Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Litteratur. »Från tredje Gustafs dagar». Af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR.
"Från tredje Gustafs dagar".
Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och
minnen af Elis Schröderheim, Gudmund Göran
Adlerbeth och Gustaf Mauritz Armfelt, ånyo utgifna
af Elof Tegnér. — Karl August Ehrensvärd. En
Jefnadsbild från gustavianska tiden af Karl Warburg.
— F. & G. Beijers förlag.
Det är ej någon ny och öfverraskande
men väl en liflig och mångsidig belysning,
■ofvannämda arbeten kasta öfver det
brytningsskede i vår historia, som har sin
huf-vudperson i Gustaf den tredje, och som
blifvit uppkalladt efter honom. Denna tid
lämnade åt eftervärlden sitt själfporträtt i
många varianter, som voro betänkligt olika
sinsemellan, beroende på ögonen, som sågo,
och på förutsättningarna hos porträttören.
Eftervärlden, som hade att jämföra de olika
konterfejen med hvarandra för att med
ledning af de drag, de hade gemensamt, teckna
tidens totalbild och dess representativa
personligheter med oväld och med största
möjliga sanning, har ibland känt sig ganska
villrådig i valet mellan de olika källorna.
Mången gång har den ej vetat hvad den
borde tro om dessa människor, af hvilka
den ena afbildningen var så föga lik den
andra, hvad den borde tro om deras
karaktärers halt och om motiven till deras
handlingssätt.
Då Schröderheim kort före sin död
1795 nedskref de fragmentariska
anteckningar till Gustaf den tredjes historia, som
trycktes först 1851 och som nu utkommit
i sin andra upplaga, inledde han dem med
att påpeka svårigheten af att gifva en
tillförlitlig bild såväl af »salig kungens»
person som af de konflikter, hvaraf hans
regeringstids senaste år voro uppfylda. På
memoarer, som skildrade detta skede, var
ingen brist — det visste han, fast han ej
hade reda på dem alla — men man kunde
långt ifrån alltid lita på de många
memoar-skrifvarnes insikt i de ömtåliga ämnen, de
behandlade, man kunde ej ens alltid lita
på deras absoluta sanningskärlek — flere
af dem skrefvo i samma afsikt som
Schröderheim själf, nämligen i ändamål att
»justifiera» sig, att försvara sina handlingar
inför historiens dom. En mängd
sinsemellan stridiga skildringar, »diktade dels
af gissningar, dels af ilska och af
okunnighet», skulle genom dessa minnesteckningar
öfverlämnas till eftervärlden och förbrylla
dess omdöme.
Det pikanta spelade en stor roll för
denna tids människor och var lifligt
efter-frågadt såväl inom de politiska affärernas
område som i den privata krönikan. Att
många af dem, som kringspredo
rykten, och många, som upptecknade sådana,
ej voro så synnerligen noggranna i att
försäkra sig om uppgifternas trovärdighet, är
uppenbart. Dagens ön dits fingo allt för
ofta ersätta la vèritè vraie, skvallerlust
och lust att skada eller helt enkelt att visa
sig intressant och väl underrättad gåfvo
ryktena och dikterna vingar och
fortplantningsförmåga, och så fick Schröderheim
rätt i sin förmodan, att kung Gustafs
historia skulle »lida mycken villervalla» af alla
de apokryfiska berättelser, som blifvit
upptecknade som trovärdig sanning.
För den diktande fantasien blef den en
guldgrufva, denna tid med dess många
egendomliga motsättningar och dess stora
förråd af anekdoter. Det obestämda,
mångtydiga hos dess mest framträdande personer
gjorde dem till tacksamma figurer i
romaner och skådespel. Karl Kullberg skref
sin »Gustaf den tredje och hans hof» med
ledning af det lilla, som på 1830-talet var
offentliggjordt af den gustavianska
memoarlitteraturen. »Morianens» historiograf
tumlade lättvindigt och obesväradt om med
fakta och legender och såg spöken i alla
hörn, där ett spöke kunde göra effekt.
Var gamle Zeipel torr och långrandig, fast
han alis ej ringaktade det sensationela, så
var Ridderstad så mycket mera ledigt
fantasirik — hans förnäma damer kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
