Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Rothenburg ob der Tauber. Ett reseminne. Af Ellen Fries. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rothenburg ob der tauber.
247
och hvar, själfständiga, individuela, det
ena utan hänsyn till det andra, som
främlingar, hvilka ödet fört samman vid
ett värdshusbord. Och dessa höga tak
med många våningar vindsgluggar!
Hvilka härliga fester kunna ej där
spöken och råttor fira bland hundraårigt
skräp och dam!
Är Ni bara aldrig så litet stycke
af en artist, slites ni från det ena
motivet till det andra! Plär finnes ock
staffage för alla möjliga historiska
fantasibilder, och Ni kan lätt glömma, att
Ni verkligen lefver i slutet af nittonde
århundradet.
Det ståtliga gymnasiet från
1600-talet med sina granna barockornament
skänka vi en skyldig gärd af beundran,
på samma gång vi uppgifva ett rop af
förtjusning öfver det lilla rosenhöljda
klockarbostället i närheten, den sista
återstoden af ett gotiskt kapell, som
fallit offer för de bayerska
myndigheternas missledda ordningsnit.
Vi gå upp för den nötta trappan
för att få den vänliga klockarmor att
öppna S:t Jakobs och S:t Franciski
kyrkor för oss. Annars lära vi ej slippa
in, ty midt i det katolska Bayern är
Rothenburg en helt och hållet
protestantisk stad.
Den ena kyrkan var dock
händelsevis öppen, och där träffade vi en
gammal prästman, som gick och visade dess
märkvärdigheter för bondfolk, som
antagligen varit i staden för marknadens
skull. När han fick höra, att vi voro
svenskar, blef han helt vänligt stämd
emot oss. »Svenskarne ha gjort vår
religion goda tjänster», sade han åt sina
socknebor. Dessa tittade på oss med
ett visst blygt och skyggt intresse, och
så slogo vi följe för att bese de gamla
kyrkorna.
S:t Jakobs kyrka lär blifvit byggd
genom att ali menigheten besparade ett
öre i veckan under långa tider. Med
dessa små summor fick Rothenburg
slutligen en vacker gotisk kyrka, ej
stor men med eleganta proportioner.
Den innehåller åtskilliga sevärdheter,
främst korfönstrens stora glasmålningar
från trettonhundratalet och det sköna
högaltaret med sina skulpterade helgon
och färgrika," naiva målningar — ett af
den äldre tyska konstens mästerverk.
Detta altare är skänkt af Henrik
Topp-ler, ett namn, som ofta möter oss i
Rothenburgs annaler, namnet på dess
störste son, en djärf, förslagen borgare,
som på 1300-talet sökte göra
Rothenburg till Nürnbergs och Augsburgs
medtäflarinna. Staden fick ett ofantligt
uppsving under hans tid, men
Rothen-burgarne närde i sitt sinne den dämon,
som hindrar alla stora planers
genomförande. Afunden lämnade dem ingen
ro, förrän Toppler fallit ett oskyldigt
offer för sin fosterländska ärelystnad.
Han ihjälhungrades i ett eländigt
fängelse, och med honom gingo alla
stormaktsdrömmar om intet för den gamla
riksstaden.
Flere i strid fallne svenskar lära
ligga begrafna i dessa kyrkor, men det
är en graf som mera tilldrager sig
uppmärksamheten genom sin konstnärliga
utstyrsel. Det är Johan Georg Perkhöffers
i Franciscanerkyrkan. På stenen står
inristadt:
>Als Schweden vons Papst Tirannei
Das teutsche Land wolt machen frei
Und ich mit Freuden half darzu
Fordert micli Gott eilend zu ruh,
Da der ligisten gesamte Macht
Für hiesige Stadt ward gebracht,
Ein Kugel mein Haupt tödtlich verletzt
Mein Seel in ewig Freud ward gesetzt. >
Den gode mannen hade blifvit
skjuten i käken efter hvad en
grafunder-sökning visade. En vacker dräkt af
svart siden med g-uldkantiljer, i hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
