Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Leksand. Af Johan Elg. Med 11 bilder efter teckningar af C. E. Törner och fotografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leksand.
Af Johan Elg.
Med ii bilder efter teckningar af C. E. Törner
och fotografier.
-f^Ve i vår tid så väsentligt lättade och
utbredda kommunikationsmedlen
• hafva gifvit en särskild utveckling åt
turistlifvet. Med möjligheten att resa
långt och hastigt följde hos mången
hågen att se nya trakter, men helst helt
och hållet nya, vidt skilda till rum och
art från dem, där födelse eller
lifsverksamhet anvisat plats. Det är först
jämförelsevis sent, som något verkligt
modernt turistlif af svenskar i Sverige
kommit till stånd. Men stambanan genom
Norrland, andra lands föredömen och
svenska turistföreningens verksamhet
hafva så småningom lockat många af oss
att tillbringa en eller några veckors
sommarledighet i fri natur bland snöklädda
fjäll eller blånande skogsåsar, bland
skummande forsar eller mäktiga, majestätiskt
framseglande älfvar. Och så hafva många
nya turistleder uppstått och blifvit
berömda i Jämtland, Västerbotten,
Härjedalen och Lappland. Visserligen hade
dessa trakter förut upprepade gånger
besökts af folk söderifrån, men dessa kunde
ej kallas turister i ordets moderna
bemärkelse, de reste i något bestämdt syfte,
praktiskt eller vetenskapligt. Men det
fanns och finns en turistled, som redan
under många decennier varit en verklig
sådan, och som intet förlorat på
konkurrensen med de mera storartade traderna
till Storlien, Sollefteå och Gellivara.
De som för trettio och fyrtio år
sedan ville göra en färd på ett par veckor
— de foro nästan alla till Dalarne,
där vacker och pittoresk natur, frisk, hög
luft samt det egendomliga, ursprungliga
folklynnet bidrogo att göra färden
innehållsrik för en resenär från hufvudstaden
eller de sydligare provinsernas bördiga
slättland. Ursprungligen medfördes då
oftast en bekväm resvagn från
Stockholm och till baka. Men så drogs
järnvägen fram till Upsala, sedan till Krylbo,
så till Borlänge, och slutligen kom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
