Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Språkrim. Af Åke W:son Munthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io04
ÅKE w:SON JIUNTHE.
som lär vara en af det moderna Englands
förnämsta vältalare, i en själfbiografisk
skrift vid omnämnandet af sitt första
offentliga tal beskrifver den mäktiga glädje
man erfar vid att känna, att »the //zought
that brills through a //zousand hearers
has its impulse from you».
I den gamla nordiska och för öfrigt
i hela den forngermanska poesien var
däremot, som bekant, en af regler
bunden allitteration den allmänt använda
rimformen. Äfven i våra folkvisor — och
här väl delvis såsom en genklang af den
gamla konstpoesiens rimform, men
antagligen också delvis såsom en genklang af
ännu mycket äldre folkliga sånger, som
väl få antagas ha föregått den af regler
strängare bundna konstpoesien — äfven
i våra folkvisor förekommer allitterationen
ymnigt, men regellöst:
Stolts Botelid hon gångar sig på höga lofts bro
med jilkes^ydda strumpor och .rölfrpända ^kor.
Likaså uppträder allitterationen, som
bekant, ytterst ofta i ordspråk t. ex. borta
är bra, men hemma är Æäst; /ika barn
/eka Æäst o. s. v. På samma sätt i
barnrim o. d.
Det är också denna art af rim, som
är talrikast representerad bland våra
språk-rim. Se här en liten samling ur högen
gripna exempel, mycket liten i jämförelse
med den stora massa, som i själfva
verket finns:
in på bara Æenen, bygga och bo, /blk
och /ä, hvarken /agel eller _/isk, gammal
i gården, o-littrande ^"lad, med hall och
hår, ett har af hin, hvarken /’«äpp eller
kny, en /ifvad /ax, /ök på /axen, mångt
och wycket, ha måI i mun, ny och
ne-dan, wytta och noje, en />uss i />åsk, Per
och På. 1, rätt och riktigt, samt och
synnerligen, stanna i stöpet, hackel och /åg,
ta tal, »ind för våg, en vän i wiken etc.
etc. Af ett visst särskildt intresse är en
liten grupp allittererande språkrim, som
utgöras af namn på lekar eller vid lekar
förekommande uttryck t. ex. bo för Æise,
du dager, Æoppa hage, Æasta Ærans, /’röna
och klave, singla slant, /■lind/;ock o. d.
I en fras som den anförda /Erona och
/èlave, där emellan de allittererande
konsonanterna och de därpå följande vokalerna
andra icke allittererande konsonanter
förekomma, kan samklangen visserligen
teoretiskt sedt anses mindre fullkomlig, men
är dock för örat utan tvifvel lika tydlig.
Allittererande fraser af sådan art
förekomma också ofta: med barn och blomma,
fara och f lacka, tned /lygande /anor,
gammal och »rå, /èrypa till £ojs, /rata
/ersilja, synd och skam o. d. — Det kan
t. o. m. sättas i fråga, huruvida icke hvad
man kunde kalla en dold allitteration af
språkkänslan uppfattas såsom samklang,
jag menar i fall som: /ustig och g/ad,
med /if och b/od, fred och ro, kry och
rask, i brådrasket o. d.
De allittererande konsonanterna behöfva
naturligtvis icke nödvändigt börja skilda
ord för att ge intryck af samklang:
allittererande sammansättningar äro i själfva
verket mycket vanliga t. ex. från Æarns^en,
Ærum^jörn, c/öd^/ansare,
äånäimpen,/olk-/olor, Åård//andskarne, sommarsval,
syecko-7/ill o. d. — och t. o. m. i ställningar som
sams kusiner är samklangen påtaglig.
Slutligen erinras om den vokaliska
allitterationen, hvilken dock är af
betydligt svagare verkan än den konsonantiska
och äfven ojämförligt mycket sällsyntare
i språket. Här inskränker sig samklangen
till att båda leden börja med betonad
vokal, som dock icke alis behöfver vara
densamma, t. ex. i akt och ära, arm och
oländig, ur «skan i elden, ari och ägo,
i ett för allt, ^rd och äthäfvor, <?rd och
afsked, rtker och äng, ägg eller unge, öl
för ärende, i>ppet och ärligt o. d.
När vid vokalisk allitteration de
allittererande vokalerna äro lika, såsom fallet
är i älska och ära, din arma «nka,
kommer man in på ett nytt rimslag, vokal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
