten
tilkräffuer, för ty, the åthäffuor och
ceremonier, som j mong stycke wel tiente för
tusende åår sidhan til en ärligh skickeligheet,
the wilia nw j wor tijdh jntit tiena, och
twert om jgen, mong stycke tiena nw til
jtt ärlighit regemente, som thå jntet hade
tient; doch kunde man bådhe thå och nw
halla skickeligheet epter gudz bodh, än thå
thet hade skeedt medh åthskilieliga
åthäffuor, the ther skickas aff biscopar och
prelater j then acht, ath alt skal redeligha
tilgå, them man thå plichtig är ath wara
lydigh, epter thet the driffua thå gudz bodh
medh theres bodh och stadhgar, som the
göra påå menighe församblingennes wegna,
och icke theras eghen dicht eller funder.
— — — — — — — — — — —
Men gudz ordh äre sielenes födha, och
äre rätta reglan, epter hwilke wij må döma
om alla menniskios läror och dichter och
see huru the komma öffuer eens medh
them. Dragha the öffuer eens medh gudz
ordh, såå taghe wij ther gerna widh, icke
för then skul, ath the äre menniskiors
läror, vtan för then skul, ath the dragha
offuer eens medh gudz ordh; men dragha
the icke offuer eens ther medh, thå läte
wij them fara, som S. Paulus oss lärer,
ther han segher: försöker all ting, och
beholler thet gott är; sammeledes lärer och
S. Johannes j sinne epistel: forsöker
andanar, om the äre aff gudhi. Skulle wij nw
såå fast halla menniskios påbodh, som gudz
ordh, hade Paulus och Johannes
fåfengeliga giffuit tesse rådh.
— — — — — — — — — — —
Nw kan thet jw jngen neka, ath aff
menniskio dicht är j Christenhetenne then
twedregt kommen, som j en long tijdh warit
haffuer. Först haffuer clerekrijt syndrat sich
jfråå leekmen, och haffua hallet sich
wärdughare än leekmen, och ther haffuer påwen
mykit tilhulpet medh sina priuilegier; ther
til en part aff clerekrijt haffuer syndrat sich
j såå monga handa munka regler, ath
näpliga noghor kan them vprekna, och then
ene wil hijt och then andre tijt, och hwar
haller sina reglo bättre än the andro, ther
ganska mykit haat och nijt affkommit är.
Christus som är wäghen, sanningen och
lijffuet, lärde oss ath wij skulle bliffua jtt,
som hans fadher och han äro jtt, och gaff
oss jtt Euangelium, ther wij skulle alle rätta
oss epter, ena troo, jtt doop. Såsom thet
är en gudh, såå skulle wij och alle wara
jtt folk: men wij wilie icke wara ther medh
til fridz, ath wij hade alle en lärdom, vtan
wille hwar påå sina sidho finna noghot nytt
vppå, medh hwilkit wij forbätra wille, thet
Christus oss lärdt hade, och toogh såå icke
bätre lagh för oss, än ath ther som sämia,
kerlek och endregt skulle haffua warit, ther
bleeff aldra största awund, haat, nijt och
twedregt; thetta är then frucht, som
menniskios stadhgar haffua gioordt.
— — — — — — — — — — —
Och är först merkiandes, ath thet man
nw kallar gudz tiänest, är meste parten
vpkommet aff menniskios funder, som är
medh kyrkiobygning, när man bygger
kyrkio, closter, capeller, och annor sådana
hws, j then acht och mening, ath man wil
byggia thet til gudz hws och tempel, ther
gudh skal besynnerliga boo vthi; såsom
och the kyrkiotijdher, som siungas, om
kyrkiomesso mest lydha. Sådana gudz tiänest,
som medh then bygning skeer, är fåfeng,
ty gudh haffuer thet jntit befalat, ey boor
han heller j noghot hws, som medh
hender gioordt är, som S. Stephanus och
Paulus sagde; men byggia kyrkior och capel
for thet meniga betzsta skul, ath then
Christeliga församblingen skal komma ther til
hoopa, och handla gudz ordh, sacramenten
och almenneliga böner, thå är thet en
gerning, som gåår aff kerleken, och bygges
thå menniskiom och icke gudhi til godho,
ty honom görs jntit hws behooff;
menniskiomen görs hws behooff, ther the kunna
skyla sich för regn och sniöö etc. Såå är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
