Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Upsala Domkyrka. Af C. R. Nyblom. Med 22 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
c. r. nyblom.
trädesrättigheter skulle flyttas från gamla
Upsala till Öster-Aros eller nya Upsala,
såsom orten från denna tid lärer börjat
kallas. Men först 1270 beslöto konung
Valdemar och hans råd på en herredag
i Söderköping, att denna flyttning skulle
äga rum. Under tiden hade arbetet på
den nya domkyrkobyggnaden begynnt,
så att Erik den heliges skrin med
martyrkonungens jordiska kvarlefvor kunde
högtidligen öfverföras till nya Upsala den
24 januari 1273, till minne hvaraf den
årsdagen i vår almanacka kallas »Erie
translatus». Men det dröjde mera än
halftannat århundrade, innan detta arbete
var färdigt. Ar 1287 inkallades från
Paris en byggmästare, Etienne de
Bon-nueill, med tio »compaignons» och tio
»bachelers» (af Peringskiöld kallade
»mästare» och »gesäller»), hvilka enligt det
i början af september nämnda år
uppsatta kontraktet skulle följa mästaren,
som kallas »taillieur de pierre, Maistre
de faire l’eglise de Upsal en Suece», för
att under hans ledning »ouvrer de taille
de pierre en la dite Eglise». Såsom
respenningar mottogo de 40 »livrés de
Paris» af ett par svenska studenter, »clercs
escoliers à Paris», (af Peringskiöld
öfversatt med »scholstuge-prester») hvilka i
kontraktet kallas »Sire Olivier et Sire
Charles.» Peringskiöld, som meddelar det
numera försvunna kontraktet, tillägger,
att flere furstar gått i borgen för
arkitekten »at byggia kyrkan efter den anlagda
form, som Notre Dame har i Paris.»
Något sådant blef dock icke af, i ty att
Upsaladomen i motsats mot Notre Dame
är utförd i utvecklad gotik, hvilket
hufvudsakligen visar sig i planens, särskildt
i afseende på koret, rent franska
karakter, men äfven synes i resningen och i
proportionerna, med afdrag i den förra
af den skillnad, som måste uppstå
genom användning af tegel i stället för
sten, utom i fönster, portaler och list-
verk samt i korets och tvärskeppets
pelare i det inre, där sten användts.
Under 1300-talet blefvo
korafdelnin-gen och tvärskeppet fullbordade, och
äfven det västra långhuset stod i det
närmaste färdigt, då 1400-talet ingick.
Men härvid bör märkas, att pelarne i
långhuset voro uppförda af tegel i samma
dimensioner som korets stenpelare, under
det att deras baser med hörnblad och
kapitäl voro af sten; vidare ock, att
västra fasaden, enligt iakttagelser under
restaureringen, säkerligen icke hade torn,
utan afslöts med sidotakens sneda linier
på båda sidor om en midtgafvel, som
följt konstruktionens kontur; slutligen
fanns i den sandås, på hvilken kyrkan
byggdes, under hennes södra sida mellan
västra gafveln och tvärskeppet, helt nära
under gruset, en stor »lersvacka», som på
djupaste stället går omkring 40 fot ned
i jorden, och som, okänd för
medeltidens byggmästare, under tidernas lopp
alltmera försvagade denna sida af
kyrkan samt till sist föranledde, att dess
torn fick en stark lutning åt söder, sedan
det en gång uppförts på den svekfulla
grunden.
Men innan dess inträffade den 25
maj 1402, enligt »Chronicon Visbyense»,
en stor olycka, i det att hvalf och pelare
störtade ned efter hela långhuset, dock
säkerligen blott på den södra, svaga sidan,
efter hvad iakttagelser under
restaureringen ådagalagt. Det har nämligen visat
sig, att af de fyrkantiga, klumpiga
tegelmassor, hvilka uppfördes såsom hvalfstöd,
då kyrkan återställdes efter 1402, och
hvilka till våra dagar tjänstgjort som
pelare, de norra, som visade vanliga
half-kolonner eller »knektar» på yttersidorna,
funnos kvar i fullständig form af
knippepelare, inbäddade i tegelmassan med sina
baser och ålderdomliga kapitäl af sten,
under det att däremot en sådan formad
kärna saknades i den södra radens stöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
