Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Om örats form. Af Carl M. Fürst. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om örats form.
327
bens fria kant för att vanligen efter en
ringa svängning uppåt försvinna i sitt
fäste något nedanför käkleden. I
brosk-delen följer i vanliga fall denna yttre
kontur ej örats fria kant. Kanten är
nämligen inviken och fortsättes i spiral
mot örats centrum ofvan hörselgången.
Denna spiralvridning har gifvit hela den
invikna delen namnet snäcka (helix). Jag
vill emellertid kalla den örfålL Genom
invikningen bildas en lång ränna,
hvilken skiljer örfållen från en utbuktning
(antihelix), rnotfållen, sonr uppåt tilltager
i bredd och framåt delar sig i två
grenar, medan den nedåt mer och mer
smalnar af. Vid nedre ändan är den
oftast genom en rund inskärning skild
från ett framskjutande parti, mottaggen
(antitragus). Midt framför detta på främre
sidan om hörselgångens öppning ligger
en utbuktning med broskunderlag,
örtaggen (tragus). Strax bakom örtaggen
finnes en djup inskärning nedåt, örviken,
som motsvarar undre väggen på yttre
hörselgångens eller örgångens mynning.
Den centrala, mest urhålkade delen af
örat, som begränsas af motfållens främre
kant och dess fortsättning nedåt men
tudelas af örfållens centrala ända, är
ör-gropen (concha). På örats afvigsida
igenfinnas de omtalade utbuktningarne såsom
insänkningar och tvärtom insänkningarne
såsom utbuktningar, nästan såsom på en
vanlig pressad bleckform.
De delar, jag ofvan beskrifvit, äro,
likasom ännu flere detaljer i örats byggnad,
gemensamma för alla människoöron, men
öronen blifva ej därför lika hos alla, ty
växlingarne i de skilda delarnes form äro
så stora, att de gifva örat i dess helhet
en för individen säregen form.
Hvad först örsnibben angår, så
påträffas öfvergångsformer från stor, fritt
hängande örsnibb till en form, där kanten af
örfållen eller dess fortsättning går direkt
till örats vidfästningsställe, alltså där ör-
snibb i egentlig mening saknas. Den kan
än vara plattad och visa en slät
utåtriktad yta, än vetta delvis framåt, hvarvid
ytan blir ojämn. Örsnibb saknas i
allmänhet hos djuren, men är ej en för
människan egen bildning, då den finnes
antydd hos de människoliknande aporna
och särskildt är ganska utvecklad hos
chim-pansen. En del folkslag lära enligt
To-pinard vara utan örsnibb, såsom chaouias
i Algier (blonda berber) och dessa i så
många hänseenden intressanta cagots i
Pyreneerna, ett folk, som lefvat ända till
revolutionstiden såsom parias eller en
»race damnée» och hvars ursprung är
osäkert, men förmodats vara gotiskt.
Vid undersökningar, som jag
verkstäl-de för några år sedan på
beväringsmanskapet i Bleking, visade sig flere hafva
örsnibben reducerad till ett minimum.
Formerna växlade för öfrigt betydligt.
En ej alltför stor örsnibb, som något
afsmalnar nedåt och som är endast
obetydligt fri, anser jag vara den vanligaste
formen. Sådan är den örsnibb som man
finner på många antika konstverk, såsom
t. ex. på den meliska och den knidiska
Afrodite, men liksom naturen växlar,
så växlar äfven antiken i sin framställning.
Särdeles liten är örsnibben t. ex. hos Athene
i Paris, Hero både i Neapel och i Villa
Ludovisi. Ej fri är den t. ex. hos
Afrodite i Palazzo Cætoni i Rom. Stora
örsnibbar har deremot Athene från Egina
i München, men de äro också
genomborrade för örhängen.
Att medelst örhängen missforma sina
örsnibbar är ett synnerligen gammalt
bruk, långt äldre än den arkaiska Athene
från Egina. Afbildningar och graffynd
tyda på dess uråldrighet såväl hos
kvinnor som hos män. Så t. ex. bära ofta
männen på de assyriska relieferna stora
örhängen. Det är således en otalig mängd
människor och framförallt kvinnor, som
hafva förstört sina ursprungligen vackra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
