Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - I Chicago och på världsutställningen. Af Karl af Geijerstam. Med 8 bilder efter amatörfotografier - Amerikanskt sällskapslif. Af Cecilia Wærn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
karl af. geijerstam.
ledning af Coopers romaner, äro vi
alldeles säkra på, att vi fått nog af
utställningen, och att vi hafva gjort skäl för
vår middag.
* *
I »the official guide to the \vorld’s
Columbian exposition» läses: »Från
hvilken punkt besökaren än ser ut öfver
utställningen, hvar han än därstädes
låter-sitt öga fara öfver en större grupp af
byggnader eller öfver ett parti af de
härliga fälten, måste den tanken med ökad
kraft vinna insteg hos honom, att all-
ting, från det obetydligaste till det
största af detta storartade verk, har kännt
beröringen af en mästares hand och rönt
inflytande af en mäktig ande.
Paris-expositionen kostade omkring 9,500,000
dollars. Man får en relativ idé om
kostnaden, om man vet, att utgiften för
Chicagoutställningen sannolikt är mellan
26,000,000 och 30,000,000 dollars.»
Detta är amerikanskt. Tillägget,
att kostnaden varit så och så många
gånger större, det vill för amerikanaren
säga precis det samma, som att
utställningen är så och sä många gånger bättre.
•^fbj-
Amerikanskt sällskapslif.
Af Cecilia Wærn.
O et amerikanska hemlifvet i städerna
har å ena sidan så mycket, som
påminner om det engelska, å den andra så
mycket, som alldeles afviker därifrån, att
det icke är lätt att beskrifva utan att
hemfalla åt mer eller mindre långtrådiga
jämförelser med förhållanden i England.
Sällskapslifvet däremot har en mera
individuel prägel. Mycket har nog
äfven där sin motsvarighet i England men
icke så mycket, att det är nödvändigt,
för att icke ge en vrångbild, att ideligen
syfta på en massa små olikheter och
skiljaktigheter i bruk och uppfattning.
Därföre vill jag — utan alla anspråk på
allmängiltighet — försöka att ge en
skisserad bild af sällskapslifvet här, sådant
jag haft tillfälle att se det i New York och
Boston.
Jag kom hit under särdeles
gynnsamma omständigheter, ity att jag hade ett
par, tre verkligen inflytelserika vänner.
Således kunde jag undvika både Scylla
och Karybdis; både det innehållslösa
firande för hvilket berömda europeer
utsättas, till största men för deras omdöme
om seder och bruk, samt det andefattiga
boarding-house-lif, som ofta är den
nykomne främlingens enda studiefält.
Där råder för öfrigt en ganska stor
olikhet mellan lifvet i de båda städerna,
New York och Boston. Boston anses af
New York som lärdt och pedantiskt.
Bostonflickan i glasögon med en lunta
under armen och fraser på läpparne
karri-keras ständigt i kvicka och eleganta
teckningar i skämttidningen »Life». I själfva
verket har Boston, genomsyradt från det
närliggande Cambridge, något af en
universitetsstads finbildning, allvar,
blåstrum-peri och småstadsaktighet. Konservativt
och nyhetsjäktande på en gång, drifver
det ännu formligen kult med Emerson,
men skänker tillika gehör åt alla de sista
spiritualistiska nyheterna. Med verklig
hög bildningsnivå vill det gärna gälla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
