Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Åttonde häftet
- Upsala möte. Af Harald Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Upsala möte.
Af Harald Hjärne.
En tilldragelse, så djupt ingripande i
Sveriges öden och tillika genom sina
följder af i sanning världshistorisk vikt,
måste naturligtvis skärskådas från många
olika synpunkter. I dessa dagar, då den
ena festen till dess minne aflöser den
andra, hafva också i tal och skrift rätt
många, sins emellan afvikande uppfattningar
af dess betydelse redan hunnit
komma till orda, med den teologiska
lärdomens eller historiska forskningens
apparat, med tillämpning å dagens
brinnande frågor eller i den fridsökande
uppbyggeisens tjänst, på vers och på prosa.
Öfvervägande äro de kyrkligt färgade
uttalandena, såsom med nödvändighet
följer af ämnets art.
Visserligen hafva vi ej i vårt land,
hittills åtminstone, tillfälle att få höra
den nuvarande katolska kyrkans omdöme
om denna märkvärdiga kättarförsamling
och dess beslut, som på sin tid så lifligt
intresserade hennes målsmän. Minnesfesterna
skulle dock därigenom oförnekligen
vinna en mera historisk prägel. Vi
skulle då sättas i stånd att lefva oss in
i våra förfäders åskådningssätt för
trehundra år sedan på en enklare väg, än
om vi nu nödgas leta oss tillbaka till
deras verklige motståndares tankar och
öfriga andliga vapen i bibliotekens
bortglömda stridsskrifter. Det lefvande ordet,
uttaladt af en samtida kämpe för den
fordom hos oss besegrade saken, skulle
allra bäst och tydligast visa oss stridens
innebörd.
Men äfven om vi gå miste om dylika
bidrag till festminnets belysning, så sakna
vi ingalunda påminnelser därom, att då
för tiden kämpades en kamp, som ännu
i dag ej har alldeles domnat bort. Inom
vår egen kyrka äro meningarna, sådana
de hafva framträdt i offentliga
tillkännagifvanden af växlande beskaffenhet, ännu
i viss mån delade om hvad Upsala mötes
deltagare verkligen åsyftat och uträttat,
än mer om hvad vi själfve för våra egna
trosbehof kunna eller måste göra oss till
godo af deras arbete. Att detta arbete
i främsta rummet gick ut på bekännelsens
fastslagning och vederbörliga värn,
därom råder just ej så mycken tvist. Men
hvilken bekännelse? Var det den
oförfalskade Augustana ensam, eller äga vi
rätt och skyldighet att därunder, med
eller utan omsorgsfullt formulerade
förbehåll, inbegripa äfven den berömda
»endräktsbok», som utgjorde ett så kraftigt
inlägg i den tyska protestantismens
inbördes örlog?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Sep 11 17:24:53 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1893/0404.html
