Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSPLANER A HELGEANDSHOLMEN.
, I 3 I
tydliga tillbyggnader för stallets behof, dels
slutligen på den plats, där Strömparterren nu
ligger, jämte en betydlig utfyllning österut i
strömmen, ej mindre än 109 slaktarebodar,
6 slakthus, 2 våghus, 24 fiskarebodar samt
1 2 krogar och kokhus, hvaremot stadens
dåvarande slaktare- och fiskarehus i norra
strömgrenen skulle borttagas. Denna senare del
af planen, som redan från början ansågs
mindre tillfredsställande, fick på överståthållarens
inom sju månader från fastställelsen gjorda
hemställan genom kungl. maj:ts beslut förfalla,
hvaremot bron utfördes och blef färdig år
1797, då ock den gamla bron öfver norra
strömgrenen borttogs. Den slutliga planen
till den nya bron öfver södra strömgrenen
åter fastställdes af
kungl. maj:t år 1 799,
och denna bro
fullbordades år 1806.
Däremot blef det
intet af vare sig med de
1781 af kungl. maj:t
godkända
basarbyggnaderna eller med
tillbyggnaden å
stalltomten. Till en
början öfvergafs tanken
på den östra
basarbyggnaden, som
skymde den fria
utsikten öfver
strömmen. Samma öde
drabbade den af
Gustaf IV Adolf vid
godkännande af den
södra bron gillade
ritningen till en
basarbyggnad mellan stallet och Norrbro. Månne
detta icke kan innebära en nyttig lärdom?
Då det gått för sig att låta vidtutseende, af
kungl. maj:t fastställda planer till
Helgeandsholmens bebyggande upprepade gånger
förfalla, därför att man kommit under fund med,
att de tillärnade byggnaderna ej passade för
platsen, borde det ej ligga utom möjlighetens
gränser eller träda vederbörande
myndigheters ära för nära, att de nu föreliggande
planerna till holmens bebyggande åtminstone högst
väsendtligen modifieras, därest riksdagen får
tillfälle att öfvertyga sig om, att beslutet
varit förhastadt.
Om den Tessinska planen undantages,
hafva till ett stycke in i detta århundrade
alla åtgöranden på Helgeandsholmen vidtagits
utan en tanke på, att holmens -läge i
Norrström tätt under den stolta konungaborgen
och med sådana omgifningar i öfrigt, att få,
om ens några andra städer kunna uppvisa
något i skönhet därmed jämförligt, kräfver,
att allt det undanrödjes, som hindrar platsen
att göra sig gällande så, som vederbör, eller
åtminstone att icke några nya hinder läggas
i vägen för holmens ordnande så, som
naturen själf anvisat.
Vår nu regerande konungaätts stamfader
synes hafva varit den, som först på allvar
varit betänkt på att, med frånseende af alla
andra synpunkter än dem, som af
Helgeandsholmens säregna läge betingades, återupprätta
holmen från det förfall, i hvilket den under
tidernas lopp råkat. Vid de öfverläggningar,
som borgerskapets festkommitterade år 1814
höllo angående lämpligaste sättet att mottaga
kronprinsen Karl Johan vid hans återkomst
från fälttåget, meddelade öfverståthållaren vid
tal om verkställande af broarbetet från
Drottninggatan såsom en lämplig hyllningsgärd åt
denne furste den upplysning, att kronprinsen
redan yttrat sin föresats att vid lägligt
tillfälle förändra Stallholmen till en prydlig
medelpunkt af staden, i stället att den då endast
utmärktes af motsatsen. Det lider knappt
något tvifvel, att en af de viktigaste
grunderna till denna föresats var önskan att
låta kungliga slottet framträda i ali dess
skönhet. Den skarpblick, med hvilken Karl
Johan senare bestämde platserna för monu-
Plan af Helgeandsholmen före afrödjningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
