Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - En teaterföreställning under medeltiden. Af Henrik Schück. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
HENRIK SC.HüCK.
anstrykning. Den romerska liturgien nöjde
sig nämligen ej med att blott i ord
framställa den heliga historien, utan den ville
äfven genom en åskådlig bild tydliggöra
dess innehåll för menigheten. På
påskmorgonen t. ex. hade man i koret uppställt
en graf, vid hvilken tvänne till änglar
utklädda präster höllo vakt. Tre andra
präster, utklädda till de tre Mariorna,
närmade sig sjungande grafven, och
mellan dem och grafvens vaktare uppstod
nu en kort, från bibeltexten lånad dialog,
som vi kunna betrakta såsom ett litet
drama in nuce. På juldagen uppställde
man en krubba i kyrkan, och vid denna
framställdes herdarnes tillbedjan i en halft
dramatisk form. På trettondagen såg man,
huru de heliga tre konungarna närmade
sig krubban med guld, myrrha och
rökelse, och mellan dem och Herodes’
tjänare fördes likaledes en kort dialog. På
liknande vis var hela det kyrkliga året
upptaget af religiösa fester, hvilka
vanligen hade en dramatisk karaktär, och
så kom Kristi hela historia att behandlas
i dramatisk form. Det gamla
testamentet rycktes snart in i denna cykel, enär
det enligt medeltidens uppfattning endast
utgjorde en s. k. figur af det nya eller
blott förebådade detta. Jonas, Daniel
m. fi. voro företrädesvis prototyper för
Kristus, och sä småningom började man
därför att i liturgisk-dramatisk form
framställa äfven deras historia.
Detta älsta kristna drama var på
latin, men då detta språk var menigheten
obegripligt och då man å andra sidan just
ville påvärka denna stora allmänhet, såg
man sig snart nödsakad att öfvergå till
de moderna språken. Först blandade
man in dem såsom öfversättningar efter
den latinska texten, men innan kort föll
denna alldeles bort, och dramat blef ett
på folkets eget språk skrifvet stycke.
Men denna förändring drog flera
andra med sig. Dramat kom därigenom i
ett starkare beroende af
lekmannapubli-ken, dess fordringar måste mer än förut
tillfredsställas, och framställningen
förlorade därigenom det äldre, liturgiska dramats
strängt religiösa karaktär. Detta enkla, föga
utvecklade liturgiska drama svällde nu
ut till ett fullkomligt kolossalt skådespel,
som vid medeltidens slut kunde behandla
mänsklighetens hela historia, ända från
skapelsen intill den yttersta domen. Men
detta drama kunde dels på grund af sitt
jämförelsevis världsliga innehåll, dels i
följd af den sceniska apparaten och det
stora antalet uppträdande icke längre
uppföras i kyrkan, utan måste flyttas ut
i det fria. Men därigenom att scenen
blef en annan, blefvo äfven skådespelarne
andra. Medan dramat utgjort en del af
den kyrkliga kulten, hade prästerna varit
de enda skådespelarne. Nu öfvertogs
detta yrke af lekmännen, och dramat
lösgjordes därigenom än ytterligare från
kyrkans förmynderskap.
Denna förändring, för hvilken jag
nu redogjort, synes hafva skett i slutet
af noo-talet eller det århundrade, då
medeltidens mäktiga korporationsväsen
först började att utbildas. Det var det
tredje ståndets tid, som nu grydde.
Städernas borgare slöto sig tillsammans mot
de stora herrarne och befäste sina städer
för att med vapen i hand kunna skydda
sina fredliga näringar. Inom städerna
bildade de olika handtvärkarne skrån och
gillen till ömsesidigt beskydd och hjälp,
och vid sidan af dessa korporationer
uppstodo andra, hvilka blott hade det
sällskapliga nöjet till mål. Redan på
1200-talet finna vi därför i de stora
handt-värks- och handelsstäderna i nordöstra
Frankrike en mängd s. k. »glada sällskap»
och literära föreningar eller puys. Det
var de förra, som först utbildade
medeltidens komedi; de senare togo däremot
det allvarliga dramat om hand, sedan
detta lösgjort sig från kyrkans inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
