- Project Runeberg -  Ord och Bild / Andra årgången. 1893 /
184

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om arabernas uppror i öfre Kongo och de senaste händelserna därstädes. Af P. Möller. Med 9 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 82

p. möller.

att vi skola dela samma öde, om vi
landstiga. Hvad har då händt i Riba-Riba?

Vi fortsätta emellertid. Hvad annat var
att göra inför denna galna hop? Till råga
på eländet ligger under allt detta den
stackars Jouret dödssjuk. Page är fortfarande
mycket sjuk, roddarne äro ytterligt uttröttade
och mycket förskräckta. Från denna stund
fingo vi ej ett ögonblicks hvila. Vi följas
af kanoter med beväpnade araber. Natt
och dag signaleras vår ankomst, allt efter
som vi rycka fram — trummorna dåna värre
än någonsin.

Vi färdas fram med en verkligt
svindlande fart. Våra roddare förstå, att
ställningen förvärras för hvarje minut.
Svett-drypande och med krökta ryggar hugga de
för hvarje tag med ali sin kraft paddlarne
i vattnet — på hvila är ej att tänka.
Ismael och jag aflösa hvarandra vid styret.
Jouret yrar på sitt dödsläger i bottnen af
båten.

Vi närma oss Kassuku. Vår ankomst
hade knappt signalerats, förr än beväpnade
kanoter sättas ut från stränderna, som myllra
af åskådare. Vi omgifvas af 15 à 20
kanoter, bösskott smälla — den ödesdigra
stunden är kommen!

Två af våra roddare såras, en dödligt.
Vi skjuta och döda två fiender.
Skottväx-lingen pågår, under det att våra uttröttade
roddare söka uppnå flodens midt.
Härunder gripas roddarne i våra tre kanoter, som
följa barkassen, af en besinningslös
förskräckelse, hoppa öfverbord för att rädda sig
simmande, kanoterna kantra och varupackorna
flyta omkring på vattnet.

Denna olyckshändelse, som beröfvade
oss allt hvad vi ägde, våra varor, vår
utrustning och våra samlingar, räddade
emellertid sannolikt våra lif.

Då våra förföljare sågo kanoterna
kantra och funno lådor och tygbalar
kringflytande, stannade de ett ögonblick för att
uppsamla våra effekter. Vi lyckades
upptaga några af roddarne från de kantrade
kanoterna, och med denna tillökning i våra
krafter stucko vi pilsnabbt utför floden
lämnande våra förföljare 200—300 meter bakom.
Tack vare detta försprång, den inbrytande
natten, de talrika öarne, som dolde oss, och
slutligen våra präktiga Bangala-roddare,
lyckades vi rädda oss ur detta förskräckliga
äfventyr.

Den stackars Jouret låg under allt detta

i dödstagen och företedde en den sorgligaste
anblick. Han dog morgonen därpå, den 26
Maj. Samma dag anlände vi till Kibongi.
Därvarande araber mottogo oss vänligt, och
med deras hjälp begrofvo vi vår stackars
vän. Araberna lofvade att underhålla och
vårda hans graf.

Den 30 Maj anlände vi ändtligen till
Stanley-fallen och mottogos ej allenast med
glädje, utan äfven med förvåning, emedan
man trott oss alla vara förlorade.

Jag träffade i Stanley-fallen Tippo Tips
son Sefu och brorson Rachid. De uttryckte
sin stora ledsnad öfver hvad som inträffat,
och bådo oss vara öfvertygade om Tippo
Tips och hans folks trohet och förklarade,
att de aldrig skulle göra gemensam sak med
Mohaara mot oss. Af dem fick jag nu reda
på mina kamraters öden.»

I Riba-Riba, där Noblesse och
Mi-chiels varit, hade denne senare trots
N’sereras förbud börjat bygga en station
och hissat statens flagga. Detta blef
gnistan som tände stridslågan. Det
börjades alltså i Riba-Riba, Noblesse och
Michiels blefvo de första som dödades.

Om Hodister och hans följeslagare
på Lomami hade lika sorgliga
underrättelser ingått.

Åtföljd af doktor Magery och
ytterligare två europeer, hade Hodister den
8 Maj lämnat Bena-Kamba för att öster
ut tvärs öfver land begifva sig till
Riba-Riba vid Lualaba. Till denna resa
åtgå sju dagar. Upproret bryter alltså
löst i Riba-Riba, medan Hodister är på
väg dit. En liten negergosse, som
varit i tjänst hos Michiels men lyckats fly
undan katastrofen i Riba-Riba, berättar,
att Hodister till häst, åtföljd af sina tre
följeslagare ridande på åsnor* och följda
af en större karavan blifvit hejdad
framför Riba-Riba af förposter, bestående
af manyema-soldater, tillhörande
araberna i Riba-Riba. Hodister tillsäger
då sin karavan att stanna och nalkas

* Hvarken hästar eller åsnor finnas i landet,
utan äro ditförda från kusten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:40:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1893/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free