Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - G. von Rosen. Af Karl Wåhlin. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 KARL WÅHLIN".
MOTIV FRAN VISBY. Skiss af G. von Rosen (1864).
världsutställningen i London 1862. Leys
hade funnit ett medel till förstärkt
forntidsverkan i ett arkaistiskt
framställningssätt, som speciellt närmade sig till
den äldre nederländska skolans. Hans
inverkan på den unge svenske
konstnären var fullständigt suggestiv.
»Försjunken i åskådandet af dessa, om en
snart sagdt öfvermänsklig intuition
vittnande bilder, som likväl flertalet med
likgiltighet skred förbi, drömde jag mig
tillbaka till en hänsvunnen tid, och för
mina yttre ögon försvann hela den
öfriga utställningen, den omgifvande
mängden, ja hela den existerande världen.
Då jag lämnade London, var jag pä
dagar vorden JOO år äldres
Det skulle legat en fara för
konstnärens framtid i ett så fullständigt
uppgående i en besläktad ande, om icke
hans natur varit stark nog att åter räta
sig upp. Den studieresa som han 1864
kom i tillfälle att företaga till Egypten,
Palestina, Syrien, Turkiet och Grekland,
och hvarifrån han återvände öfver
Do-naufurstendömena, Ungern och
Tyskland, riktade hans blick direkt på lifvet
omkring honom, för hvilket han förut
ej röjt mycket sinne. Men det var ju
också till minnenas drömländer han kom,
till våra andliga
barndomshem vid Nilens,
Jordans och Ilissos’
flöden, och då hans öga
gladdes åt de nya och
ovanliga skådespel, som
vid hvarje steg mötte
honom, erfor han på
samma gång en sällsam
bäfvan vid att tänka
på allt det stora och
underbara, som här
tilldragit sig i längesedan
svunna tider. Huru
starkt han erfor
intrycket af att beträda
skådeplatsen för Nya testamentets
oförgätliga blodsdrama, känner man af
den gripande skildring däraf, kallad
»Den sista dagen», som utgjorde det
förnämsta bidraget till Litterärt album
för 1880. Den bildserie, som han däri
frammanar, är så genomträngd af
pulserande och medryckande lif, att den
hör till det präktigaste, som vår litteratur
äger af skildringskonst. Det åskådliga
däri är så mycket mera
anmärkningsvärdt, som den författades hela 15 år
efter vistelsen i Jerusalem.
När man vet detta, förundrar man
sig icke längre öfver att större delen af
de motiv från Österlandet, som voro
behållningen af resan, oaktadt de först
efter hemkomsten fingo den gestalt, i
hvilken de framträdt för allmänheten,
besitta en så öfvertygande orientalisk
prägel, som om de vore på stället
uppfångade ögonblicksbilder. För Ny
illustrerad tidning utförde konstnären flere
teckningar med ämnen från denna resa:
Den heliga grafvens kyrka i Jerusalem,
Apelsinförsäljerska i Kairo, Den gode
herden, Julnatten; dessutom ett stort
antal akvareller, som framträdde på
1866 års konstutställning. Den
uppmärksamhet, som de väckte, föranledde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
