Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Gellivara. En kulturort i svenska Lappland. Af Hugo Samzelius. Med 6 illustrationer efter fotografier af L. Sjöström & F. Svenonius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
hugo samzelius.
gränstrakter, och särskildt fick namnet
Gellivara snart en alldeles egen klang
— återklangen af malmens i de
utomordentligt rika järnfälten.
När fordom en resande skulle begifva
sig upp till denna som en civilisationens
utpost inne i fjällmarken belägna plats,
låg en åtminstone efter sydsvensk
uppfattning högligen besvärlig väg framför
honom. Antaga vi att färden skedde
efter ångbåtarnes tillkomst, t. ex. på
1870-talet, behöfde han emellertid ej
efter hästar tillryggalägga de efter
gammal räkning dryga 120 milen mellan
Stockholm och Luleå utan
»debarque-rade» efter ett par dygns lusttur vid
sistnämnda stads kaj och åkte sedan
landsvägen endast — 22 mil, då han
var framme vid Gellivara, en liten
torftig kyrkoby med i allmänhet finsk
befolkning; de svenskfödde utgjordes
endast af präst, länsman, skollärare samt
några bergskarlar och handlande. Nu
är likväl alltsammans detta i grund
omstöpt: ånghästen framför den bekväma
kupén — i stället för gästgifvarehästen
och den i Norrland öfliga tvåhjuliga
schäsen — frustar nu i väg med den
resande hän öfver det bördiga
kustlandets slätter, genom skogstrakternas
granhult och furuhedar samt öfver dessa
ändlösa, med spridda martallar bevuxna
myrar, som ligga i tusenårssömn och
hallucinera om odlarens hacka och plog,
fram till det nutida Gellivara med dess
städse växande svenska befolkning, dess
vältimrade villor och sjudande,
utvecklingskraftiga lif. Vid kilometern 136
passeras polcirkeln — stationen
därstädes heter också Polcirkeln —, och vid
km. 205 har man nått resans mål och
skyndar att på det förträffliga »Grand
hotel» skaffa sig rum och mat.
Från Gellivara station utgå banspår
dels till km. 225 (»the rails-tip» nära
Ladnivare på norska linien), där schakt-
ningen och skenläggningen en gång
afstannade — en för öfrigt nu mycket
ramponerad sträcka, dels till det 7 km.
aflägsna Malmberget, hvarest de
beryktade järnfyndigheterna finnas. Då det
är just dessa grufvor, som efter hand
föranledt ortens uppblomstring, torde
deras historia här böra skildras. I en
bergmästarerelation från 1704 omnämnes
malmfältet för första gången, hvarefter
saken synes hafva råkat i glömska till
1735, då en del fördelaktiga områden
inmutades af en kapten Tingvall, som
år 1738 erhöll rättighet att anlägga
masugnar och hamrar i Råne socken vid
kusten. Denne Tingvall öfverlät
emellertid samma år sin rätt till
brukspatronen Abraham Steinholtz, hvilken 1740
upptog Upsalaprofessorn J. Meldercreutz
till medintressent. Från 1 744 var
Meldercreutz ensam ägare till verken med deras
utmål och masugnar — malmen kördes
då från grufvorna den 18 mil långa
vägen till Strömsunds masugn, som var
belägen vid Rånefjärden 1V4 mil från
järnbruket Melderstein, hvilket blifvit
an-lagdt af Meldercreutz. På grund af
bristen på landsvägar samt den öfverflödande
tillgången på älfvar och vattendrag
gjordes denna transport vintertiden, då
lappar forslade malmakjorna med sina
renar. Framdeles fördes på beskrifna,
dyrbara sätt Gellivaramalm äfven till
masugnarna vid Selet i Nederlule socken
(ungefär lika långt som till Strömsund),
Gyljeni Öfverkaliks socken (14
mil),Palo-korva vid Torne älf i Pajala socken (14
mil) och Avafors i Råne socken (16 mil).
Efter Medercreutz’ död 1785 gingo
verken genom köp till brukspatron Jean
Bedoir, som år 1799 sålde dem till den
om Norrbottens utveckling så utmärkt
förtjänte frih. S. G. Hermelin, för hvars
räkning redan från år 1797 genom
bärgs-rådet C. M. Robsahm en del nya
inmutningar gjordes i Malmberget. Hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
